M.A. / Die studie poog om oplossings vir bostaande probleme te vind en 'n model of modelle daar te stel wat in soortgelyke situasies as riglyn vir die vertaler kan dien. 'n Aantal bestaande vertaalteoretiese standpunte wat veral op die oordrag en aanpassing van kulturele konteks betrekking het, word ondersoek en die opvoedkundige doelwitte wat gewoonlik by die vertaling van kinderboeke ter sprake is, word van naderby beskou. Deur middel van verskeie praktiese voorbeelde wat geidentifiseer word in 'n vergelykende studie van die bestaande Duitse, Engelse, Afrikaanse en Nederlandse vertalings van Nils Holgersson, word veranderings aan en aanpassing van die bronteks, wat op een of meer van hierdie opvoedkundige doelwitte afgestem is, ontleed. In hierdie verband word besondere aandag aan kultuurspesifieke elemente in die bronteks geskenk. Aanpassings van die bronteks om die vertaling makliker verstaanbaar en meer interessant vir die doelteksleser te maak, word onder die loep geneem. 'n Geannoteerde, nuwe vertaling van 'n volledige hoofstuk uit Nils Holgersson, asook 'n nuwe vertaling van geselekteerde paragrawe uit nog 'n hoofstuk, word aangebied om tegnieke vir kulturele aanpassing te illustreer. Ten slotte word die belangrikste eienskappe geidentifiseer waaroor 'n vertaler van 'n boek soos Nils Holgersson moet beskik om 'n werkbare en sinvolle vertaling teweeg te bring wat aan die vereistes van beide formele ekwivalensie en dinamiese funksionalisme sal voldoen. 'n Blik word gewerp op die gewildheid van Lagerkif se vertaalde werke, aan die hand waarvan standpunt ingeneem word oor die waarde van letterkundige vertaling en die ryke internasionale kulturele erfenis wat deur vertaalde werke nagelaat word.

The topic of this thesis is the gothic fiction of Selma Lagerlöf. Its primary purpose is to investigate how Lagerlöf's work can be understood in relation to the gothic genre; what particular themes, motifs and formal aspects appear when making this connection and how they can be interpreted, as well as which literary and cultural contexts become relevant. The study is based on close readings of six short stories that, in comparison, appear to be some of the most gloomy and horrific in her production: "Karln. En julsägen" (1891), "De fågelfrie", "Stenkumlet", "Riddardottern och havsmannen" (1892), "Spökhanden" (1898) and "Frid på jorden" (1917). The gothic was an important feature of the literature of the last decade of the nineteenth century, when Lagerlöf made her debut. Therefore one of the main purposes of this study is to highlight her as one of the key writers of gothic fiction in Sweden by the time. In this context the gothic might be considered as closely related to the currents of decadence and fin-de-siècle. However, the gothic continued to be an important element throughout Lagerlöf's production, and this is illustrated by the inclusion of a story from a later period among the primary sources. The gothic genre can be defined by certain themes and motifs, but also by its narrative strategies. The analyses of the six stories show how themes and composition are used to create an atmosphere of fear and darkness, but also, more importantly, to create a sense of ambiguity. The study also discusses the relationship between the gothic and the fantastic and special attention is paid to aspects such as the hesitation concerning how to interpret the supernatural, as well as the fragmentary bodies and psyches of the stories. The main themes of the six stories can be summarized as dealing with the haunting and return of the past, as well as the fear associated with the transgression of limits - between fantasy and reality, the civilized and the primitive, life and death and self and other. Central to the argument in this study is das Unheimliche - the uncanny - a concept that links a certain kind of fear to uncertainty, doubles, ghostliness and haunting. Sigmund Freud has described it as a paradox, as something terrifyingly strange and yet familiar at the same time. The gothic reproduces the experience of reality expressed by this concept - a sense that the self is the source of horror and that identity is something highly unstable.

No description available.

This essay examines the madness portrayed in Selma Lagerlöf’s The Emperor of Portugallia and Olivier Bourdeauts Waiting for Bojangles, in order to identify a conceptual apparatus describing its interaction with the social ordering of reality, using the theoretical concepts of utopia and heterotopia. The concept of utopia used for this essay is the definition formed by Paul Ricoeur and the concept of heterotopia created by Michel Foucault. The examination is carried out by comparing both of the fictive portraits of madness against first Ricoeurs three-legged utopia and secondly against Foucault’s definition of heterotopia. A conclusion is made that the fictive portrait of madness in these two texts generates heterotopias based on utopian fantasies the characters have for their respective existences.

No description available.

