Global ETD Search

11	Accumulated occupational class and self-rated health : Can information on previous experience of class further our understanding of the social gradient in health? Kjellsson, Sara January 2010 (has links) Previous research has shown a social gradient in health that suggests that better health is found for people in more advantaged positions in society. This research has mainly been focused on the relationship between social position in childhood and health or current position and health. However, little is known about the impact of positions held in between these two time-points. In this paper a potentially lasting health effect of occupational class positions is explored. The study starts with a description of the work-life biographies for people in different current class positions. Then goes on to investigate if the effect of current class is modified when including previous positions during adulthood, as well as how much extra information is gained by utilizing information on individual work histories. An association between accumulated experience of manual working class and self-rated health is found. Also, when controlling for accumulated class experience, the social gradient for current class is no longer significant. Furthermore, even for non-manual employees the odds of reporting less than good self-rated health is increasing with each added year of previous manual experience. This suggests that the social gradient in health is more complex than just a matter of current social position influencing current health, and that the effects would potentially be modified if the full complexity of life-time social positions were taken into account. Occupational class accumulation of risk social gradient health level of living survey (LNU) Sociology Sociologi
12	I föräldrarnas fotspår? : En kvantitativ studie om valet att utbilda sig eftergymnasialt Lindberg, Rickard, Wildros, Mattias January 2017 (has links) Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa. kvantitativ regressionsanalys EGP utbildning eftergymnasial utbildning skilda föräldrar LNU 2010 Levnadsnivåundersökningen 2010
13	Den ojämlika tandstatusens livsförlopp : En longitudinell studie av sambanden mellan socioekonomisk position tidigare i livet och tandlöshet före och efter pensionsåldern. Kanmert, Susanna January 2013 (has links) Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet. socioekonomisk position tandlöshet tandhälsa tandstatus äldre longitudinell förändring livsförloppsperspektiv ojämlikhet hälsa sociala skillnader LNU SWEOLD socialklass utbildning
14	Autonomi, nyckeln till att attrahera ung arbetskraft? : En kvantitativ studie om olika generationers upplevelse av autonomi i arbetet Vestberg, Josefin, Jonsson, Louise January 2018 (has links) Ett aktuellt ämne idag är hur de nya generationerna på arbetsmarknaden skiljer sig åt jämfört med tidigare generationer och hur arbetsgivarna ska hantera detta. Något som karaktäriserar en av de nya generationerna på arbetsmarknaden, Generation Y, är deras höga krav på autonomi i arbetet såsom att ha flexibla arbetsuppgifter och eget ansvar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka om upplevelsen av autonomi i arbetet skiljer sig åt beroende på vilken generation en person tillhör. Frågeställningen är: föreligger det ett samband mellan upplevd autonomi i arbetet och om personen ifråga tillhör Generation Y eller Generation X? Under avsnittet ”Tidigare litteratur” beskrivs teorier och tidigare forskning kopplat till olika variabler som är relevanta för frågeställningen. Variabler som beskrivs är: autonomi, Generation Y, Generation X, kön, utbildningsår, SEI och hel- och deltidsarbete. Studien har en kvantitativ ansats och datan utgår från Levnadsnivåundersökningarna år 2010 och år 1991. Urvalet har begränsats till att innefatta personer som är yrkesverksamma och i åldrarna 25-30 år vid mättillfället, år 1991 eller år 2010. Resultatet visar att det inte föreligger en association mellan generationer och autonomi och därav kan studiens hypotes om att en skillnad föreligger förkastas. Även delhypotesen om att personer som arbetar heltid upplever en högre grad autonomi i jämförelse med personer som arbetar deltid kan förkastas. Däremot bekräftas studiens andra delhypotes om att kvinnor upplever en lägre grad autonomi i jämförelse med män. Vidare visar resultatet att den socioekonomiska grupptillhörigheten har ett samband med upplevelsen av autonomi i arbete. Exempelvis framkommer att tjänstemän i genomsnitt upplever en högre grad autonomi i jämförelse med arbetare vid justering för övriga oberoende variabler. Denna uppsats avser att bidrar med kunskap om generationernas krav på och upplevelse av autonomi i arbetet. Generation Y Generation X autonomi LNU
15	Snålandsstolen : Snåla with material resources Bessing, Johan January 2019 (has links) This is a project about how the furniture industry could become more sustainable intheir waste handling. The project is based in Småland both geographically and interms of heritage and history in order to encourage locally produced products. Thecollaborators for this project are the two furniture companies Swedese andStrömslunds Snickerifabrik AB. Both companies have their production in Vaggeryd,Småland. Both companies are struggling with the waste that they produce. The aim ofthis project is to find a sustainable solution for their waste issue. In order to find asolution two theories are applied. The first one is industrial symbiosis which meansthat several industries can, by collaboration, profit from each other’s resources. Thesecond theory is circular economy which encourage remake, reuse or recycling of aproduct once it has reached its end of life. To prove that this solution would be possiblea hunting chair was made by combining the waste material that was gathered fromSwedese and Strömlunds. The decision to make a hunting chair was made to connectthe chair with the heritage of hunting and foresting in rural Småland. The making ofthe chair was different in the way that instead of that the designer would tell thematerial what was possible it was instead the material that decided the limitationsand possibilities. The final product fulfils its purpose and works perfectly for outdooractivities, even though some minor design decisions could have been changed. Theoutcome proves that Swedese and Strömslunds could benefit from working more withcircular economy and start cooperating in order to work as an industrial symbiosis. waste materials circular economy industrial symbiosis hunting furniture design industrial design sustainable design. Design hållbarhet möbeldesign change lnu swedese strömslunds snickerifabrik ab trä läder sömnad hantverk snickeri industridesign industriell symbios cirkulär ekonomi närproducerat snål snålhet sparsamhet Design Design
16	Resan från Tyskland till Småländska Torsås : Tyska fritidshusturisters dilemma mellan resekostnader och lönsamhet Kohnen, Joanna January 2013 (has links) I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd. För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd. Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om. turism turist Sverige Tyskland Danmark Torsås Torsås kommun Gullabo Söderåkra Turismvetenskap lnu linnéuniversitetet dilemma resekostnader reseproblematik resor resa transport kostnader flyg färja buss tåg bil bilresa öresundsbron fritidshus fritid fritidshusturism fritidshusturister tyskar tyska tyska turister fastighetspriser fastighetsförsäljning värdskap värdland hus bo semester

Page generated in 0.0203 seconds