In this thesis, two electric vehicles are compared, a fuel cellpowered vehicle and a battery powered vehicle with a conventionalvehicle with an internal combustion engine. The comparison wasdone as a life cycle assessment and consisted of two stages, avehicle stage and a fuel stage. The vehicle stage consisted ofeverything from mining minerals to recycling of the vehicles,every aspect that’s connected to the car. The fuel stage consistedof fuel production and use during the vehicle’s lifetime. The fuelconsist of electricity and hydrogen produced through electrolysis. The goal of the thesis was to understand what aspects of thelifecycle matters most in terms greenhouse gases for each of theelectric vehicles. Since there are no emissions in terms ofgreenhouse gases while driving the electric vehicles, only fuelproduction, electricity and hydrogen through electrolysis, countedtowards the fuel stage. For the vehicle with an internalcombustion engine the fuel stage consisted of gasoline productionand emissions from driving. The results showed that when comparing electric vehicles withinternal combustion vehicles, the most important aspect was theelectricity mix, with a Nordic electricity mix for most use casesthe electric vehicles where more climate friendly then theinternal combustion vehicles. The fuel cell powered vehicle usedmore electricity than the battery powered vehicle when usingelectrolysis to create hydrogen, and therefore was more sensitiveto increases in emissions from the electricity mix. When comparingthe vehicle stage, battery production causes the most emissionsfor the battery powered vehicle and the hydrogen tank caused themost emissions for the fuel cell powered vehicle.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid.  För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA.  Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns.  Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. / The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future.  To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact.  The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA.  The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact.  If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain.  Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

Vid byggandet av en bro är det viktigt att ta hänsyn till kostnaderna under hela dess livslängd, både investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under livslängden, dessa kan summeras och beräknas till nuvärde genom en livscykelkostnadsanalys. För att ta hänsyn till den miljöpåverkan ett material har från både produktion samt även för drift och underhåll under dess livslängd kan livscykelanalyser göras. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och fastställa det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv för en öppningsbar samverkansbro, Nya Flottsundsbron i Uppsala. Materialen som jämförs är konventionellt stål, rostfritt stål och rosttrögt stål där de stora skillnaderna är den högre investeringskostnaden för rostfritt stål och det lägre underhåll som krävs för rostfritt stål och rosttrögt stål under livslängden. Programmen som används i detta examensarbete är BridgeLCC och BridgeLCA från ETSI. Resultatet från livscykelkostnadsanalyserna visar att det rosttröga stålet har den lägsta livscykelkostnaden följt av rostfritt stål och till sist det konventionella stålet. Resultatet från livscykelanalyserna visar att det rosttröga stålet har lägst personekvivalent utsläpp följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet. När emissionerna från livscykelanalyserna räknas om till svenska kronor med metoden Ecovalue12 och slås samman med livscykelkostnaden resulterar det i att det rosttröga stålet är det material som är mest effektivt ur ett kostnads- samt miljöperspektiv, följt av det konventionella stålet och till sist det rostfria stålet, för fallstudien.   Resultat och indata som används i detta examensarbete bör justeras innan de används för att fatta beslut i andra fall då värden har antagits och förenklingar har gjorts i detta examensarbete.

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen. / The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. / Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.

