• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3594
  • 99
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 3696
  • 1425
  • 819
  • 724
  • 653
  • 646
  • 485
  • 460
  • 426
  • 418
  • 404
  • 400
  • 391
  • 348
  • 252
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Det kommunikativa ledarskapet inom akademin : En studie av dekaners och prefekters ledarskap samt deras kommunikation vid Linnéuniversitetet

Nyqvist, Anna January 2011 (has links)
Ett ledarskap förutsätter kommunikation. Att genom kommunikation nå ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrån organisationens uppsatta mål är en förutsättning. Vad är då kommunikation och hur görs den förståelig för mottagarna? Ledarskapet måste också ses utifrån vilket sammanhang den verkar inom. Här är kontexten inom akademin, ett ledarskap med lång tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begränsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt. En ytterligare komplexitet för att förstå det akademiska ledarskapet är de dubbla hierarkier som finns, där inte en ledare genom sitt uppdrag tillhör den högre hierarkin. Inom en akademi är det inte förenligt att styra medarbetarna, de vetenskapliga kollegorna, det handlar istället om att leda. De formella kanalerna är de officiella och synliga kommunikationsvägarna men de understöds av de informella. Vid ett universitet är de informella kanalerna av särskild vikt eftersom det är där som ledarna möter sina kollegor och försöker skapa en samsyn, för att påverka men också påverkas. Det handlar även om att skapa/behålla en legitimitet som anses nödvändigt för en kollegial ledare för att tillåtas leda. För uppsatsens del för att synliggöra det kommunikativa ledarskapet i allmänhet och inom akademin i synnerhet, används en kvalitativ metod, där intervjuer genomfördes med dekaner och prefekter vid ett universitet, Linnéuniversitetet. Målet med uppsatsen var att undersöka hur kontexten påverkar det kommunikativa ledarskapet inom en akademi och syftet var att se hur sammanhanget påverkar deras ledarskap och kommunikativa verktyg. Resultatet visade en stor likriktning bland ledarna, oavsett uppdrag som dekan eller prefekt, om synen på den förväntade rollen som akademisk ledare. Vikten av att synas och finnas till hands är en del av deras uttalade sätt att leda, som enligt teorin också anses ha den starkaste påverkan för en kommunikationshandling. Det handlar om att leda genom att försöka ”samla kollegiet” och inte styra. Det akademiska ledarskapet innebär också flera olika roller. Ett komplext ledarskap, med bland annat kravet från arbetsgivaren som myndighet kontra de kollegiala förväntningarna som kan ha helt olika mål. Informationsflödet är många gånger enormt och det famlas efter strukturer som gör att man kan informera och kommunicera ledarna emellan, men också gentemot omgivningen.  De söker efter verktyg att prioritera och sortera för att sedan rikta rätt budskap till rätt målgrupp. Distributionen sker nästan enhälligt genom de traditionella digitala kanalerna, e-post samt intern webb, främst som envägskanal. Men för att stärka de ofta överfulla envägskanalerna försöker ledarna föra en dialog och skapa mötesplatser med medarbetarna. Slutsatsen och diskussionen visar att de kulturella ramarna är en stor del av det ledarskap som uppstår. Det finns en normativ styrning för ledarskapet redan innan ledarna tillträder. Ledarskapet har av tradition ingen högre status. Ingen av de utfrågade uttalar att de haft ambitionen eller planerat att bli en ledare och det är ofta också ett begränsat urval av kandidater, vilket medför en känsla av att ställa upp, ibland till och med att känna sig tvungna att ställa upp. Det finns även strukturella ramar såsom det tidsbestämda uppdraget och kollegiala styret, som gör det akademiska ledarskapet till vad det är. Det påverkar kommunikationen på många sätt och ledarnas främsta kommunikationsverktyg är genom argumentation och att skapa en konsensus för att behålla legitimiteten gentemot kollegorna. Ett bra ledarverktyg, enligt de akademiska ledarna, är de strategidokument som de på sikt kan leda kollegorna mot. Angående informationen finns en naiv bild att utskickad information via den elektroniska posten eller intern webben är en känd information. Här menar uppsatsförfattaren att det krävs bättre bearbetning av informationen i form av att sortera och prioritera den men också att skapa en förståelse och sätta den i ett vidare perspektiv för medarbetarna. Även om ett universitets yttersta mål kanske inte är att vara en effektiv organisation så bör ledarskapet och organisationen runt omkring de tidsbegränsade ledarna genomsyras av effektivitet, genom tydlighet och transparens kring ansvarsfördelning, rutiner och strukturer. Det är också viktigt att ha upparbetade kommunikationsvägar att ta vid, både formella och informella. Det är av vikt att stärka det tillfälliga uppdrag som akademiska ledare har, så att inte verksamheten påverkas alltför mycket vid varje ledarbyte.
52

