Diss. Linköping : Univ., 2004.

Högläsning i klassrummen ter sig olika beroende på pedagogen, klassrumsmiljön och eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att göra en analys av artiklar för att se vad forskningen säger kring elevernas inlärning av språk och intresse för böcker vid högläsning. De frågeställningar vi fokuserade på var: Hur möjliggör/förhindrar högläsningen elevernas språkinlärning och/eller intresse för böcker? Vilka strategier och metoder kan pedagoger använda sig av för att stärka elevers språkinlärning? Vad bör pedagoger tänka på vid högläsning för att högläsningstillfället ska kunna bidra till förhöjt intresse för böcker och läsning? I detta arbete berör vi högläsningens påverkan av elevers inlärning av språk och intresse för böcker. Med språkinlärning menar vi elevens hörförståelse, avkodning, läskunnighet, tal och vokabulär. När det kommer till elevers intresse påverkas detta framför allt av pedagogens förhållningssätt till högläsning, tidsbrist och planering, hur klassrumsmiljön ser ut men även elevers inställningar till böcker. Resultaten visade framförallt att det var pedagogens förhållningssätt som påverkade elevens intresse och språkinlärning. Vår undersökning visar att en god planering där syfte och mål tas upp kan påverka högläsningen positivt i klassrummet. Med detta kan pedagogen använda tillfället för att ge eleverna en grund till en positiv språkinlärning som i sin tur kan stärka elevernas intresse. Missköter pedagogen sin roll kan högläsning bidra med negativa effekter, framförallt på elevernas intresse för böcker.

The aim of this this study is to investigate how different schools in the region Småland in Sweden work with the author Vilhelm Moberg and his literature. The aim is also to see wich aspects are central in the teaching of Moberg. Seven teachers have been interviewed  and asked about how they teach about Moberg. The results schow that the novel The Emigrants is the most popular amongst Moberg's books when it comes to education and that Moberg is important in the schools of Småland, because of this connection to region and what he wrote about Swedish emigration. All of the teachers use different strategies when it comes to reading Mobergs's works and some of them take the pupils to the areas where Moberg was born. Most of the teachers also show the pupils a film based on one of Moberg's books. The results also show that there is no big difference between lower secondary school adn upper secondary school in how they teash about Moberg, but there is a difference in how much each teacher works with the author.

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.

This study examines booktalk, that is, teacher-led group discussions about books for children in a Swedish school. The empirical data comprise 24 hours of videorecorded booktalk in grades 4–7. In total, 40 children (aged 10–14 years) were recorded during 24 sessions. The present approach diverges from previous readerresponse studies in that it draws on authentic data, and in that it examines talk at a micro level, applying an approach from discursive psychology. By focusing on authentic book discussions, the study contributes to the development of readerresponse methods. All eight books applied in the booktalk sessions involved some type of  existential issue: freedom, separation, loyalty, and mortal danger (Chapter 4). Yet, such issues were rarely discussed. An important task of the present thesis was to understand why such issues did not materialise, that is, what did not take place. In Chapter 5, a series of booktalk dilemmas were identified. The booktalk sessions were generally lively and informal. Yet, booktalk as such was often transformed into other local educational projects; e.g. time scheduling, vocabulary lessons or reading aloud exercises. Gender was invoked in all booktalk sessions (Chapter 6). In line with predictions from reader-response theory, progressive texts were, at times, discussed in gender stereotypical ways. The findings also revealed a generational pattern in that the pupils discussed fictive children in less traditional ways than adult characters. The interface between texts and life was invoked in all booktalk sessions (Chapter 7). There was, again, a generational pattern in that children entertained ideas other than those of their teachers concerning legitimate topics in a school context. Also, the discussions revealed a problem of balance between pupils’ privacy, on the one hand, and engaging discussions on texts and life, on the other.

Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.