Selma Lagerlöf's story about Nils Holgersson, The wonderful Adventures of Nils (1906-1907), is unique in several different ways. It was innovative for its time and it was the first school book written as a story, which makes it an interesting foundation to build an essay upon. The essay examines Selma Lagerlöf's novel about Nils Holgersson compared to Dirk Regel's film adaptation (2011). Both the novel and the film are divided into two parts and only the first part of the book is compared to the first part of the film. Adaptations are common in today's society, a common type of adaptation is when a novel transform into a film but it can also be when a poem becomes music or a play turns into a film. The essay discusses what happens when a medium is transformed into another medium. The essay also has a pedagogical perspective and asks what happens when a didactic school book is adapted into a film. The view on children in Lagerlöf's time is discussed in relation to the view on children that prevails in today's society. When it comes to characters, I’m interested in seeing how Nils Holgersson is portrayed in the book versus in the film. The method used is Linda Hutcheon's and Siobhan O'Flynn’s adaptation analysis which focuses is on various factors that affect an adaptation. Regarding theory, I will use both Thomas Leitch’s adaptation theory and Maria Nikolajeva's children's literature theory. The results show that Lagerlöf's Nils Holgersson is a character who has few qualities. In the beginning he is bad and at the end of the story he becomes good, he develops through the story and is thus a flat but dynamic character. In Regel's version, Nils Holgersson is a complex character from beginning to end and he does not develop, he is thus a round but static character. The didactic perspective it is not as prevalent in the film compared to the book, but some episodes can be understood as having an educational message, which I interpret as a reference to the source medium.

No description available.

Denna studie har som avsikt att ur ett historiesociologiskt perspektiv försöka förstå den kvinnliga romantiska vänskapen, vad den bestod av, hur den kunde överleva över tid och om den också innehöll maktaspekter. Fenomenet med romantisk vänskap uppstod under romantiken, under 1700- och 1800-talet, och praktiserades av både män och kvinnor. Den romantiska vänskapen var en intim homosocial vänskap som var tämligen accepterad i samhället. Under andra hälften av 1800-talet, när medelklasskvinnorna i Sverige så smått började få medborgerliga rättigheter, var det flera kvinnor som började utbilda sig och yrkesarbeta. Om de gifte sig stod de under förmyndarskap av sin make och fick sluta arbeta, för att istället ägna sig åt hem och familj. Det var under denna tid som ett frirum uppstod, ett frirum för medelklasskvinnor som ville vara självständiga och leva i tvåsamhet med andra kvinnor. Där var de fredade från andras tyckanden, eftersom man inte trodde att kvinnan besvärades av erotiska begär, på samma sätt mannen gjorde. Studiens empiriska material består av två brevsamlingar, skrivna från 1894 till 1939, det vill säga under den tidsepok då den kvinnliga tvåsamhetens frirum existerade. Breven är författade av den svenska författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Brevens mottagare var Lagerlöfs väninnor Sophie Elkan och Valborg Olander. Studien tar också hänsyn till kvinnorörelsen som bland annat tog avstamp i liberalfeminismens tankar och studier avseende social växelverkan mellan människor, vad avser en-, två- och tresamhet. Resultatet av studien visar att den kvinnliga romantiska vänskapen, studerad i mikrosociologiskt perspektiv utifrån Lagerlöfs brevkorrespondens med sina väninnor, bygger på tre viktiga beståndsdelar: förälskelse, kärlek och vänskap.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.

Uppsatsen belyser, utifrån en definition av dekadens som litteratur som står i förbindelse till den litterära sekelslutsströmningen och tematiserar förfall och mörker, det dekadenta i Gösta Berlings saga. De tydligaste dragen av dekadens som romanen uppvisar är den estetiska synen på döden, livsledan och den grumlade lyckan. Analysen visar att dekadenta motiv och stildrag uttrycks i och genom berättarens person och att berättaren innehar mycket av det som en dekadenspoet tillskrevs, samt att Selma Lagerlöf medvetet använder sig av det dekadenta för att framhäva och förena motsägelser. De dekadenta dragen som analyseras, är utöver döden och livsledan det gränsöverskridande, såsom berättarens könstillhörighet, hennes ålder och hennes relation till fiktionen och verkligheten. Berättarens dödslängtan, hennes beskrivning av döden som en vän och dödens estetik har lyfts fram. Hur berättaren medvetet väljer bort den rena lyckan och nöjer sig med en grumlad lycka blir tydligt. Även idén om det samhälleliga, mänskliga och kulturella förfallet är närvarande verket igenom. Dessutom hittas likheter med de franska dekadenterna i synen på poesin och konsten. Estetiseringen av döden, samt betoningen av att njuta av det hemska och fasansfulla går också väl i linje med dekadenspoesins teman. Alla dessa dekadenta drag finns närvarande i skådeplatsen, handlingen, i karaktärerna och framförallt hos berättaren. Samtidigt antyds en inspirationens himmel som pekar på ljus. Berättarrösten kan definieras som en dekadensens röst som framhäver livsledan, varur en livslängtan föds, och den grumlade lyckan, som innebär ett omfamnande av livet som det är.