As sustainability becomes an increasingly critical consideration for businesses, the need for effective sustainability assessment tools and software has grown substantially. This master thesis aims to address this problem by exploring various available tools on the market which are used to measure the sustainability impact of packaging solutions and materials used in their production. The primary objective of the current work is to develop a comprehensive framework that evaluates sustainability assessment solutions based on the level of comprehensiveness and usability they possess by applying the context of small and medium-sized businesses. The findings reveal four distinct clusters within the framework: Good output, Best practice, Easy-to-use, and Best avoided. Each cluster represents a combination of comprehensiveness and usability characteristics, offering insights into the strengths and limitations of various tools. Additionally, the study identifies key factors that contribute to the comprehensiveness and usability of these tools, such as data requirements, user involvement, and assessment functionalities. The study can be used to assist organizations in making informed decisions when selecting sustainability assessment tools, while the taxonomy and the proposed framework would allow businesses to choose tools which align with their specific needs and goals, thereby facilitating effective assessments and driving sustainable change forward. Lastly, the study highlights the importance of considering the trade-off between usability and comprehensiveness, helping organizations find a balance in the software that aligns with their strategic objectives. / I takt med att hållbarhet blir ett allt viktigare övervägande för företag har behovet av effektiva verktyg och mjukvara för hållbarhetsbedömning ökat avsevärt. Denna masteruppsats syftar till att ta itu med detta problem genom att utforska olika tillgängliga verktyg på marknaden som används för att mäta hållbarhetseffekten av förpackningslösningar och material som används i deras produktion. Det primära målet med det pågående arbetet är att utveckla ett omfattande ramverk som utvärderar hållbarhetsbedömningslösningar baserat på graden av övergripande och användbarhet de har genom att tillämpa sammanhanget för små och medelstora företag. Resultaten avslöjar fyra distinkta kluster inom ramen: Bra resultat, Bästa praxis, Lätt att använda och Bäst undvikas. Varje kluster representerar en kombination av heltäckande och användbarhetsegenskaper, vilket ger insikter om styrkorna och begränsningarna hos olika verktyg. Dessutom identifierar studien nyckelfaktorer som bidrar till dessa verktygs heltäckande och användbarhet, såsom datakrav, användarmedverkan och bedömningsfunktioner. Studien kan användas för att hjälpa organisationer att fatta välgrundade beslut när de väljer verktyg för hållbarhetsbedömning, medan taxonomin och det föreslagna ramverket skulle göra det möjligt för företag att välja verktyg som är anpassade till deras specifika behov och mål, och därigenom underlätta effektiva bedömningar och driva hållbar förändring framåt. Slutligen understryker studien vikten av att överväga avvägningen mellan användbarhet och heltäckande, vilket hjälper organisationer att hitta en balans i programvaran som är i linje med deras strategiska mål.

Detta arbete undersöker om metoden ’laser cladding’ skulle kunna användas för att möjliggöra återanvändandet av bromsskivor som annars skulle deponeras. Olika material undersöks ur ett miljöperspektiv, det vill säga energiåtgång och CO2-utsläpp jämförs mot en vanlig gjutjärnsskiva. För att göra detta användes programmet CES EduPack samt ytterligare beräkningar med formler som komplement då programmets databas inte är heltäckande gällande specifika materialvarianter. För att lättare kunna beräkna massor användes CAD-programmet Solid Edge för att modellera en typisk bromsskiva. Resultatet blev att laserbeläggning på utslitna bromsskivor sparar på både energi och avger mindre CO2-avtryck, förutsatt att rätt tillsatsmaterial väljs. Som mest kunde en minskning med 80,5% uppnås i energiåtgång respektive 88% för CO2-utsläpp under materialframställning och tillverkning. Metoden medför alltså tydliga positiva miljömässiga effekter. / This report investigates Laser Cladding and especially the possibility to coat worn brake discs. A selection of materials are studied with an environmental point of view in focus, the life cycle of the coated brake discs are compared to a standard new gray cast iron brake disc. The program CES Edupack is used for the life cycle analysis and it is completed by formulas of energy consumption and CO2 footprint because not all processes and materials are included in the software. Solid Edge is used to create a CAD model of a typical brake disc to easily exam the volume and weight of the disc as a function of the thickness. The result is laser cladding on worn brake discs saves energy and produces a smaller carbon footprint if the right powders used for cladding are chosen. Laser cladding with stainless steel powders provided the best results with 80.5% savings in energy consumption and 88% in CO2-footprint savings. The laser cladding technique shows clear positive environmental effects.