The main purpose of the study is to investigate how children use picture books in the everyday practices in the Swedish pre-school. More specifically, I want to study the use of picture books based on the child's interaction with the book. How does the dialogic process between the child and the picture book proceed? How is the peer group used in book practices? What draws children to certain books - as favorites of the individual or of the group? How do they use the pictures in the books? What do they do when on their own with books and how does this usage differ from teacher-initiated activities with the books? By focusing on the 3- to 5-year-old children's book interactions, the study contributes to our understanding of how children use picture books for their identity work. A basic assumption is to see children as social agentswho influence and are influenced by the world they live in. The empirical data comprises over 35 hours video recorded interactions. Episodes of child initiated book practices were transcribed in detail, and the theory of subject positioning was applied for its analysis. The study shows that children in their picture book activities, in the every day peer-group interactions, use the books as a contact surface between them. In addition they use the book arenas for negotiations of subjectpositions, where they position themselves or are positioned as powerful or powerless persons. Children employ a rich repertoire of strategies (verbal and nonverbal) for excluding and including themselves and others in ongoing book activities. The empirical material show clearly that the pictures constitute an 'idea box' for children, from which they can take inspiration or use as tools in activities such as play, fantasy, and conversation. We can see that preschool children also produce and negotiate the meaning of the pictures. In some cases, the children use all of the pictures while in others they use only isolated pictures that are pulled out of their context and "take on a life of their own." The children use the pictures in several different ways: as a play arena for their games and activities; as props for play in progress; as markers of positions in their play; and as pictures for creating stories. Children actively use picture books in their day-to-day lives at the educational institution. Through this use, children create meaning for the cultural content of the books by testing subject positions that the pictures offer. In their use of picture books, it becomes apparent that children are competent to use and discover books on their own and sometimes need to share the experience with other children and with adults. Through the use of picture books, the children acquire experience of books and use them to create meaning; that is, they create a sort of children's cultural competence for themselves.

Trots att lyrik kan bidra med mycket till elevers utveckling visar såväl elever som lärare ofta en negativ eller osäker inställning till genren. Läromedel kan därför få ett stort inflytande över lyrikundervisningen. Syftet med detta arbete är att granska de frågor och arbetsuppgifter som kopplas till lyrikexempel i läroböcker för gymnasiekursen svenska 1, för att synliggöra vad dessa uppgifter didaktiskt kan bidra med i undervisningen.  En etnografisk innehållsanalys av tolv läroböcker för svenska 1, publicerade under åren 2011– 2015, genomförs. Frågorna och arbetsuppgifterna delas in i tio olika kategorier och granskas utifrån teorier från Dysthe (1996), Rosenblatt (1938/2002) och Tengberg (2011).  Resultatet visar att vad läroböckernas lyrikrelaterade arbetsuppgifter kan bidra med i undervisningen varierar stort, även inom de funna kategorierna. Uppgifter finns som kan underlätta elevens transaktion med texten, medan andra kan hindra denna. Slutsatsen är att lärare själva kritiskt bör granska de uppgifter som ges till eleverna, för att säkerställa deras kvalitet. / Even though poetry has a lot to contribute to students’ development, students as well as teachers often show a negative or uncertain attitude to the genre. Therefore, textbooks can have a great influence on poetry instruction.  The purpose of this study is to examine questions and tasks related to poetry in textbooks for the upper secondary school course Swedish 1, to bring to light what these questions and tasks can contribute didactically.  An ethnographic content analysis of twelve textbooks for Swedish 1, published in the years 2011–2015, is carried out. The questions and tasks are divided into ten different categories and examined through theories brought forth by Dysthe (1996), Rosenblatt (1938/2002) and Tengberg (2011).  The result shows that what poetry-related questions and tasks in the textbooks can contribute to instruction varies greatly, even within the categories found. Some tasks can aid the student’s transaction with the text, while others can hinder it. The conclusion is that teachers need to critically examine the tasks given to students, to ascertain their quality.

<p><p>I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.</p></p>

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.