I detta examensarbete beskrivs processen för att designa, implementera och utvärdera ett webbgränssnitt som syftar till att hjälpa lantbrukare att ta fram en skräddarsydd kvävegödslingsstrategi. Målet med examensarbetet var att utforska hur ett sådant verktyg kan bli implementerat och brukas av målgruppen. I synnerhet granskades vilken data som är meningsfull för att ta beslut om kvävegödsling, hur gränssnittet kan implementeras för att vägleda användaren till ett beslut samt hur verktyget kan uppmana till mer effektiv växtodling.

Att vara en arbetare anses vara en värdefull roll i samhället. Personer med svårigheter att få anställning på den reguljära arbetsmarknaden kan istället få beslut om daglig verksamhet. Det finns olika inriktningar på daglig verksamhet och tidigare forskning har visat att grön vård har positiva effekter på hälsa, välmående och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka arbetstagarnas känsla av delaktighet i arbete på daglig verksamhet med lantbruksinriktning. En kvalitativ metod användes. 18 arbetstagare på dagliga verksamheter med lantbruksinriktning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. I resultatet presenterades fem teman som påverkade deltagarnas känsla av delaktighet i arbete; att ha ett jobb, deltagarnas uppfattning av sin egen förmåga, motiverande och stimulerande arbetsuppgifter, anpassad arbetssituation efter deltagarnas behov samt interaktion med andra. I studien framkom det att intresset för lantbruk och djur var starkt bidragande för känslan av delaktighet i arbete då det bidrog till aktivt deltagande i deltagarnas egen livssituation. Känslan av att vara produktiv och bidragande till verksamheten var också viktigt för känslan av delaktighet då det bidrog till att deltagarna i större utsträckning kände sig inkluderade i samhället. Den psykosociala arbetsmiljön kunde påverka deltagarnas trivsel och humör samt vara stöttande i deras arbete.

Forskningsfrågan som drev denna studie var att identifiera och analysera olika risker och hot relaterade till informations- och cybersäkerhet inom digitaliserade jordbruk. Genom en systematisk litteraturstudie och tematisk analys undersöktes olika aspekter av informations- och cybersäkerhet. Tre huvudteman framkom för att besvara forskningsfrågan: hur påverkas informations- och cybersäkerheten inom jordbrukssektorn av den pågående digitaliseringsutvecklingen? Studien fokuserade främst på cyberhot, inklusive säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen, risker förknippade med autonoma fordon, och säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom digitaliserade jordbruk. Säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen är det första identifierade temat. Nätverken kan exponeras för betydande risker relaterade till cyberattacker. Brister i säkerhetsinfrastrukturen och brist på en samordnad strategi för skydd ökar risken för intrång och datastöld från obehöriga angripare. Dessutom förstärks sårbarheterna av användningen av ogynnsamma nätverkstopologier och konsumentklassutrustning. Specifika hot inom trådlösa och trådbundna nätverk inkluderar jamming-, sniffing- och RFI-attacker, samt brister i kryptering och säkerhetsprotokoll. Protokollbaserade sårbarheter utgör också en betydande risk. Säkerhetsrisker med autonoma fordon är det andra identifierade temat. Inom det digitaliserade jordbruket finns risken att dessa fordon kan bli mål för fjärrmanipulering och sabotage. Detta hotar inte bara fordonens drift utan också deras integritet. Dataläckage och möjlig manipulering av data är ytterligare hot, vilket kan leda till felaktiga beslut och skador på maskiner och anläggningar. Protokollbaserade sårbarheter, som exponerar systemen för attacker om protokollen inte är tillräckligt säkra eller korrekt implementerade, utgör också en betydande risk. Slutligen, det tredje identifierade temat är Säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering. När det gäller säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom det digitaliserade jordbruket, finns det risker för fysiska sabotage, dataläckage och attacker mot dataflöden. IoT-enheter och sensorer, ofta resursbegränsade, är sårbara för attacker som fjärrmanipulering eller spoofing av data. Gateway-enheter, såsom IoT Gateway/Fog Node och IoT Field Gateway, kan vara mål för attacker för att störa kommunikationen eller manipulera dataflödena mellan olika delar av systemet. Mänskliga faktorer såsom svag autentisering, bristande medvetenhet och felaktig användning av tekniska resurser, ökar också risken för informations- och cyberattacker. / The research question driving this study was to identify and analyze various risks and threats related to information and cybersecurity within digitalized