Studien är en kvalitativ rapport där intervjuer och observationer genomförts på projektet Simonsland i Borås. Det är ett partneringsprojekt vilket innebär att beställare, entreprenör och underentreprenörer arbetar i samverkan. Examensarbetet inriktar sig på logistik i byggbranschen där syftet är att undersöka icke värdeskapande aktiviteters påverkan på produktionen och vad ett ökat fokus på bygg-specifik arbetsplatslogistik medför.   Intern arbetsplatslogistik har inte varit prioriterad i förhållande till transportlösningar till och från arbetsplatsen. Logistik är en viktig faktor för att skapa konkurrenskraft och lönsamhet. Logistiken i byggbranschen är komplicerad då arbetet utförs i projektform och varje projekt har olika förutsättningar och lokalisering med begränsad livslängd. I varje projekt anlitas olika underentreprenörer och leverantörer vilket kan vara krav från beställaren men också utvalda på grund av erfarenhet av specifika uppgifter. Det som styr projektens inköp och val av underentreprenör och leverantör är framförallt ekonomi och flexibilitet. Projekten utförs inte alltid enligt plan och att ändringar i handlingar sker är vanligt. Till skillnad från tillverkningsindustrin är logistiken annorlunda då den måste anpassas efter varje projekt och möjligheten till utveckling i form av samarbete kompliceras. I tidigare utförda undersökningar av bygglogistik har resultatet visat att stora besparingar kan göras om fokus ökar på logistik. Vad som är aktuellt att jobba med för att effektivisera logistiken är Lean Construction, industrialiserat byggande och samverkan som tillsammans ska bidra till en ökad helhetssyn.   För att styra företaget mot dess mål prioriteras olika effektivitetsvariabler. Det som skapar konkurrensfördelar är kundservice, flexibilitet, kostnader, tid och kapitalbindning. Kundservice är den variabel som har störst prioritering. Fokuset idag ligger på direkta kostnader och flexibilitet i projektet. Resultatet visar att logistiken i byggbranschen är nedprioriterad, att det kräver komplexa projekt för att fokus ska finnas på logistiken. Många slöserier uppkommer på grund av bristfällig planering. De icke värdeskapande aktiviteterna bidrar framförallt till ökat transportbehov, höga indirekta kostnader, onödiga rörelser och beror på den bristfälliga planeringen och kommunikationsmissar, vilket i sin tur beror på tidsbrist. Ett ökat fokus på bygg-specifik logistik skulle minska de indirekta kostnaderna. Det skulle också bidra till ett effektivare arbete och de icke värdeskapande aktiviteterna skulle minska och dess konsekvenser, likaså tidsåtgången. Utmaningen är att påbörja ett förändringsarbete som alla inblandade parter är involverade i och förstår fördelarna med.   Förbättringsförslagen är framförallt att mer tid krävs till projektering och planering. Att i projekteringen ha en anställd på företaget som har logistik som huvudområde, då kan logistiken beaktas i förväg istället för att temporära lösningar tas fram. Att arbeta med Lean för att skapa förståelse för förändringarnas nödvändighet och hur resurserna ska utnyttjas som frigörs. Att Leans verktyg ska anpassas utefter det specifika behovet, exempelvis digitalisering av materialkedjan för enklare överblick av vad som finns att tillgå på arbetsplatsen. Genom visualisering skapas en större överblick och därmed förbättrad kommunikation. / The study is a qualitative report in which interviews and observations were conducted on the project Simonsland in Borås. It is a partner project, which means that clients, contractors and subcontractors work in collaboration. The thesis focuses on logistics in the Construction industry, where the aim is to investigate non-value-creating activities impact on production and what an increased focus on building-specific workplace logistics result in.   Internal workplace logistics has not been prioritized as transport solutions to and from the workplace has. Logistics is a major part of a Construction site and an important factor for creating competitiveness and profitability. Logistics in the Construction industry is complicated when working in project form and each project has different conditions and location with a short life span. In each project, different subcontractors and suppliers are employed, which may be requirements from the client but also chosen because of experience of specific tasks. What controls the projects' purchases and the selection of subcontractors and suppliers is above all economy and flexibility. Projects are often not executed according to plan and changes to documents are commonplace. Unlike the manufacturing industry, therefore, logistics is different as it has to be adapted to each project and the possibility of development in the form of cooperation is complicated. In previous studies of building logistics, the result has shown that major savings can be made if the focus is on workplace logistics. What is relevant to work with in order to make logistics more effective is Lean Construction, industrialized Construction and cooperation that will contribute to an increased comprehensive view.  In order to direct the company towards its goals, different efficiency variables are prioritized. These variables create competitive advantages and are customer service, flexibility, cost, time and capital. The perception is that customer service is the variable with the highest priority. Focus is on direct costs and flexibility in the project. The result shows that logistics in the Construction industry is down-prioritized, it requires complex projects to focus on logistics. Many wastes arise due to inadequate planning. Non-value-creating activities primarily contribute to increased transport needs, high indirect costs, unnecessary movements and due to the lack of planning and communication missions, which in turn is due to lack of time. An increased focus on building-specific logistics would reduce indirect costs. It would also contribute to a more effective work that would lead to a reduction in non-value-creating activities and its consequences, as well as the time-consuming. The challenge is to start a change that all parties involved are involved in and understand the benefits of.  The improvement proposals that are developed are above all that more time is required for design and planning. That a staff member focused on logistics should work at the company, who plans logistics in advance instead of the temporary solutions. To work with Lean to create an understanding of the necessities of change and how to use the resources that are being released. That tools and methods should adapt to the specific needs, such as digitization of the material chain for easier overview of what is available at the workplace. Create a broader overview through visualization and thus also improves communication.

