The teacher Selma Lagerlöf (1858-1940) is one of Sweden's most famous and beloved writers and her books have been sold in millions worldwide. She received the Nobel Prize in Literature 1909 and was selected as the first woman in the Swedish academy five years later in 1914. She grew up on the farm Mårbacka and, after her success, could buy it back and lived there until she passed away in 1940. Among her most famous works is The Story of Gösta Berling, Herr Arne’s Hoard and Jerusalem. The latter is a novel, published in two parts in 1901 and 1902 and the narrative spans four generations in the 19th century and focuses on the family Ingmarsson and several other families from the County of Nås who, for religious reasons, emigrated to Jerusalem to join the American Colony.  To get an understanding of these emigrants, Selma Lagerlöf traveled to Jerusalem to meet and learn more about them. During the trip, Lagerlöf corresponded with her mother, Louise Lagerlöf, and it is through this correspondence that I have sought answers to the following questions: Given the premise that Selma Lagerlöf, per her own opinion, had no knowledge of emigration of religious groups; how much can we understand that she learned about this colony while traveling, based on her correspondence?  To what extent can this correspondence detect observations and teachings concerning religion, religious practice and presumptuous religious people? To the extent that religious beliefs, internships or supposed practitioners are mentioned in the correspondence; are there any appreciable differences in conceptual usage based on how she may look at the other? The hermeneutical explanation model used in this study as a theory and method has, through an analysis of the correspondence, conclude that her journey gave her great insight into the colonists, that she also learned a lot about other religions and its practitioners and that some valuational words in the letters reveal that she received a very positive image of the emigrants, but that she generally held a neutral description even of non-Christians.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen. Frågorna vi har utgått ifrån är: Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen? Hur gör Lagerlöf för att förena dessa? Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur? I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom. / From wood-spirit to catholic saints. Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen. Our questions are: What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen? What does Lagerlöf do to reconcile them? Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how? In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.

<p>Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>.</p><p>Frågorna vi har utgått ifrån är:</p><p>Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>?</p><p>Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?</p><ul></ul><p>Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?</p><p>I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.</p><p> </p> / <h1>From wood-spirit to catholic saints.</h1><p>Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf</p><p>Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are <em>Gösta Berlings saga,</em> <em>Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>.</p><p>Our questions are:</p><p>What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in <em>Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>?</p><p>What does Lagerlöf do to reconcile them?</p><ul></ul><p>Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how?</p><p>In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.</p>

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ”Landskapet”, nittonde kapitlet ”Dovres häxa” och tjugotredje kapitlet ”Patron Julius”. Resultatet av studien visar på att naturbeskrivningarna i Gösta Berlings saga är mångfacetterade och att denna mångfald av naturbeskrivningar leder till att romankaraktärerna påverkas olika av naturen beroende på naturens skiftande framtoning samt att den hierarkiska ordningen mellan människa och natur ter sig mer jämbördigt i romanen än vad som åberopas i den första Moseboken och av cartesianismen. Analysen visar också på att beroendeförhållandet mellan människa och djur är mer problematiskt att fastslå i romanen eftersom tamdjur och vilddjur porträtteras olika och där de senare beskrivs som mer jämbördiga gentemot människan än vad de tidigare gör.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon.

No description available.

I denna studie undersöks hur Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen (1889) skiljer sig från dess lättlästa version, återberättad av Malin Lindroth (2004). I bakgrunden diskuteras vad en lättläst text är och dess funktion. Även begreppet klassiker och kanon diskuteras. Metoden är komparativ och undersökningen tar en bred ansats eftersom den jämför såväl materiella, lingvistiska som innehållsmässiga aspekter. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan verken sett ur alla dessa aspekter. I den lättlästa texten ändras eller försvinner centrala motiv, teman och symbolik och de komplexa psykologiska förloppen förenklas. Undersökningen visar att texten blir mer lättläst, men att romanen tappar komplexitet gällande innehåll. Resultatet diskuteras slutligen utifrån ett didaktiskt perspektiv.

No description available.

