<p>AbstractThis is an essay about Chambers book talk, how Chambers describes them and how they beenpracticed in reality, that´s my purpose. In Chamber´s book Tell me – Children, Reading andTalk, I look specific for Chambers arguments for this kind of literary education and comparethis with teacher’s description of book conversations. I finally compare this result withactually scientific arguments that supported Chambers arguments.Sten-Olof Ullström proclaims the meaning of social interactions as a prerequisite forreading and writing development. He says that the reading education must offer various formsof interaction for pupils to challenge each other. Ullström´s theoretical discussion is mytheoretical point of departure in this essay.I found out that book conversation is a reprehensible method to reach a literarycompetence. I also find out that the interviewed teacher work in an experienced based way,where their educations are founded from pupils experience and conditions.Keywords: book conversation, literary education, reading competence, social interaction</p>

I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens. Metoden är kvalitativ och intervjuerna med eleverna utfördes i form av halvstrukturerad samtalsintervjuer. Resultatet visar ett samband mellan de enskilda elevernas utveckling av föreställningsvärldar och litterära kompetens; förmågan att bilda sig en god litterär kompetens verkar förutsätta att eleven kan röra sig i föreställningsvärldarnas samtliga fyra faser. Endast stor läsvana behöver inte leda till en god litterär kompetens.

AbstractThis is an essay about Chambers book talk, how Chambers describes them and how they beenpracticed in reality, that´s my purpose. In Chamber´s book Tell me – Children, Reading andTalk, I look specific for Chambers arguments for this kind of literary education and comparethis with teacher’s description of book conversations. I finally compare this result withactually scientific arguments that supported Chambers arguments.Sten-Olof Ullström proclaims the meaning of social interactions as a prerequisite forreading and writing development. He says that the reading education must offer various formsof interaction for pupils to challenge each other. Ullström´s theoretical discussion is mytheoretical point of departure in this essay.I found out that book conversation is a reprehensible method to reach a literarycompetence. I also find out that the interviewed teacher work in an experienced based way,where their educations are founded from pupils experience and conditions.Keywords: book conversation, literary education, reading competence, social interaction

Denna studie syftar till att undersöka synen på litteraturundervisning hos svensklä-rare på gymnasiet. Detta görs genom att ställa frågan hur svensklärare konstruerar begreppet litteraturundervisning. Det undersöks också hur lärare resonerar kring ba-lansen i litteraturundervisningen mellan förhållningsätt där man närmar sig litteratur från ett analytiskt perspektiv och förhållningsätt där man utgår från den enskilde individens upplevelsevärld. Teorin som används för att analysera den sistnämnda frågan är Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar. För att få ett nyanserat perspektiv på litteraturundervisning jämförs svenska och åländska svensklärares syn på litteraturundervisning. Fokusområdena är litteraturdidaktik och skönlitteratur, ämnet svenska och gymnasieskolan.En kvalitativ metod används då empiri samlas genom halvstrukturerade intervjuer med totalt sex gymnasielärare i svenska. Analysen av materialet görs med hjälp av den nämnda Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar samt Örjan Torells modell för litterär kompetens.Resultatet indikerar att svensklärare som har ett estetiskt förhållningsätt som ut-gångspunkt i sin konstruktion av litteraturundervisning inte fullt ut kan realisera denna konstruktion i sin faktiska undervisning. De försöker dock att på olika sätt balansera upp det litteraturanalytiska fokus som de upplever att den formella be-dömningen kräver av undervisningen med estetiska inslag. Vidare går det att urskilja att det finns en syn på litteraturundervisning som innebär att eleverna endast kan nå personlig utveckling genom skönlitteratur med hjälp av utökade litteraturanalytiska kunskaper. Det vill säga att denna syn representerar en mer efferent utgångspunkt. Slutligen går det, utifrån denna studies förutsättningar, inte urskilja att nationella skolkulturella skillnader skulle påverka svensklärares konstruktioner av begreppet litteraturundervisning nämnvärt.