Within the healthcare sector, large quantities of different materials and products are consumedon a daily basis. Recurrently growing awareness about humanity’s negative impacts on theenvironment have initiated for environmental aspects to be considered on several levelswithin the healthcare sector. Introducing environmental guidelines within procurement is oneexample of such an initiative. However, in order to take such aspects into consideration,availability of environmental information concerning the products to be procured is necessary. This thesis was conducted to evaluate and compare the environmental impacts, in a life cycleperspective, of a single-use and a multi-use surgical scrub suit. Accordingly, the main purposehas been to give the County Councils of Örebro and Uppsala decision support and therebyenable them to take environmental impact into account in future procurement of surgicalscrub suits. The evaluation is based on certain environmental aspects, assessed to be relevantand of interest for the given case. To ensure a methodical structure and high credibility, thisLCA has been conducted in accordance with the ISO 14040-standard. The studied products are two types of surgical scrub suits, one reusable for 100 uses, and onedisposable. Besides the lifespan, the material composition of the two products differs. Resultsshowed that that the reusable scrubs have considerably lower environmental impact within thestudied categories. The main reason for this is the longer lifespan of the reusable garments,which results in substantially decreased environmental impacts per use within all phases ofthe lifecycle except usage. Further, the results indicated that farming/production of cotton andusage of fossil fuel-based energy are important contributing factors within a majority of theassessed environmental impact categories. Currently available alternatives exist, which couldpossibly substitute these factors, and thus decrease the total environmental burden of thegarments substantially. / Varje dag konsumeras stora mängder material och produkter inom vårdsektorn. Samtidigt harden ständigt växande medvetenheten om mänsklighetens negativa påverkan på miljön medförtett ökat hänsynstagande inom olika delar av vårdsektorn. Införande av riktlinjer för miljöanpassadupphandling är ett exempel på ett sådant initiativ. Men för att kunna användamiljömässiga aspekter i upphandling är tillgången till miljödata för produkterna nödvändig. Denna uppsats utfördes för att ur ett livscykelperspektiv utreda och jämföra miljöpåverkan avtvå typer operationsarbetskläder, en engångs- och en flergångsmodell.Huvudsyftet medstudien var att ge landstingen i Örebro och Uppsala län ett beslutsunderlag, och därmedunderlätta för dem att ta hänsyn till miljöaspekter i framtida upphandlingar av operationsarbetskläder.Miljöbedömningen av plaggen är baserad på utvalda miljöpåverkanskategoriersom bedömts som relevanta och av intresse för denna undersökning. För att försäkra en godmetodologisk struktur och hög trovärdighet, har denna Livscykelanalys (LCA) utförts ienighet med riktlinjerna i ISO 14040-standarden. De studerade produkterna är två typer av operationsarbetskläder, en som kan återanvändas100 gånger, och en för engångsbruk. Utöver plaggens livslängd skiljer även materialsammansättningendem åt. Resultaten visade att de återanvändningsbara kläderna har betydligt lägremiljöpåverkan inom alla studerade kategorier.Den huvudsakliga orsaken till detta är flergångsplaggens betydligt längre livscykel, vilkenresulterar i en avsevärd minskning i miljöpåverkan per användning inom alla dess livscykelfaserförutom användningen. Vidare indikerade resultaten att odling och tillverkning avbomull, samt användningen av energi från fossila bränslen, hör till viktiga bidragande faktorertill miljöpåverkan inom flertalet undersökta miljöpåverkanskategorier. Redan idag finnsalternativ som skulle kunna ersätta dessa faktorer och därmed minska plaggens totalamiljöbelastning avsevärt.

Building Information Modelling (BIM) and Life Cycle Assessment (LCA) are at the core of construction projects. LCA is one of the key elements of sustainability in the construction projects and an improved LCA process can be achieved through the adoption of BIM. Exploring the characteristics of a BIM-based LCA process from the different perspectives of interoperability and identifying the effects of adopting regionally different EPD databases are significant.  