<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer. Det här sättet att analysera sig själv som forskningsform ger en god inblick i vad som är viktigt att beröra vid litteraturläsning i undervisningssammanhang.

Svenska gymnasieelever är osäkra i användningen av litteraturvetenskapliga begrepp. Ändå är begreppsanvändning och analys en central del i gymnasieskolans litteraturstudium.  I uppsatsen undersöks därför hur tre läroböcker för svenska 3 behandlar de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen fabel, motiv, tema och intrig. Forskningsfrågorna är hur begreppen definieras eller karakteriseras, vilka kunskapsförmågor (kognitiva processer) som krävs av böckernas övningsuppgifter, och om elevens litterära kompetens kan sägas utvecklas i behandlingen av begreppen.  Lärobokstexterna granskades med avseende på koherens mellan definitioner och kontex. I analysen av övninguppgifter var Blooms kunskapstaxonomi en av utgångspunkterna.  Undersökningen visar att läroböckerna i de flesta fall definierar begreppen, men att definitionerna som sådana i flera fall är otydliga och att begrepp böckerna inte karakteriserar begreppen på ett innehållsligt samstämmigt sätt.  De kognitiva processer som krävs av övningarna är i så gott som alla uppgifterna förstå, tillämpa och analysera. Därmed kan läroböckerna bidra till elevernas utveckling av litterär kompetens (performanskompetens).

På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur läsning av litteratur styrs genom samtals- och diskussionsfrågor. Analysen gjordes utifrån en lärobok till gymnasiekursen svenska 2, Svenska Impulser 2. Genom indelning av frågorna i tre övergripande kategorier, textaktiva, biaktiva och transaktiv, analyserade jag hur dessa förhåller sig till relationen text-elev. Analysen gjordes i två delar: Först en kvantitativ analys där samtliga frågor i läroboken kategoriserades, vilket gav en överblick. Sedan en kvalitativ analys utifrån fyra exempel för ett mer nyanserat resultat och se huruvida frågorna samspelade. Dessutom applicerades en teoretisk modell över litterär kompetens för att kunna diskutera vilka kompetenser hos eleven som triggas genom frågornas sätt att styra läsningen. Den kvantitativa analysen visade att frågorna i allmänhet styr läsningen mot textens innehåll och synnerhet frågorna till de äldre litterära epokerna. Den kvalitativa analysen visade att samtliga frågekategorier ges utrymme och att läsningen, på olika sätt, både styrs mot texten och eleven.

Det finns undersökningar som indikerar att svenska elevers läskompetens har minskat under senare år, vilket kan tänkas ha ett samband med den sjunkande läsnivån i landet. Läslyftet är ett exempel på en samtida åtgärd som har försökt vända trenden i positiv riktning. Ett sätt på vilket elevernas läsmotivation kan stärkas och läskompetens utvecklas är organisering av framgångsrika boksamtal. Föreliggande kunskapsöversikt grundar sig på tio artiklar, i vilka sju modeller för boksamtal har påträffats. Dessa tematiseras utifrån tre aspekter. Därefter ägnas uppmärksamhet åt läsmotivation och begreppet litterär kompetens, som av Torell har operationaliserats i konstitutionell, performans- och literary transfer-kompetens. Båda dessa aspekter – läsmotivation och litterär kompetens – exemplifieras utifrån de sju modellerna och resultaten i de tio artiklarna. Slutligen diskuteras eventuella konklusioner och intressanta perspektiv på problemområdet.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till. Detta kan visa på att undervisningspraktiken till stor del är monologisk utformad där läraren är den som har tolkningsföreträde till texterna och också den som har de ”rätta svaren”. När uppgifterna istället är autentiskt ställda, så att de möjliggör för en dialogiskt utformad undervisning, så pekar de ofta bort från texten och kräver väldigt lite i form av tolkning, kritiskt tänkande och reflektion. De autentiska frågorna ställs ofta på bekostnad av de texter som de ämnar analysera.

Abstract Nordberg, Olle (2014) Nöjesläsare och analytiska texttolkare. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala University, Sweden This thesis discusses the literary reading of Swedish teenagers in the digital era, with a focus on literary competence and attitudes. The results are based on two empirical studies, which in some ways are related to each other. The first study compares teenagers’ reading in 2000 and 2012. Swedish 18 year-olds were given an essay test that originally took place as a national test in 2000. In the test assignmentthe student is asked to discuss his/her own reading. A comparison has been made between results from each year and changes in young people’s relationship with fiction has been analyzed during a time period when the IT and multi-media habits of teenagers were radically shifting. In the following study, the same group of students, from 2012, read a short story by the Swedish author Werner Aspenström. They processed the text by answering different kinds of questions about their reading including emotional reactions, interpretations and associations. They also answered questions about themselves as readers of fiction and media consumers.     The first study indicates that there has been a change in the view of literary fiction so that the reading of fiction today is seen by young people as mere entertainment. To see the reading of fiction as a way of understanding reality better and developing one’s personality is clearly more common among the test results from the year 2000. This tendency can also be observed in the fictional works that students refer to as strong reading experiences. Young people from the 2012 test emphasize fantasy to a greater extent than was the case 12 years earlier. In that earlier group there was a larger number of classics and renowned writers mentioned.  Overall, the reading experiences are described as entertainment in a rather shallow and subjective way by the 2012-students. Their literary competence appears to be low.     However, in the second study it became clear that these teenagers actually possess a rather advanced literary competence. The results from the interpretative parts of the survey are generally good, even though students state that they read very little fiction compared to other forms of media consumption. It is clear that the students can shift between different kinds of reading, and that they can be competent readers even if they do not regard themselves in that way. Another seemingly contradictory conclusion from the study is that the teenagers can express a really positive attitude to books and the reading of fiction, but at the same time state that they very seldom read. The results show, however, that they clearly do not connect their reading from screens with their traditional book reading. All the reading done while working on school projects and so on simply does not count as “reading”. In addition to this it can be said that the traditional division between fact and fiction is not something that these young readers set store by. Time-hallowed lynchpins in the complex field of literary reading appear to have become obsolete.     In the concluding part of the study the need for new perspectives and empirical ways of understanding the reading of young people is underlined. The results are presented as a possible starting point for a morecomprehensive discussion, not only in the area of empirical reading studies, but also in the fields of literary teaching and literary didactics.

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.