agriculture. Through a systematic literature review and thematic analysis, different aspects of cybersecurity were investigated. Three main themes emerged to answer the research question: how is information and cybersecurity within the agricultural sector affected by ongoing digitalization? The study focused primary on cyber threats, including security challenges within the network infrastructure, risks associated with autonomous vehicles, and security aspects of IoT devices and data management within digitalized agriculture. The network infrastructure within agriculture is the first identified theme. The network infrastructure is exposed to significant risks related to cyberattacks. Deficiencies in security infrastructure and the lack of a coordinated protection strategy increase the risk of intrusion and data theft from unauthorized attackers. Additionally, vulnerabilities are exacerbated using unfavorable network topologies and consumer-grade equipment. Specific threats within wireless and wired networks include jamming, sniffing, and RFI attacks, as well as encryption and security protocol deficiencies. The second identified theme is security risks associated with autonomous vehicles in digitalized agriculture. These risks include the potential for remote manipulation and sabotage, threatening not only vehicle operations but also their integrity. Data leakage and possible manipulation further pose risks, leading to erroneous decisions and damage to machinery and facilities. Protocol-based vulnerabilities, exposing systems to attacks if protocols are not sufficiently secure or correctly implemented, also represent a significant risk. Lastly, the third identified theme security aspects of IoT devices and data management. In digitalized agriculture, there are concerns regarding security aspects of IoT devices and data management. These concerns encompass risks of physical sabotage, data leakage, and attacks on data flows. IoT devices and sensors, often resource-constrained, are vulnerable to attacks such as remote manipulation or data spoofing. Gateway devices, such as IoT Gateways/Fog Nodes and IoT Field Gateways, may be targeted to disrupt communication or manipulate data flows between different parts of the system. Human factors such as weak authentication, lack of awareness, and improper use of technical resources also increase the risk of information and cyberattacks.

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av  matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina  matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter. / The aim of the thesis is to increase understanding of aspects that affect the relationship between vocational education students’ knowledge and knowledge needed in professional life. This is examining through different actors' perspectives on the professional needs of mathematics skills, mathematics teaching in vocational programs and the design of the national curriculum Gy11. The study is conducted in the upper secondary natural resources management program with focus on agricultural education and the agricultural profession. The empirical material consists of qualitative interviews with professional farmers, vocational teachers, mathematics teachers and students. The results of the empirical study have been analyzed in relation to the curriculum Gy11. Bernstein's curriculum theoretical perspective, and particularly the concepts educational codes and discourses, is used for the analysis, in some parts along with D'Ambrosio’s ethno mathematical perspective. The results show that good math skills are essential for the farming profession but in some cases there is a discursive gap between school mathematics teaching and the need for mathematical skills in professional life. Although the subject plan for mathematics is focusing on mathematics related to the profession students are trained for, the mathematics teaching is largely tied to a textbook with tasks unrelated to the students’ future profession. The organization of the teaching is controlled by a variety of frame factors that can concern time, group compositions and schedule, but also the teachers' view of knowledge. The national tests represent a significant frame factor which in many cases controls the teaching to a higher degree than what the content of the subject plan does. The weak connection to the students' professional orientation makes them unmotivated to learn mathematics because they have trouble seeing how they can use their knowledge in their future profession. Students also have difficulties in recontextualizing their mathematical skills from the school context in the professional life context, which among other things can reduce their employability.

