This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception. The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students. The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience. The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher. / Det här examensarbetet handlar om litteraturundervisning på högstadiet ur en lärares och några av hans elevers perspektiv. Undersökningen analyseras från ett sociokulturellt perspektiv på inlärning och litteraturreception. Empirin utgörs av intervjuer med läraren och sex av hans elever. Undersökningen visar att det finns en skillnad mellan vad eleverna läser på fritiden och det de läser på skolan i svenskundervisningen. Den visar också att eleverna vill ha händelsedriven litteratur där inte person- och miljöbeskrivningar stannar upp handlingen. Läraren lyckas bra med att hitta litteratur som eleverna uppskattar men ser litteraturens värde i undervisningen på ett annat plan – nämligen i bearbetningen av texten. Eleven får till uppgift att utifrån sina erfarenheter diskutera vad litteraturen betyder för ho-nom/henne. Litteraturundervisningen har således erfarenhetspedagogiska syften likt den undervisning Louise M. Rosenblatt och Judith A. Langer förespråkar även om de lägger en större vikt vid utbytet av erfarenheter kring läsningen. Det dialogiska och sociokultu-rella perspektivet som Lev S. Vygotskij har i sina inlärningsteorier är också en inspira-tionskälla för undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare år och den syn på litteraturämnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta är ett viktigt område att undersöka då skönlitteratur i stor utsträckning används i grundskolans tidigare år och fyller en viktig funktion då det gäller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i år två på en skola på en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt några elever från klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika högläsningstillfällen. Resultatet av mina intervjuer och observationer visar på pedagogens och elevernas positiva föreställningar kring skönlitteratur. Pedagogen är övertygad om att skönlitteratur fyller en viktig funktion då det gäller elevers utveckling. Resultatet visade vidare, trots de goda ambitionerna från pedagogens sida, att arbetet kring skönlitteraturen till viss del blev isolerat från den övriga undervisningen. Utifrån mitt material förefaller det även som att det inte sker någon gemensam diskussion eller bearbetning av läsupplevelsen bortsett från en individuell läslogg.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem. Undersökningens resultat visar att lärarna har kännedom om olika sorters texter som kan användas i undervisningen men att den skönlitterära texten ändå tycks vara den text som får en framträdande roll som individuell tyst läsning i undervisningen. Elevernas intresse för och val av texter skiljer sig åt mellan vad som läses i skolan respektive i hemmet. Den skönlitterära texten uppfattas mer som en skolaktivitet än som något underhållande. Min slutsats ger en fingervisning om att det krävs en bättre kunskap från lärarnas sida om det populärkulturella utbud som finns tillgängligt för eleverna för att få kännedom om och kunna tillvarata elevernas läsintresse i skolans undervisning.

The purpose of this master’s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson’s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group. The theoretical framework draws on theories regarding social and organisational learning, with an emphasis on interaction and reflection. The observations and interviews show that staff reading groups derive from the need to keep up to date with the enormous range of published books. They also show that the staff reading groups are viewed and appreciated as an arena for learning through exchanges of experience, which in the longer term leads to a wider fiction repertoire, an enhanced critical-analytical approach to the reading of fiction, and a broader understanding of the library user’s needs. In sum, the study shows that depending on the structure of the staff reading groups; in-turn- or dynamic structure, they serve as an aid to librarians by strengthening their literature-pedagogical perspective on literature, and thus making fiction more accessible to adult library users. / Uppsatsnivå: D

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste. They also defend their own lreading against all kinds of literary expertese.Mostly the students read for pleasure, but they also think that fiction can provide usefulinformation e.g. facts about other countries. They like to get deeply involved in thebooks they read and so there is a difference, not only between what books they like toread and what they are asked to read at school, but also between their personal responseto literature and the analytical approach favoured by the educational system.