Är en kvinnlig ledare ömsint och blyg eller dominant och viljestark? : En studie om kvinnliga ledares egenskaper och dess påverkan på jämställdheten i arbetslivet

Jonsson, Antonia, Nimeryd, Anna January 2018 (has links)
No description available.
53

BEHOV AV LEDARSKAP : En studie om medarbetares behov av ledarskap vid distansarbete

Hedström, Gustaf, Sundström, Elin January 2021 (has links)
Covid-19 har lett till restriktioner i arbetslivet där det skett en plötslig omställning till distansarbete som bedrivs med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om ledarskap vid distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att undersöka medarbetares behov av ledarskap utifrån de omställningar som organisationer genomgått till följd av COVID-19 pandemin. Uppsatsen tar avstamp i Leader Member Exchange Teorin (LMX) som lägger fokus på relationen som återfinns mellan medarbetare och ledare. Teorin har använts i syfte att identifiera, tolka och förstå behov av ledarskap på arbetsplatsen, genom att analysera kvaliteten på LMX relationen. Efter intervjuer med sju anställda inom samma organisation genomfördes tematisk analys där sju huvudteman med tillhörande underteman konstruerades. Dessa teman analyserades med hjälp av LMX kategorier för att indikera kvaliteten på LMX relationen. Detta resulterade i tre kluster bestående av teman. Ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av hög kvalitetoch ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av låg kvalitet. Det tredje klustret gav inte någon indikation om LMX relationens kvalitet men belyste behov av ledarskap för att uppnå en LMX relation av hög kvalitet. Uppsatsen identifierade åtta olika behov av ledarskap vid distansarbete(arbetsrelaterad utrustning, tillgänglighet, spontan kommunikation, tydlig kommunikation, informell kommunikation, lyhördhet, återkoppling och tillit) som diskuterades i relation till tidigare forskning och teori för att tolka och förstå dem. Det kunde dras en slutsats om att behov av ledarskap är individuella. Det drogs även en slutsats kring att en ledare bör möjliggöra informell kommunikation mellan medarbetare och inte enbart mellan ledare och följare. Den sista slutsatsen som kunde dras var att tillit utgör ett centralt behov av ledarskap vid distansarbete. Uppsatsen bidrar till ledarskapsforskningen genom det medarbetarperspektiv som tillämpats. Den unika möjligheten att studera behov av ledarskap vid en plötslig omställning till distansarbete kan även bidra med kunskap som kan vara användbar om arbetet fortsätter att bedrivas via distans eller om en liknande situation som kräver plötslig omställning till distansarbete skulle uppstå i framtiden.
54

Ledarskap på arbetsplatsen : - utifrån arbetstagares erfarenheter och upplevelser

Trygg, Sara, Gvevoric, Bianca January 2023 (has links)
The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.
55

Ledarskap på distans : En kvalitativ studie om hur ledarskapet har påverkats av covid-19

Norozi, Shadi, Lindström, Ludwig January 2021 (has links)
This work aims to give the reader a deeper understanding of the challenges that arise in the event of forced digital leadership at a distance, as well as what characterizes a good leader during change with an uncertain future where communication takes place at a distance. At the end of 2019, the world was shaken by the covid-19 virus, which was soon classified as a pandemic. To reduce the spread of infection, one of the consequences of the pandemic was that organizations were forced to work remotely. Major changes within organizations needed to take place and managers would now lead their employees digitally at a distance. In this study, six individuals who provide managerial positions / leading roles within different organizations participated in semi-structured interviews in order to answer the study's two research questions. The study has used a qualitative method with a research design in the form of a case study. The study draws on the following theories in leadership; Transformative leadership, Transactional leadership, Situational leadership, Virtual leadership and Leadership under stress. Based on the collected empirical material and the previously mentioned theoretical basis, the authors have created a picture of the challenges that exist in leading at a distance and what characterizes a good leader. The study concluded that one of the biggest challenges in digital leadership at a distance is the lack of body language, which in turn affects communication. There were also challenges socially as it was considered more difficult to hold more relaxed and informal conversations when communication takes place virtually. In the study, the authors also concluded that good leadership during change is characterized by trust and a focus on the leader to see each individual as one and to give that person the best conditions in order to perform.
56