Human food consumption has changed from the late 19th century to the turn of the millennium, and so has the need for resources to sustain this consumption. For the city of Linköping, situated in southeastern Sweden, the environmental imprint of an average inhabitant’s food consumption is studied from the year 1870 to the year 2000. The average consumer is the driving factor in this study, since changes in food consumption have a direct influence on the environmental imprint. This thesis analyses the environmental imprint of human food consumption from a historical perspective, by applying two different methods. An analysis of the average Swedish food consumption creates the basis for a material flow analysis of nitrogen and phosphorus, as well as a study of the spatial imprint. Emissions of nitrogen and phosphorus into the hydrosphere have decreased over this period for the system of food consumption and production for an average consumer, while the input via chemical fertilizer has increased significantly. The efficiency of this system could be increased if for instance more phosphorus in human excreta would be reused within the system instead of large deposition and losses into the hydrosphere. The spatial imprint of human food consumption shows, given the changing local preconditions, that less space would be needed for regional production of the consumed food. However, the share of today’s import and thus globally produced food doubles this spatial imprint. The results of this study show not only a strong influence of the consumption of meat and other animal products on the environmental imprint, but also great potential in the regional production of food. In the context of an increasing urban population, and thus additional billions of people who will live at an increasing distance from the agricultural production land, concern for the direct effects of our human food consumption can be of decisive importance for future sustainable food supply.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

Syftet med studien är att analysera det praktiska tillämpandet av miljöbalken inom lantbruksområdet i form av den miljötillsyn som utförs avkommunala tillsynsmyndigheter gentemot lantbrukare med anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet. Studien avser att kartlägga erfarenheteroch upplevelser av den operativa delen av miljölagstiftning samt ifall förändringar av densamma efterfrågas. I studien har semi-struktureradeintervjuer genomförts med sju respondenter i Östergötland. Resultatet av intervjuerna analyseras utifrån de teman som identifierats, för attundersöka erfarenheter och upplevelser av miljötillsynen. Resultaten visar att det som är av störst betydelse för lantbrukarna är möjligheterna tillkommunikation och dialog samt att inspektörernas förståelse för verksamhetens förutsättningar måste öka. Även skillnader som uppstår på grundav tolkningsfriheten för respektive tillsynsmyndighet, måste enligt lantbrukarna begränsas för att bli enhetlig nationellt sett. Vi identifierar att detfinns en förtroendeklyfta mellan lantbrukare och inspektörer vilket kan påverka upplevelsen av miljötillsynen. Arbete med att ta fram åtgärder föratt minska denna klyfta bör ske kontinuerligt för att säkerställa en effektivare miljötillsyn och för att skapa ett ökat förtroende mellan lantbrukareoch inspektörer. / The purpose of the study is to analyze the practical application of the Environmental Code in the field of agriculture in the form of environmentalinspections carried out by municipal regulatory authorities vis-à-vis farmers with a notification or authorization requirement. The study intends tomap the experiences of the operational part of environmental legislation and if changes to it are required. In the study, semi-structured interviewswere conducted with seven respondents in the county of Östergötland. The results of the interviews are analyzed based on the themes identified toinvestigate the experiences of environmental supervision. The results show that the most important thing for farmers is the possibility ofcommunication and dialogue, and that the inspectors' understanding of the business conditions must increase. Even differences arising from thefreedom of interpretation of the respective supervisory authorities, according to farmers, must be limited to being uniform nationally. We identifythat there is a trust gap between farmers and inspectors, which can affect the experience of environmental oversight. Work to develop measures toreduce this gap should be done continuously to ensure more effective environmental inspections and to increase trust between farmers andinspectors.

