• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 201
  • 95
  • Tagged with
  • 296
  • 168
  • 168
  • 131
  • 131
  • 118
  • 105
  • 97
  • 81
  • 59
  • 58
  • 58
  • 50
  • 45
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Analys av miljöpåverkan av resursanvändning hos industriföretag : Kartläggning av VOC och livscykelanalys för färgprodukter / Analysis of the environmental impact of resource use in industrial companies : Mapping of VOCs and life cycle analysis for paint products

Ottosson, Therese, Hjalmarsson, Amanda January 2021 (has links)
Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.
92

Miljöpåverkan för invändig tilläggsisolering : Osäkerheter kopplat till LCA med verktyget RIBuild / Environmental impact for internal insulation : Uncertainties linked to LCA with the tool RIBuild

Sjöblom, Ellinor, Sundin, Alexandra January 2021 (has links)
In today’s Europe, one third of all buildings are classed as historic buildings, with three quartersof these being graded as energy inefficient. This means that there is a great potential to implementmeasures of energy efficiency while keeping the cultural value in mind. One way to reduceenvironmental impact, with respect to cultural values is according to studies to install internalinsulation. In order to calculate the environmental impact for internal insulation for the entirety ofits life cycle, a life cycle assessment can be used. It can also estimate the improvements in anenvironmental perspective when installing internal insulation. On an initiative from the EU commission, a team of researchers have developed a software called RIBuild – WP5 Software Tool with the purpose of making life cycle assessments in order to determine the environmental impact of internal insulation. The Software Tool is based on a probabilistic method which identifies uncertainties within the life cycle assessments. Therefore, the software is considered to bring something new to the field of life cycle assessments for internal insulation in historic buildings. This study means to evaluate and assess whether or not RIBuild can demonstrate the uncertainties that are linked to life cycle assessments for internal thermalinsulation in historic buildings in an accurate manner. In order to be able to analyze whether the result is reliable in regard to uncertainties, thestandardized framework for life cycle assessments SS-EN ISO 14040:2006, as well as formerstudies on RIBuild, formed the basis for the study’s method and implementation. The resultsproved that with the usage of RIBuild it is possible to detect differences in uncertainties linked tolife cycle assessments between two internal thermal insulations. It is also possible to determinewhich one of these two insulations that are best suited to make the historic buildings more energyefficient. However, it is uncertain if RIBuild can be used to show uncertainties linked to life cycleassessment in internal thermal insulation without a comparison study. This is due to the fact thatRIBuild does not consider actual sources of errors and uncertainties when calculating a life cycleassessment without a comparative study. / I dagsläget är en tredjedel av alla byggnader i Europa historiska byggnader, varav tre fjärdedelar av dessa kan anses vara energiineffektiva. Detta gör att det finns en stor potential att implementera energieffektiviseringsåtgärder som samtidigt beaktar byggnadens kulturvärde. Ett sätt att minska miljöpåverkan samt energianvändningen men samtidigt bevara kulturvärdena hos historiska byggnader är enligt studier att installera invändig tilläggsisolering. För att kunna beräkna den invändiga tilläggsisoleringens miljöpåverkan under hela livscykeln samt uppskatta effekten av installationen kan livscykelanalyser användas. Ett forskarteam utifrån ett initiativ av EU-kommissionen har därav tagit fram programvaran RIBuild - WP5 Software Tool i syfte att kunna fastställa invändig tilläggsisolerings miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser. Verktyget baseras på en probabilistisk metod som inkluderar osäkerheter i LCA-framtagningen vilket kan anses tillföra något nytt inom området för livscykelanalyser för invändig tilläggsisolering av historiska byggnader. Denna studie syftar till att studera och utvärdera om RIBuild kan påvisa de osäkerheter som finns länkat till livscykelanalys för invändig tilläggsisolering hos historiska byggnader på ett tillförlitligt sätt. För att ha möjligheten att analysera huruvida resultatet är tillförlitligt länkat till osäkerheter har det standardiserade ramverket för livscykelanalyser SS-EN ISO 14040:2006 och tidigare studier om RIBuild legat till grund för studiens metod och genomförande. Resultatet visade att man med hjälp av RIBuild kan påvisa skillnader i osäkerheter kopplade till livscykelanalyser mellan två tilläggsisoleringar. Det går även att få fram vilken av dessa två tilläggsisoleringar som är bäst lämpade för energieffektivisering av historiska byggnader. Däremot är det otydligt om man kan påvisa osäkerheter kopplat till livscykelanalyser vid invändig tilläggsisolering med hjälp av RIBuild utan en jämförande studie. Detta grundar sig i att RIBuild inte tar hänsyn till faktiska felkällor och osäkerheter vid framtagning av livscykelanalyser. Vilket resulterar i att man kan ifrågasätta RIBuilds trovärdighet kring huruvida de osäkerheterna som är kopplade till livscykelanalys faktiskt är korrekta.
93