Ridsportens ledarskap - en utmaning : En intervjustudie av nio ledare inom ridsporten

Waerner, Therese January 2016 (has links)
Ledare har en komplex uppgift, rollen innebär allt från att arbeta efter mål och resultat till påverkansprocesser och relationer. Inom ridsporten är ledarskapet både tydligt och otydligt. Tydligt på så vis att det handlar om hästen eller människan som handhar hästen. Otydligt på så vis att situationen blir komplex då målgruppen varierar stort. Många barn och ungdomar lär sig i ett tidigt stadie att ta hand om hästar och människor i stallet, dessa barn och ungdomar har ofta förebilder i stallet i form av ridlärare, tränare och coacher. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledare inom ridsporten ser på och uppfattar sitt eget ledarskap. Hinner de reflektera och anpassa sig efter situationer eller går detta per automatik med hjälp av erfarenhet och egen uppväxt i stallet? Studien byggde på nio semistrukturerade djupintervjuer med nio mycket erfarna ledare inom ridsporten som är aktiva på olika ”nivåer” i branschen och i rollerna ridlärare, tränare och coach. De besitter en enorm ödmjukhet inför sitt arbete med hästar och människor och har visat stort intresse för studien. Resultatet visade att ridsportens ledare har en komplex situation att ta ställning till i sitt ledarskap, inte bara aspekter som tid, rum och kompetens spelar roll för utövandet av ledarskapet utan även hästen och närmiljön präglar situationer de blir tvungna att ta ställning till. Ridsporten arbetar idag aktivt med ledarutbildningar och det finns hos intervjupersonerna en tydlig önskan och behov för fortsatt utveckling området.
57

Ledarens roll i förskolan : En studie om förskollärares syn på ledarskap

Gabriel, Maria, Allos, Haneen January 2016 (has links)
Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur  deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.
58

Leder kvinnor som män? : - en kvalitativ undersökning av hur kvinnor uppfattar sitt ledarskap

Brüer, Marie, Bergin, David January 2016 (has links)
Studien avser att undersöka hur kvinnliga ledare förhåller sig till könsstereotyper av ledarskap. Det har i tidigare studier argumenterats för att det är nödvändigt för kvinnor att agera manligt i sitt ledarskap för att lyckas. Detta kan emellertid slå tillbaka på kvinnan som agerar utanför sin stereotyp. Hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap bidrar därmed till en förståelse för hur stereotyper påverkat och påverkar deras ledarstil. I studien har kvinnliga ledare intervjuats om sin syn på sitt ledarskap och hur könstillhörighet påverkar ledarskapsstilen. Resultatet av studien är att kvinnliga ledare inte anpassar sig efter någon särskild stereotyp, men att den ledarstilen de beskriver kan klassificeras som kvinnlig utifrån teorin. Deras ledarstil har inte ifrågasatts eller utmanats vilket tyder på att kvinnligt ledarskap är accepterat i Sverige idag.
59

Kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap : En intervjustudie om hur sex kvinnliga mellanchefer inom kommunal verksamhet upplever ledarskap

Frykholm, Sarka, Stenberg, Matilda January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.
60

”Det är ju därför man tar slut” : En kvalitativ studie om några förskollärares uppfattningar om hållbart ledarskap i förskolan. / ”That´s why you run out” : A qualitative study about some preschool teacher´s perception of sustainable leadership.

Wennerberg, Jessica, Wallesjö, Emma January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sitt ledarskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv, vad de anser vara viktiga kompetenser för ett hållbart ledarskap samt vad de anser som hindrande och främjande villkor för ett hållbart ledarskap. Betydelsen av denna studie är att belysa förskollärares ledarskapssituation för att verksamma och blivande förskollärare ska få en möjlighet att utveckla ett hållbart ledarskap, vilket gagnar både den enskilda förskollärares framtid i yrket samt förskolans kvalité.   Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från mindre orter har intervjuats. I resultatet framkom aspekter för hur förskollärare upplever hållbart ledarskap. De nämner vikten av att skapa balans utifrån verksamhetens mål och verksamhetens verkligheter även mellan yrkesliv och privatliv. Aspekter som långsiktig syn på lärande, gemensamt ledarskap, relationella kompetenser, samverkan och resurser är av betydelse för hur förskollärare upplever sitt ledarskap och i förlängningen hållbarhet.

Page generated in 0.0437 seconds