Stockholmsregionen växer sig allt större och efterfrågan på bostäder är hög. Järntorget är ett företag vars kärnverksamhet består av bostadsutveckling, speciellt i attraktiva storstadslägen. Att Järntorget väljer att bygga i attraktiva storstadslägen leder till att många av byggprojekten är lokaliserade i områden med redan tät bebyggelse. Den täta bebyggelsen leder till logistiska problem i form av begränsade utrymmen att leverera och lagra material på. Logistik handlar om att få rätt material på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. I den här studien studeras projektet Klarbäret. Klarbäret består av 131 studentlägenheter som ska byggas i centrala Stockholm. Detta leder till att utrymmet är begränsat och det kommer att ställas höga krav på logistiken. Syftet med studien var att identifiera en lämplig logistiklösning för att minska kostnaderna, underlätta byggprocessen och öka effektiviteten vid byggprocessen. Studiens resultat pekade på att Järntorget borde anlita en logistikansvarig som kan vara med under hela processen och ansvara för logistiken. Det rekommenderas att logistikansvarig använder sig av det framtagna logistikdokumentet. Ytterligare ett förslag om att Järntorget ska använda sig av ett bokningssystem för sina transporter. Bokningssystemet skulle göra det lättare för alla berörda på arbetsplatsen att se när under dagen leveranser är beräknade till platsen och för att få leveranserna bättre sprida över dagen. Gällande transporter till bygget kommer materialet för bland annat stommen att behöva omlastas för att få in mindre lastbilar till byggarbetsplatsen på grund av den rådande BK2 klassningen i Stockholms innerstad. För att kunna genomföra detta rekommenderas att ta in ett TPL företag för att kunna minska transporterna genom samlastning. Eftersom det inte finns lagringsmöjligheter på byggarbetsplatsen behöver så mycket material som möjligt lyftas in i själva huskroppen när stommen för det våningsplanet är färdigställt. Det rekommenderas även att anlita ett TPL företag som kan bära in inredningsmaterial utanför arbetstid för att minska kostnader och öka effektiviteten. Vissa saker kommer inte att kunna lagras och behöver därför levereras när det ska användas. Bland annat betongelementen. Detta leder till att det utmynnar i en typ av JIT-lösning men då enbart för stommaterialet.