Ökade isoleringstjocklekars möjligheter och begränsningar / Possibilities and limitations of increased insulation thicknesses

Eriksson, Per, Rosenlund, David January 2020 (has links)
Sammanfattning Syfte: Bygg och fastighetssektorn står för en stor andel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Studier visar att klimatpåverkan för drift och produktionsfasen är ungefär ekvivalenta. Majoriteten av produktionsfasens klimatpåverkan härstammar från materialen. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder behöver klimatpåverkan för denna sektor minska, för att uppnå bestämda klimatmål. För att klara av dessa utmaningar behöver isoleringsmaterial och deras påverkan belysas. Isoleringsmaterialet i en byggnad har som syfte att bibehålla värmen i inneklimatet genom att isolera mot ytterklimatet. Tjockare isoleringsskikt leder till bättre isoleringsförmåga och därmed lägre behov för uppvärmning. Dock leder ökad isoleringstjocklek till mer materialåtgång som i sin tur innebär ökad klimatpåverkan för väggkonstruktionen i sin helhet. ”Målet med studien är att klargöra hur olika tjocklekar på isoleringsmaterial av mineralull och cellulosa i byggnader påverkar miljön ur ett livscykelperspektiv. Samt att undersöka vilka marknadsandelar de ingående materialen har.” Metod: Studien har en kvantitativ ansats med fallstudie, litteraturstudie samt dokumentanalys som metod för att uppnå målet genom att besvara frågeställningarna. Resultat: Mineralull står för minst 50% av marknaden. De förnyelsebara isoleringsmaterialen har kring 2% av marknaden. Cellulosa är det populäraste isoleringsmaterialet av de förnyelsebara. Studien visar på att byggnaden kan öka isoleringen i väggar över det befintliga med cellulosa 813mm, glasull 268mm och stenull 176mm. Isolering i tak kan ökas med 938 mm cellulosa, 319 mm glasull och 214 mm stenull. Återvinning kan möjliggöra att tilläggsisoleringen kan ökas med 103–140% jämfört med hur isoleringsmaterialen avfallshanteras i dagsläget. Konsekvenser:▪ Mineralull står för en stor andel av marknaden, samtidigt som cellulosa enbart står för någon enstaka procent ▪ Vid bestämmande av isoleringstjocklek ur ett klimatperspektiv, spelar val av isoleringsmaterial och avfallshantering en betydande roll ▪ Hur stor klimatpåverkan ett isoleringsmaterial har begränsar mängden isolering som bör användas i byggnaden ▪ Klimatpåverkan för vald uppvärmningsmetod kommer påverka mängd isolering som bör användas i byggnaden Begränsningar: Denna studie är specifik för denna fallstudie. Resultatet kan ses som en fingervisning kring hur olika tjocklekar av isolering påverkar liknande byggnader. Ingen hänsyn tas till konstruktion och att minskat värmebehov leder till ändrade tekniska lösningar. / Abstract Purpose: The construction and real estate sector are responsible for a large part of the national emissions of greenhouse gases. Study’s shows that construction and the usage phase has more or less the same climate impact. In the construction phase, most of the climate impact comes from the materials. At the same time as there is needs for more residential there is also a need for this sector to reduce its climate footprint to achieve national climate goals. More knowledge about insulation materials is needed to achieve these challenges. The purpose of insulation in buildings is to keep the heat inside and protect against the outdoor climate. Thicker insulation gives a better insulation and therefor lower demand of heating. Thicker insulation leads however to increased material usage and therefor higher environmental impact. “The purpose of this study is to clarify the environmental impact of insulation thicknesses through a lifecycle analysis. Recycling and market shares of insulation materials are analyzed as well.” Method: To reach the goal, the study uses a quantitative approach with case study, literature study and document analysis as methods. Findings: Mineral wool has at least 50% of the insulation market. The renewable materials have around 2% of the market, of these percent cellulose is the dominated insulation material. The study shows that the building in the case study can increase its insulation on the walls with cellulose 813mm, glass wool 268mm, stone wool 176mm. increased roof insulation with cellulose 938mm, glass wool 319mm, stone wool 214mm. Recycling can increase the amount of added insulation by 103-140% compared to landfill and incineration alternative. Implications: ▪ Mineral wool has a significant share of the insulation market, at the same time as cellulose only have a couple percent of the market ▪ When determine insulation thickness from an environmental perspective, the insulation material and the waste treatment methods have a considerable impact. ▪ The environmental impact of an insulation material limits the amount that should be installed in the building. ▪ The environmental impact of heating method will impact the amount of insulation that should be installed in the building Limitations: The study is only applicable for its building. The results can however be used as guidance in insulation thicknesses on similar buildings. This study does not take into consideration how increased wall and roof dimensions effects structural and decreased need on the heating system.
94

