Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om  lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna.   Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning.   Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor.   För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket.   Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.

Studiens syfte är att undersöka vilken styrande effekt Lgr11 har i lärares yrkesutövande, meningen med undersökningen är att få en insyn i om hur de professionella lärarna upplever att de är påverkade av läroplanen i deras yrkesutövning. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Michael Lipskys teori om närbyråkrater och deras handlingsutrymme samt Lennart Lundquist´s teori som handlar om hur närbyråkraterna förstår, kan och vill i en implementeringsprocess av exempelvis en läroplan. Huruvida närbyråkraterna- i detta fall lärarna- förstår, kan och vill är viktigt att studera eftersom att det är avgörande för om styrningen lyckas eller inte. En analysmodell har utformats utifrån Lundquist´s teori och de tre centrala begreppen. Den metod som använts är samtalsintervjuer med fyra grundskollärare från två olika skolor i Luleå kommun. Detta dokumenterades med ljudinspelning som sedan transkriberades kontinuerligt efter varje intervju. Analysmodellen användes när intervjuerna sammanställdes och resultatet som visas är att det finns många olika åsikter bland lärarna gällande exempelvis Lgr11:s formulering. Resurser och Lgr:11s mål och värderingar är däremot saker som alla lärare var överens om. Intervjuerna och studien har lett till en djupare förståelse för lärarnas syn på läroplanens styrning på de skolorna som är med i undersökningen.

”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ”analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp”. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga. Dessutom undersöks med hjälp av begrepp från läroplansteori och teorier om språk om man utifrån svaren kan säga något om hur lärarna förhåller sig till styrdokumenten samt hur de definierar ”slöjdspecifika begrepp”. Resultatet av intervjuerna avrapporteras dels deskriptivt genom en redovisning av hur lärarna menar att de organiserar detta arbete, men har även analyserats med inspiration från fenomenografin, varigenom fyra stycken, eller två par, kategorier skapats för att beskriva de uppfattningar som framträtt i materialet. Dessa är: Slöjden som mål och Slöjden som medel samt Kursplanen är en rekommendation och Kursplanen är ett styrdokument i vilket alla delar är viktiga. Resultatet visar således på variationer i fråga om de undersökta lärarnas syn på syftet med attfå eleverna att reflektera och med ämnet samt i deras sätt att förhålla sig till styrdokumenten. Sammantaget framträder en bild av ett ämne där läraren är en av de viktigaste faktorerna för vad undervisningen kommer att fokusera, hur den kommer att genomföras och i slutändan vilka förmågor eleverna kommer att ges förutsättningar att utveckla.

No description available.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan. Vidare visar resultatet att de kommande styrdokumenten är tydligare strukturerade än de nuvarande men att de ändå lämnar ett stort tolkningsansvar åt den enskilde läraren, samt att formuleringarna i de lokala kursplanerna ofta utgörs av information till eleverna med avseende på vilka aktiviteter som ska genomföras under läsåret.

No description available.