I denna undersökning kartläggs gymnasieungdomars fiktionsanvändning på fritiden utifrån ett recepetionsteoretiskt och medieekologiskt perspektiv där elevernas fiktionsanvändning studerats utifrån relationen mellan olika medieformer (skönlitteratur, film, tv-serier och tv-spel), kön och programtillhörighet. Studien visar att den stora majoriteten av gymnasieungdomarnas fiktionsanvändning kretsar kring underhållning och avslappning, och elevernas läsningar går sällan bortom grundläggande nivåer för litterär kompetens såsom de beskrivs av Torell och Langer. Eleverna använder främst de digitala medierna och det är medieformens affordans och syftet med läsningen som framför allt är avgörande för hur och vad eleverna väljer att läsa. Kön påverkar tydligt också i denna process, och gymnasieungdomarnas fiktionsanvändning överlag är tydligt könad. Kön påverkar allt från val av medieform till val av innehåll. Sammantaget får deras fiktionsanvändning stor påverkan på deras litterära repertoarer och för studiens didaktiska slutsatser. Studiens didaktiska slutsatser är litteraturundervisingen måste börja där elevernas litterära repertoarer befinner sig eftersom fiktionsanvändningen varierar så tydligt. Olika medier skapar olika förutsättningar för fiktionsanvändning, vilket i sin tur tydligt skapar olika möjligheter för män och kvinnor. Eleverna möter text på sin fritid utifrån kognitiva mönster och repertoarer som formats av de digitala medierna, vilket får konsekvenser för hur de tar till sig den typografiska texten som litteraturundervisingen vilar på. Litteraturundervisingen måste därför hantera relationer mellan medieformer som en förutsättning för lärande och vända blicken mot vad olika medieringar gör för läsning, så att positiva och utvecklande läsupplevelser, oavsett medieform, kan uppnås. En viktig utgångspunkt är en dialogisk läsundervisning mellan lärare och elev, där eleverna själva kan utforska sitt läsande tillsammans med läraren. På så vis får läsupplevelsen från personlig inlevelse till en mer utvecklad litterär kompetens.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer.  Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner. / This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened.  The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

I denna uppsats reds begreppet litterär kompetens ut och dess tre delar - konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transfer-kompetens. De tre delarna kompletterar varandra och är alla lika nödvändiga. Ett flertal metoder inom läsning, skrivande och samtal tas upp som olika sätt att utveckla dessa. Studien visar på att flera metoder med fördel kan användas för att utveckla respektive kompetens, och att lärarens roll påverkar vilken kompetens som utvecklas. Uppsatsen är baserad på både forskning inom området och erfarna lärares tillvägagångssätt.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

Denna systematiska litteraturstudie ägnas åt att undersöker vad dagens tillgängliga forskning belyser om litteraturundervisning i skolans mellanår samt om forskningen lyfter något om litteraturundervisning som kan vara fruktbar för högpresterande elever. Tidigare forskning visar att undervisningen behöver stärkas när det gäller att stimulera och utmana högpresterande elever. Samtidigt lyfter vissa studier fram undervisningsformer som kan vara användbara inom ramarna för den ordinarie undervisningen och som kan leda till att inga elever behöver falla mellan stolarna.

The purpose with this essay is to investigate how different theories about literary competence can help us understand why Sven Delblanc’s novel Änkan and Mara Lee’s novel Ladies have generated so many various interpretations as they have. To fulfill this purpose a comparative study of book reviews about the two novels Änkan and Ladies has been made. The theories about literary competence that have been used in this study are Joseph Appleyard’s theory about reader-roles, Judith Langer’s theory about imaginary worlds and Magnus Persson’s theory about genre perspectives. The results that are presented in this study are that those book reviews that express expectations about the novels as being genre-typical are often more disappointed about the reading experience than those readers who have expectations about the novels as being genre-transgressing and with deeper meaning. The discussion about genres has therefore given an interesting perspective about the correlation between the readers’ expectations and the many, various interpretations that follow.