Plastpallars hinder och drivkrafter : En kvalitativ litteratur- och intervjustudie om plastpallars hållbarhet, hinder och drivkrafter

Håkansson, Frida, Hellsaeus, Ella January 2021 (has links)
Bakgrund och problemdiskussion: En växande befolkning och en stark ekonomisk utveckling har lett till att jordens resurser förbrukas i allt fortare takt. Därav är cirkulär ekonomi en stor del i den framåtriktade och hållbara logistiken. Verksamheter inför miljöåtgärder men trots ansträngningarna belastas fortfarande miljön eftersom flertal företag i grund och botten har en negativ påverkan på miljön. I empirin poängteras även bristen på kunskap om pallar vilket har gjort att skribenterna har funnit intresse för träpallars och plastpallars drivkrafter samt hinder. Syfte: Studiens syfte är att utreda på vilka sätt plastpallar kan bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jämförelse med träpallar, samt att identifiera vilka hinder och drivkrafter som finns för företag som väljer att byta ut träpallar till plastpallar. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dels genom en intervjumetod för empiridelen med fyra semistrukturerade- och en strukturerad intervju, samt en strukturerad litteraturundersökning för teoretisk referensram.  Resultat: Plastpallars ekonomiska hållbarhet beror på om de köps eller hyrs, reparationskostnad och livslängd. Dess bidrag till miljömässig hållbarhet är främst genom plastpallars längre livslängd än träpallar som bidrar till att mindre resurser används som leder till mindre avfall. Det är även genom det lägre koldioxidutsläppet vid transport tack vare lägre vikt än träpallen. Det visade sig att de största drivkrafterna var den längre livslängden, hanteringssäkerheten och den lägre vikten. Hinderna som upptäcktes var träpallars redan etablerade system, högre koldioxidutsläpp vid tillverkning, brist på intresse vid tillverkningsprocessen och högre kostnad.
95

Klimatpåverkansanalys i byggskedet : Tre olika ytterväggskonstruktioner i tre olika städer / Climate impact analysis in the construction phase : Three different exterior wall constructions in three different cities