Lantbruksbyggnader sätter stor prägel på den svenska landsbygden och utseendet på de äldre lantbruksbyggnaderna uppskattas av många, men vad är det som utmärker dessa byggnaderna? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka arkitektoniska kvaliteter som utmärker äldre lantbruksbyggnader med avgränsning till Södermanland. Denna kunskap ska sedan omsättas i ett gestaltningsförslag på ett litet gårdscentra i Södermanland för att ge exempel på hur de arkitektoniska kvaliteterna kan nyttjas och framhävas för att skapa attraktiva lantbruksbyggnader som bygger vidare på traditionen. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga tidigare forskning och kunskap relevant till ämnet. Tre exempel på mindre gårdar med någon form av medvetet arkitektoniskt inslag valdes ut för en fallstudie, som gav undersökningen exempel på samtida problem och lösningar. Fallstudierna utfördes genom studiebesök på gården och intervju med ägaren samt med arkitekten bakom byggnaderna. Utifrån analys av litteraturstudien och fallstudierna sattes resultatet samman i en syntes för att identifiera arkitektoniska kvaliteter hos lantbruksbyggnader. Syftet med gestaltningsförslaget är att ge ett exempel på hur resultatet kan användas i konceptutvecklingen av ett nytt litet gårdscentra. Ur litteraturstudien och fallstudierna identifierades 9 arkitektoniska kvaliteter via syntesen. Dessa arkitektoniska kvaliteter är: ”Starkt förhållande till omgivningen”, ”I ett sammanhang”, ”Harmoni”, ”Bra skydd”, ”Ärlig konstruktion”, ”Mänsklig koppling”, ”Vackert åldrande”, ”Livfullhet” och ”Historiskt värde”. Inför gestaltningsförslaget gjordes ett studiebesök och en intervju med beställarna följt av platsanalys för att fastställa förutsättningar, behov och önskemål i det specifika fallet. Utifrån litteraturstudien identifierades även metoder för analys och konceptutveckling, vilka tillsammans med förutsättningarna och syntesen låg till grund för konceptutvecklingen, som sedan ledde fram till ett gestaltningsförslag där de arkitektoniska kvaliteterna är tagna i beaktning. Slutsatsen av arbetet är att det finns många arkitektoniska kvaliteter att ta hänsyn till i utformningen av lantbruksbyggnader och det finns enkla verktyg och metoder att använda för att förstärka dessa arkitektoniska kvaliteter. / Agricultural buildings are a distinctive feature of the Swedish countryside and the appearance of the older agricultural buildings are appreciated by many, but what is it that distinguishes these buildings? The purpose of this study is to identify the architectural qualities that characterize older agricultural buildings in Södermanland. This knowledge will then be translated into a design proposal for a small farm center in Södermanland to give examples of how the architectural qualities can be used to create attractive agricultural buildings based on tradition.  A literature study was conducted to map previous research and knowledge relevant to the subject. Three examples of smaller farms with some form of conscious architectural element were selected for a case study, which gave the study examples of contemporary problems and solutions. The case studies were carried out through study visits to the farms and interviews with the owner and with the architect behind the buildings. Based on an analysis of the literature study and the case studies, the results were put together in a synthesis to identify architectural qualities of agricultural buildings. The purpose of the design proposal is to provide an example of how the results can be used in the concept development of a new small farm centers. From the literature study and the case studies, 9 architectural qualities were identified via the synthesis. These architectural qualities are: "Strong relationship with the environment", "In a context", "Harmony", "Good protection", "Honest construction", "Human connection", "Beautiful aging", "Liveliness" and "Historical value". Prior to the design proposal, a study visit and an interview with the clients were made, followed by an site analysis to determine the conditions, needs and wishes in the specific case. Based on the literature study, methods for analysis and concept development were also identified, which together with the conditions and synthesis formed the basis for the concept development, which then led to a design proposal where the architectural qualities were taken into account.  The conclusion of the work is that there are many architectural qualities to take into account in the design of agricultural buildings and there are simple tools and methods to use to strengthen these architectural qualities.