The purpose of this thesis has been to identify and analyze waste and ergonomic risk factors in a manual order picking and packing line and subsequently present measures to eliminate waste and ergonomic risk factors. The presented measures aim to reduce waste and ergonomic risk factors in the order picking and packing line whilst at the same time contribute to better working conditions. This has been done through a case study at Wulff Supplies where data was gathered by studies on site, including interviews and observations. Also, a review of literature and other studies done in the field of order picking and packing process. The effect of the proposed measures has previously been researched in other contexts and has been proven to be effective in reducing waste and ergonomic risk factors. The study aimed to identify waste and ergonomic risk factors in order picking and packing to eliminate these by defining measures and recommending these. Manual order picking and packing can, when implementing the proposed measures aid to eliminate waste and ergonomic risk factors. The thesis highlights how measures interact with one another when implemented in order picking and packing. Furthermore, these measures eliminate both waste and ergonomic risk factors at the same time and therefore, these measures should be prioritized in an implementation. At last the thesis provides insight on how a successful implementation of the proposed measures could be formulated for eliminating both waste and ergonomic risk factors.

<p>Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. </p><p>Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan. Medelbeläggningen var under inventeringsperioden 75 procent. Lagervolymen anses allmänt vara onödigt hög. För att klara av produktionstaktsökningen föreslås ändå att lagret byggs ut istället för att minska behovet. En utbyggnad anses vara det mest realistiska alternativet då det finns utrymme och är kostnadsmässigt försvarbart i förhållande till de alternativ som finns. </p><p>Färgförrådet är uppdelat i två delar. I dagsläget är beläggningen i containerdelen 80procent medan den i fatdelen är 70 procent. Åtgärdsförslagen i färgförrådet varierar med den ökade produktionstakten och innefattar en kombination av utbyggnad och ändrade hanteringsregler. Med genomförande av förslagen säkerställs att beläggningen inte överskrider 85 procent i varken fat- eller i containerdelen. </p><p>Analysen av nuläget visade att det redan i dagsläget är en hundraprocentig beläggning av färdigvarulagret. Det är en tydlig variation över veckan med förvånansvärt höga lagernivåer och långa liggtider. Den genomsnittliga liggtiden i färdigvarulagret är uppmätt till 20 dagar, vilket är länge med tanke på att produktionen planeras att ske en vecka innan leverans. För att klara av de ökade produktionsvolymerna är det första steget att minska beläggningen i dagsläget. Förslaget för lagringen av färdigt material är att flytta ut den nuvarande utlastningen utomhus och samtidigt börja ersätta dagens lagringssystem med höglagerställningar.</p>

<p>This is a study, the purpose of which is to investigate how the construction company Sefab Bygg AB is able to increase its profitability and render a more efficient production process through logistic solutions. The study is made during one of Sefab´s present projects. The project includes sanitary renovation of 650 apartments in the co-operative Opalen in Norrköping.</p><p>To find out whether changes of logistic routines are profitable or not, it’s necessary to evaluate the total cost of the changes. A total cost analysis is a mapping of all the costs for a particular material, on one hand for the present situation and on the other after the change. This report includes a description of the present situation. It also includes case studies, to map the flow of material at Sefab today. Suggestions of interesting alternative solutions, has then been developed. With the help of studies and contacts with suppliers an estimate of costs for the suggested changes can be made.</p><p>Suggestions of changes for Sefab´s logistic routines are "just in time" deliveries and the use of a third parts logistic company even called TPL-company. The TPL-company can offer services such as transports, warehouse and different jobs at the construction site.</p><p>The result in this study tells us that "just in time" deliveries, is not a profitable solution for Sefab. It would result in a higher total cost and will only make the production slightly more efficient. The services from a TPL-company would on the other hand increase Sefabs profitability and result in a more efficient production process.</p>

