I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

Syftet med detta arbete är att utifrån begreppet differentierad undervisning undersöka, analysera och jämföra hur differentierad undervisning i religionskunskap för årskurs 7–9 möjliggörs och förändras i läroplanerna, lgr11 och lgr22. I kapitlet tidigare forskning analyserar och tolkar jag hur differentierad undervisning är relevant för ämnet religionskunskap. För att få svar på frågorna så har jag genom hermeneutisk ansats analyserat läroplanerna utifrån begreppet differentierad undervisning. Resultatet visar att det redan i Lgr 11 fanns ett starkt stöd för att differentiera undervisning i religionskunskap och att detta utrymme ökat till följd av de förändringar som skett i Lgr 22.

En esta tesina se reporta una investigación sobre las expectativas y la motivación que los alumnos tienen en la escuela obligatoria, noveno grado, con respecto a la asignatura de español como lengua extranjera. El estudio se basa en un cuestionario y cinco entrevistas. El resultado, que ha sido analizado en base en la teoría de las expectativas y la teoría de la motivación, se presenta con la ayuda de gráficos de barras y muestra que las expectativas de los alumnos cambian a medida que cambian sus notas a lo largo de los años que estudian. Así pues, algunos resultados indican que la mitad de los alumnos están motivados para aprender más español, ya que el interés por viajar es una motivación que aporta más allá del objetivo y de las metas establecidas en el plan de estudio. También la relación entre el profesor y el alumno es un factor importante que contribuye a cumplir con las expectativas que crea el alumno. Con una buena relación y comunicación se pueden cumplir las expectativas y conducir a una actitud positiva. Una actitud positiva a menudo afecta positivamente la motivación de los alumnos y puede conducir a la continuación de los estudios en la asignatura. / This study investigated the expectations and motivations of ninth grade students towards learning Spanish as a foreign language. The study is based on one questionnaire and five interviews. The analyzed results are based on the expectancy theory and the motivation theory and are presented in columns to show that the students’ expectations gradually change alongside their advancement through the grades during the years they spend studying the subject. The results indicate that half of the students are more motivated to expend their knowledge of Spanish, travelling being the main driver contributing to a rise in motivation, rather than the curriculum´s purpose and goals. An additional contributing factor to raise motivation among students was found to be how well the relations between teacher and student are developed and maintained. A well maintained relationship between teacher and student, with room for communication and expectations leads to a positive attitude towards the subject. A positive attitude often leads to motivational gains towards expanding its knowledge in the subject.

The purpose of the study is to add more knowledge about how two textbooks and teacher guides for science teaching in grade 1-3 relate to the central content of Lgr 22 and how they support teaching. The selected textbooks and accompanying teacher's guides are PULS NO-boken and Boken om NO 1-3. We have conducted a quantitative analysis of the textbooks and a qualitative analysis of the teacher guides. In the quantitative analysis, we have examined the extent to which the textbooks cover the central content. In the qualitative analysis, we used an existing framework for teacher guides.  The results show that both textbooks cover all parts of the central content, but to varying degrees. Boken om NO 1-3 contains the most systematic investigations and the only field study in the textbooks is found in Boken om NO 1-3. PULS NO-boken has more information than Boken om NO 1 - 3. The result regarding the teacher guides is that PULS NO-boken in comparison to Boken om NO 1 - 3 has more subject didactic information and suggestions and supports the teacher's subject knowledge through factual explanations.  Both textbooks cover all the core content prescribed by the curriculum. Thus, the choice between the textbooks lies with the teacher depending on which approach they prefer to use. Our conclusion is that the teacher's guide to PULS NO-boken benefits both teachers and students the most, as it is richer in subject-specific tasks and explanations than Boken om NO 1-3. / Syftet med studien är att tillföra mer kunskap om hur två läroböcker och lärarhandledningar för NO-undervisning årskurs 1–3 relaterar till det centrala innehållet i Lgr 22 och hur de stödjer undervisningen. De utvalda läroböckerna med tillhörande lärarhandledningar är PULS NO-boken och Boken om NO 1–3. Vi har gjort en kvantitativ analys av läroböckerna och en kvalitativ analys av lärarhandledningarna. I den kvantitativa analysen har vi granskat omfattningen av läroböckernas behandling av det centrala innehållet. I den kvalitativa analysen har vi använt oss av ett befintligt ramverk för lärarhandledningar. Resultatet visar att båda läroböckerna behandlar alla delar i det centrala innehållet, dock i varierande omfattning. Boken om NO 1 – 3 innehåller flest systematiska undersökningar och den enda fältstudien i läroböckerna återfinns i Boken om NO 1 – 3. Vidare skiljer sig mängden faktatext mellan läroböckerna. PULS NO-boken har fler faktameningar än Boken om NO 1 – 3. Resultatet beträffande lärarhandledningarna är att PULS NO-boken i jämförelse med Boken om NO 1 – 3 har fler ämnesdidaktiska uppgifter och förslag samt stöttar lärarens ämneskunskap genom faktaförklaringar. Båda läroböckerna behandlar allt centralt innehåll som läroplanen föreskriver. Således ligger valet mellan läroböckerna hos läraren beroende på vilket arbetssätt hen föredrar att använda. Vår slutsats är att lärarhandledningen till PULS NO-boken gynnar såväl lärare som elever mest, då den är rikare på ämnesspecifika uppgifter samt förklaringar än Boken om NO 1–3.