Selma Lagerlöf är en författare som sällan förknippas med genren science fiction, men i denna uppsats analyseras två av hennes ovanligare berättelser med hjälp av science fiction-teori. Berättelserna är ”Kevenhüller”, ett kapitel ur Gösta Berlings saga från 1891, och ”Slåtterkarlarna på Ekolsund”, en versifierad berättelse från samlingsvolymen Troll och människor I från 1915. Syftet är dels att undersöka texterna från ett nytt perspektiv, dels att se hur texternas teman förhåller sig till andra i samtiden. De tre främsta aspekter som används i analysen är novum, det sublima och det groteska, alla tre begrepp använda enligt den science fiction-tolkning som Csicsery-Ronay gör i The Seven Beauties of Science Fiction från 2008. Ett novum är en uppfinning, upptäckt eller socialt förhållande genom vilken berättelsens handling får sitt ursprung. Det sublima är upplevelser där läsaren i texten möter ting av så storslagen natur att det inte går att omfatta med sinnet. Det groteska är läsupplevelser där gränser och förändringar är så vaga att det inte går att klassificera det som skapar känslan. Alla dessa aspekter återfinns i berättelserna och ger fördjupade insikter inom de teman som ofta associeras med science fiction, som framtid, teknik och mänsklig identitet. Lagerlöfs texter visar sig också passa in i tankegångar om framsteg som var populära i hennes samtid. Människans dominans över naturen ifrågasätts inte nämnvärt. Den stora uppgiften för människan är att hantera sin teknik ansvarsfullt, så att alla människor kan gagnas av teknikens under. / Selma Lagerlöf is an author who is seldomly associated with the Science Fiction genre, but in this thesis two of her more unusual stories are analysed with the help of Science Fiction Theory. The stories are “Kevenhüller”, a chapter from the novel Gösta Berling’s saga from 1891, and “Slåtterkarlarna på Ekolsund” (“The Mowers at Ekolsund”), a story written in verse from the collection volume Troll och människor I from 1915. The purpose is in part to analyse the texts from a new perspective and in part to see how the themes of the text relate to the author’s contemporaries. The three foremost aspects that are used in the analysis are Novum, the Sublime and the Grotesque, all three concepts used according to the Science Fiction interpretation that Csicsery-Ronay makes in The Seven Beauties of Science Fiction from 2008. A Novum is an invention, discovery, or social state of affair from which the story evolves. The Sublime is experiences where the reader is introduced to things in the text of such greatness that it’s not possible to grasp with the mind. The Grotesque is reading experiences where borders and transformations are so vague that it’s impossible to classify that which creates the feeling. All these aspects appear in the stories and gives expanded insights into themes who are often associated with Science Fiction, like future, technology, and human identity. The texts of Lagerlöf also fits in with trains of thought that were popular amongst her contemporaries. The human domination over nature is hardly ever questioned. The great mission for humanity is to handle its technology with responsibility, so that all people can gain from the wonders of technology.

<p>The purpose of this paper is to examine translation norms, strategies and solutions in chapter <em>XIII Westbottom and Lapland</em> in <em>The Further Adventures of Nils</em> (Lagerlöf, 1911). In the foreword to the English translation of the novel, the translator writes that some of the purely geographical matter has been eliminated in the translation, and that cuts have been made where the descriptive matter is only of local interest. This statement raised questions about the intended readerships and the purposes of the original novel and the translation, respectively. Are these the same in the two texts, or are they different? Further questions were raised regarding the initial norm of the translator. Has she aimed for domestication or foreignization in the text?</p><p>In this paper, two domains were chosen as fields of study: proper nouns and the lexical fields of water, heights and flat land. Through an analysis of coupled pairs from the chosen domains, it was concluded that the translator’s initial norm was foreignization, but that there are also many examples of domestication in the text. It was also shown that while the original novel has two clearly stated purposes, namely of being a geography book for Swedish school children as well as a novel with high literary standards, the educational purpose is not as pronounced in the translation. However, the inclusion of a <em>Table of Pronunciation</em> displayed an educational addition to the translation, which is not part of the original novel.</p><p><strong>Keywords</strong><em>:</em> translation, Lagerlöf, English, Swedish, initial norm, domestication, foreignization.</p>