<p>Sapa Profiler AB är ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av världen. Bolaget är en del av koncernens kärnverksamhet Profiler som specialiserat sig på framställning av strängpressade profiler i aluminium.</p><p>Inom det strategiska affärssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste åren har kundernas serviceanspråk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav på kortare leveranstider och högre frekvens på inleveranserna. I dagsläget avhjälps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens närhet. Strategin leder i förlängningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svår att styra och kontrollera. Sapa Profiler AB behöver därför se över sitt sätt att distribuera varor till de europeiska kunderna. Studien tar sin utgångspunkt i en kartläggning av de 20 viktigaste kundernas krav och har som mål att rekommendera en framtida distributionsstruktur som kan bemöta den nya kravbilden till en låg totalkostnad.</p><p>Den rekommenderade lösningen utnyttjar två centrala lagerpunkter placerade i Nässjö och belgiska Ghlin som tillsammans tillgodoser huvuddelen av de nord- och centraleuropeiska kunderna. Dessutom används fem lokala lagerpunkter som är nödvändiga för att täcka in vissa kunders särskilt höga krav. Jämfört med en decentraliserad struktur kan företaget utnyttja stordriftsfördelar som ger betydande besparingar inom lagerhållning, administration, kommunikation och IT. Transportkostnaderna kan samtidigt hållas på en rimlig nivå.</p><p>Båda centrallagren är strategiskt placerade och ger företaget goda förutsättningar att knyta andra kunder till distributionsstrukturen. Lösningen är också kompatibel med företagets strategiska mål och kan anpassas till hur kundernas kravbild utvecklas i realiteten. Den ger företaget bättre möjligheter att utveckla serviceerbjudandet till kund för en ökad framtida konkurrensförmåga.</p>

<p>Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.</p>

<p>Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.</p><p>Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer.</p><p>Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning. Delar som elimineras är avropsarbete, fysisk mottagning, mottagningsrapport, lagerbokföring, fakturaregistrering, fakturakontroll samt materialrekvisition. För leverantören är vinsten att fritt kunna planera försörjningen till kunden efter sin egen kapacitet. Samtidigt lagras materialet kostnadsfritt hos kunden, Parker i Trollhättan.</p><p>Detaljerna ägs av leverantören då de ligger på lager hos Parker. Resultatet av examensarbetet visar att ägandet av material bör övergå till Parker då arbetsordern avrapporteras. Detaljernas lastbärare består av hel-pallar, där pallarna märks upp av en pallflagga. I examensarbetet har en pallflagga för konsignation skapats. Pallflaggan upplyser om att pallen innehåller konsignationsmaterial som ägs av leverantören. Informationsflödet är tydligt eftersom en fraktsedel skickas med det skickade materialet till Parker. Fraktsedeln kontrolleras med följesedel som fås av leverantören. Information måste också ges ut vid större förändringar i förbrukning så att båda parter känner sig trygga över vad som lagerhålls. Konsignation bygger på ett långsiktigt samarbete och bidrar till en tätare relation mellan företagen. Konsignation innebär en vinna/vinna-situation.</p>

Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan. Medelbeläggningen var under inventeringsperioden 75 procent. Lagervolymen anses allmänt vara onödigt hög. För att klara av produktionstaktsökningen föreslås ändå att lagret byggs ut istället för att minska behovet. En utbyggnad anses vara det mest realistiska alternativet då det finns utrymme och är kostnadsmässigt försvarbart i förhållande till de alternativ som finns. Färgförrådet är uppdelat i två delar. I dagsläget är beläggningen i containerdelen 80procent medan den i fatdelen är 70 procent. Åtgärdsförslagen i färgförrådet varierar med den ökade produktionstakten och innefattar en kombination av utbyggnad och ändrade hanteringsregler. Med genomförande av förslagen säkerställs att beläggningen inte överskrider 85 procent i varken fat- eller i containerdelen. Analysen av nuläget visade att det redan i dagsläget är en hundraprocentig beläggning av färdigvarulagret. Det är en tydlig variation över veckan med förvånansvärt höga lagernivåer och långa liggtider. Den genomsnittliga liggtiden i färdigvarulagret är uppmätt till 20 dagar, vilket är länge med tanke på att produktionen planeras att ske en vecka innan leverans. För att klara av de ökade produktionsvolymerna är det första steget att minska beläggningen i dagsläget. Förslaget för lagringen av färdigt material är att flytta ut den nuvarande utlastningen utomhus och samtidigt börja ersätta dagens lagringssystem med höglagerställningar.

Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.