<p>Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction <em>of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.</em></p><p>The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site <em>lektion.se</em>, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s <em>Critical Discourse Analysis</em> in order to analyze the lessons. In the analysis aspects of language, intertextuality and assumptions are discussed. As a theoretical base, Louise M. Rosenblatt´s and Judith Langer´s ideas of reader centered literary instruction is used as well as Design Theory.</p><p>The result of the study shows that the overall discourse is text orientated and, with few exceptions, there is little room for students to contribute to a creative, personal experience of literature. Furthermore, it is shown that literary texts are often used as an exercise of reading comprehension and specific literary reading is scarce. The study postulates that more effort should be put into involving the students in the reading, and less effort on literary terminology.</p>

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen. Huvudsyftet med att utnyttja skönlitteratur i skolan fann vi vara underhållning, men även läsinlärning, kunskapsutveckling och inspiration var nyckelord i resultatet. Slutsatsen var att skönlitteratur används mycket i dagens skola, på många olika sätt och med olika syften. Vi fann att skönlitteratur har förmågan att stimulera barns fantasi och får dem att uppleva andra världar och kulturer utan att lämna klassrummet. Följaktligen kan vi konstatera att skönlitteratur är mer än bara en bok! / The background to our study is our common interest in fiction and our curiosity of how it is being used in school at present. The aim of the study was to find out if and how teachers in the earlier years of school, use fiction in their teaching. We have found how some teachers think about their teaching where fiction is an element and in what purpose fiction are used. By doing qualitative interviews with six active teachers we got a material that we analysed. In the result we found that the teachers were well aware of the possibilities fiction gives, not just in the subject Swedish but in all subjects in school. The main purpose of using fiction in school was to entertain but we found that the teachers also used it to teach their pupils how to read, to increase their knowledge and to give them inspiration. The conclusion is that fiction is used a lot in school today, in many different ways and with different intentions. We found that fiction has the ability to stimulate children’s imagination and make them experience and explore other worlds and cultures without even leaving the classroom. As a result we can establish that fiction is more than just a book!

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur. I resultatet går det att urskilja vilka faktorer som styr lärarensval av skönlitteratur och det är faktorer som kvalitet, tid, läsbarhet, och att litteraturen fångareleven. Litteraturen måste även uppfylla kriterier som att den är analyserbar och kan utvecklaläsaren.Ämnesord:

<p>Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen. Huvudsyftet med att utnyttja skönlitteratur i skolan fann vi vara underhållning, men även läsinlärning, kunskapsutveckling och inspiration var nyckelord i resultatet. Slutsatsen var att skönlitteratur används mycket i dagens skola, på många olika sätt och med olika syften. Vi fann att skönlitteratur har förmågan att stimulera barns fantasi och får dem att uppleva andra världar och kulturer utan att lämna klassrummet. Följaktligen kan vi konstatera att skönlitteratur är mer än bara en bok!</p> / <p>The background to our study is our common interest in fiction and our curiosity of how it is being used in school at present. The aim of the study was to find out if and how teachers in the earlier years of school, use fiction in their teaching. We have found how some teachers think about their teaching where fiction is an element and in what purpose fiction are used. By doing qualitative interviews with six active teachers we got a material that we analysed. In the result we found that the teachers were well aware of the possibilities fiction gives, not just in the subject Swedish but in all subjects in school. The main purpose of using fiction in school was to entertain but we found that the teachers also used it to teach their pupils how to read, to increase their knowledge and to give them inspiration. The conclusion is that fiction is used a lot in school today, in many different ways and with different intentions. We found that fiction has the ability to stimulate children’s imagination and make them experience and explore other worlds and cultures without even leaving the classroom. As a result we can establish that fiction is more than just a book!</p>

Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use. The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site lektion.se, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s Critical Discourse Analysis in order to analyze the lessons. In the analysis aspects of language, intertextuality and assumptions are discussed. As a theoretical base, Louise M. Rosenblatt´s and Judith Langer´s ideas of reader centered literary instruction is used as well as Design Theory. The result of the study shows that the overall discourse is text orientated and, with few exceptions, there is little room for students to contribute to a creative, personal experience of literature. Furthermore, it is shown that literary texts are often used as an exercise of reading comprehension and specific literary reading is scarce. The study postulates that more effort should be put into involving the students in the reading, and less effort on literary terminology.