The LCA add-in tools, One Click LCA and Tally, have been selected to identify the differences in the LCA results caused by adopting regionally different Environmental Product Declaration (EPD) databases. To observe the differences in the LCA results, the LCA processes were run through the LCA add-in tools. The input data, the system boundaries and the LCA scope were kept the same for the LCA processes. The LCA results were produced through the integrated LCA add-in tools. The GWP values in manufacturing module, produced by One Click LCA, were embedded into the Solibri model of Akademiska Sjukhuset project. Value level of interoperability in the BIM-based LCA processes was detected and analyzed according to the interaction types that were obtained between the LCA add-in tools and the BIM software. Obstacles in increasing the value level of interoperability to a higher level in today’s BIM-based LCA processes were also focused. Furthermore, the benefits and drawbacks of the BIM-based LCA processes were identified. At last, the differences between BIM-based LCA and traditional LCA process were identified along with future possibilities. It was observed that adopting regionally different EPD databases has significant effects on the LCA results. The semantic detail level of the BIM model and the data extraction quality came to the forefront in identifying the benefits and drawbacks. The interaction types in the studied BIM-based LCA processes were identified as “Collaboration” interaction type. Accordingly, the value level of interoperability in both BIM-based LCA processes was obtained as the high level of value innovation along with efficiency and differentiation. Moreover, the convenience of use, time and resource efficiency and improved accuracy obtained through the BIM-based LCA processes were concluded as some of the major differences from the traditional LCA processes. / BIM (Building Information Modelling) och LCA (Life Cycle Assessment) ligger i kärnan av byggprojekt. LCA är ett nyckelverktyg för hållbarhetsarbete i byggbranschen och en förbättrad LCA-process kan uppnås i och med att tillämpa BIM-verktyg. BIM bjuder på många nyttor däremot detta arbete fokuserar på nyttan som BIM kan ge till LCA-processen. Därmed är forskning på grunden till Bim-baserad LCA-process och datas integrations- och konverteringsförmågan ytterst viktiga för detta arbete. LCA-verktyg One Click LCA och Tally och dess tillägg till CAD-mjukvaror har utvalts för att jämföra resultat vars indata är baserat på olika EPD-databaser (Environmental Product Declaration). För att iaktta skillnader i LCA-resultat, har LCA-processen gjorts med dessa LCA-verkytg. Indata, systemgränser och LCA-definitionsområde var samma för båda LCA-processer. LCA-resultat producerat av båda LCA-verktyg har jämförts utifrån klimatavtrycksperspektiv (Global Warming Potential) för materialframtagandesskede. One Click LCAs GWP-värden har importerats i en Solibri-modell för projektet. Slutligen har LCA-resultat av en Bim-baserad process jämförts med resultat av en klassisk LCA process. Påverkan av geografiskt anpassade EPD-databaser är avgörande för LCA-resultat. Materialframtagandesskede har störst miljöpåverkan i förhållande till andra livsskede. Semantisk detaljnivå av Solibri-modellen är avgörande för identifiering av för- och nackdelar av datas integrations- och konverteringsförmågan. Datainteraktionstyper studerade i BIM-baserade LCA-processer klassas som kollaborativ interaktionstyp. Integrations- och konverteringsförmåga av både BIM-baserade LCA-processer utvärderades på en hög nivå gällande förbättrade resultat, effektivitet och resultatkännslighet. Utöver dessa har BIM-baserade LCA-processer en förbättrad användbarhet och är mer tid- och resurseffektiva, vilka är huvudskillnader från en LCA-process utfört på klassiskt sätt.

Packaging is a fundamental part of the life cycle of products and today´s life. Its purpose is to protect and maintain the function of the goods during different stages of the life cycle. Hence, the packaging needs to fulfil the functional demands to contribute to a sustainable life cycle of the specific product (Muthu, 2016). Circular Economy (CE) is a methodology which aims to decouple the economic growth and the consumption of finite resources (Hughes, 2017). The idea is to close product and material flow through reuse, repair or recycling methods. The possibilities for circularity is mainly created in the product development and design phase (European-Commission, 2017). The thesis aim is to assess the potential environmental impact of an existing packaging product and investigate how a circular business model affects the environmental performance. The objectives to answer the aim was to map the wooden material flows of the packaging product and to assess the potential environmental impacts throughout the Lifecycle of a wooden pallet, i.e. the NONS pallet. The results pointed out that the pallet stands for the largest share of packaging products at the pallet production site at Jularbo. However, it only constitutes for under 1 % of the total outtake of logs (volume) in the supply chain of AB Karl Hedin. The MFA also displayed that the supply chain is utilising the bio-material in the best possible way with little or no possible improvements. Instead, the circularity possibilities were within the distribution phase of the lifecycle. The Cumulative Energy Demand of the NONS pallet was 376.4 MJ, with the main contribution from the production of the NONS pallet, including the supply chain. The outcome of the characterised results was that the production including the supply chain and the disposal stage contributed the most in all categories except for one, terrestrial ecotoxicity. The results of the EcoDesign improvements according to CE, show a reduction in 11 of the ReCiPe categories. For example, the global warming was reduced by 58 %. The CED was decreased in all categories, renewable and non-renewable. However, the EcoDesign improvements lead to an increase in five ReCiPe categories. The increase is related to the additional distance because of reverse logistics. Following recommendations are made based on the results. An implementation of a circular business model is recommended. The model is in line with the recommendations from the European Union and has the potential to decrease environmental impacts throughout the lifecycle. The implementation will require changes in the design of the NONS pallet and collaboration between stakeholders in the value chain to assess the trade-offs between impact categories. The plastic sheet has a high contribution to environmental impact categories and is recommended to be redesign in collaboration with stakeholders within the value chain. Temporarily, the plastic sheet should be placed on top of the pallet to improve the possibilities for reuse and recycling. The combination of a quantitative tool (LCA) and the qualitative (EcoDesign) provides valuable information on how the potential environmental impacts are affected when implementing a more circular business model. Although, there is difficultness of implementing the tools on an existing design and system. The tools should be implemented early in the product development phase to increase the CE options. The action towards circularity should be a proactive measure to ensure competitive advantages for the future. / Förpackningar är en fundamental del av det globala samhället. Förpackningens uppgift är att skydda och bibehålla innehållet under dess livscykel. För att det ska vara möjligt så krävs det resurser i form av energi och material. Cirkulär ekonomi är en metod för att frånkoppla den ekonomiska tillväxten med resursutnyttjande genom att stänga materialflöden. Det kan göras genom återanvändning, lagning, samt återvinning. Tidigare forskning har visat att det krävs metoder i produktutvecklingsfasen för att kunna nå målen inom cirkulär ekonomi. Syftet är att undersöka miljöpåverkan för en befintlig förpackningsprodukt ur ett holistiskt perspektiv för att sedan utvärdera och undersöka hur en cirkulär affärsmodell för produkten påverkar miljön. För att nå målsättningen utformades delmål utifrån en specialutformad träpall, en förpackningsprodukt av AB Karl Hedin. Sedan genomfördes en materialflödesanalys på användningen av träprodukter hos leverantörskedjan, samt en livscykelanalys och EcoDesign analys på den specifika träpallen. Resultaten visar att produktionen av NONS pallen står för den största andelen (volym) i produktionsanläggningen i Jularbo (produkttyp). Men användningen av sågat virke i produkten utgör under 1 % av det totala volymuttaget per år. Materialflödesanalysen visade även att leverantörskedjan utnyttjar de olika delarna från trädet på bästa möjliga vis. Istället fanns det större potential för att återcirkulera material i distributionfasen samt i slutskedet för träpallen. Resultatet av livscykelanalysen visar att produktionen av NONS pallen (inklusive leverantörer) har störst miljöpåverkan sett ur ett holistiskt perspektiv. Resultatet av EcoDesign förbättringarna, baserade på cirkulär ekonomi, visar en minskning inom 11 av 17 ReCiPe kategorierna. Den globala uppvärmningen (CO2 eq) minskade med 58 %. Det kumulativa energibehovet minskade inom alla kategorier, förnybara samt icke-förnybara. Resultatet visar även att miljöpåverkan ökade inom 5 kategorier vilket kan härledas till det ökade logistikbehovet för cirkulära flöden. Rekommendationerna utifrån resultatet är följande, Implementera en cirkulär affärsmodell vilket är i linje med rekommendationer från EU och den har potential att minska den totala miljöpåverkan. Det kommer krävas ombearbetning av pallens design samt ett ökat samarbete i AB Karl Hedins värdekedja. Plastskyddet har en hög bidragande faktor till miljöpåverkan för NONS pallens livscykel. Därför rekommenderas att ett samarbete mellan olika parter etableras för att omarbeta designen för just plastskyddet. Tillsvidare bör plasten placeras ovanpå pallen för att underlätta återvinning av plasten sam återanvändning av pallen i den cirkulära affärsmodellen. Slutligen, kombinationen av ett kvantitativt verktyg (LCA) tillsammans med ett kvalitativt (EcoDesign) ger goda möjligheter för att utvärdera affärsmodeller mot cirkulär ekonomi. Den cirkulära affärsmodellen har potential att minska den totala miljöpåverkan. Men det kan vara problematiskt och kostsamt att genomföra en cirkulär ekonomi affärsplan på linjära affärsmodeller. Därför ska metoderna implementeras i ett tidigt skede i produktutvecklingsfasen för att uppnå bäst effekt. Implementeringen av cirkulär ekonomi bör ses som ett proaktivt beslut för att vara konkurrenskraftig i framtiden.