Johansson, Sofia, Holst, Tilda January 2021 (has links)
Byggandet̊ i Sverige ligger på en hög nivå som inte varit aktuell sedan Miljonprogrammet byggdes på 70-talet. Att kombinera hög byggtakt med Sveriges klimatmål, som innefattar noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, är en utmaning som ställer högre krav på hållbara lösningar. Ett sätt att ta kontroll över klimatpåverkan hos en byggnad eller byggnadsdel är genom en livscykelanalys med vilken det går att avgöra i vilket skede den största klimatpåverkan sker. Med tanke på detta har studien som syfte att med klimatberäkningar i byggskedet undersöka vilka ytterväggskonstruktioner som teoretiskt bör användas med avseende på klimatpåverkan och geografi. Detta uppnås genom att besvara frågor om hur koldioxidavtrycket påverkas vid byte från en utfackningsvägg, tillhörande referensbyggnaden LEAST, till en ytterväggskonstruktion med IsoTimber respektive hampakalk. Även hur avtrycket skiljer sig beroende på geografisk placering – Luleå, Stockholm och Malmö. Slutligen hur studiens resultat förändras om hänsyn till koldioxidupptag tas. Fallstudie, litteraturstudie och dokumentanalys samt beräkningar för hand och med beräkningsverktyget BM har legat till grund för att kunna besvara frågeställningarna. Med dessa metoder togs grundläggande teori fram för konstruktionernas egenskaper gällande ljud- och värmeisolering, brand och fukt. Även information om de ingående materialens produktion, transport, livslängd samt sluthantering. Referensbyggnadens brandsäkerhet, ljudisolering och U-värde är parametrar som varit dimensionerande vid val av väggtjocklek för de alternativa ytterväggarna, där tyngdpunkten legat i att uppnå liknande U-värden med en tillåten differens på ±10%. Slutligen beräknades klimatpåverkan för de olika fallen. Resultaten visar att nettoutsläppet för utfackningsväggen är nära noll i samtliga städer: 4,9 i Luleå, 11,7 i Stockholm och 15,7 kg CO2e per m2 i Malmö. För IsoTimber är motsvarande siffror -310,8, -192,6 och -160,9 kg CO2e per m2, vilket visar på en klimatpositiv effekt. Även för konstruktionen med hampakalk uppvisades klimatpositiva resultat: -96,1 i Luleå, -68,6 i Stockholm och -58,2 kg CO2e per m2 i Malmö. Om koldioxidupptaget inte beaktas påvisas andra resultat. För utfackningsväggen är koldioxidutsläppet för 45,1 i Luleå, 40,4 i Stockholm och 40,3 kg CO2e per m2 i Malmö. Konstruktionen med IsoTimber genererar ett utsläpp på 63,7 i Luleå, 45,6 i Stockholm och 44,5 kg CO2e per m2 i Malmö. Med hampakalk uppgick utsläppen till 109,5 i Luleå, 64,1 i Stockholm och 49,0 kg CO2e per m2 i Malmö. Sammanfattningsvis konstaterades det att koldioxidutsläppet vid byten av ytterväggar från utfackningsväggen med avseende på geografi ökar i samtliga städer, mellan 10–143%. Utfackningsväggen har lägst klimatavtryck i alla städer, vilket skulle kunna bero på var produktion av material sker. Därmed har väggens sammansättning samt val av material och importer olika effekt på utsläpp från transport mellan tillverkning och byggarbetsplats. Andra resultat skildras om hänsyn till koldioxidupptag tas, i stället påvisar IsoTimber med avseende på nettoutsläpp de lägsta värdena följt av hampakalk. Det belyser det faktum att det är ytterst viktigt att inkludera upptaget för att ge en rättvis bild. En slutsats om att transport har betydelse för klimatavtrycket kan dras. Det är dock framför allt produktskedet som står för det högsta koldioxidutsläppet. Avslutningsvis bör ingen förhastad slutsats dras utan att livscykelns alla skeden studerats för att ge ett mer verklighetstroget beslutsunderlag. Därmed bör studiens resultat inte ses som en samling av generella och applicerbara värden. / Construction in Sweden is at a high level that has not been relevant since the Million Homes Programme in the 70s. Combining a high construction rate with Sweden's climate goal, which includes net zero greenhouse emissions by 2045, is a challenge which creates higher demands on sustainable solutions. One way to evaluate the climate impact of a building or building component is through a life cycle assessment. Therefore, the aim of this study is to, by using climate calculations in the construction phase, investigate which exterior wall construction should theoretically be used regarding climate impact and geography. The walls studied are curtain wall, and constructions including IsoTimber and hempcrete which are placed in Luleå, Stockholm and Malmö. The results show that the net emissions for the curtain wall are close to zero in all cities and varies between 4,9 and 15,7 CO2e per m2. For IsoTimber, the corresponding figures vary from -310,8 to -160,9 kg CO2e per m2, which shows an effect that could be considered positive. Climate-positive results were also shown for the construction with hempcrete: -96,1 to -58,2 kg CO2e per m2. For the curtain wall, the carbon dioxide emissions vary from 40,3 to 45,1 CO2e per m2. The construction with IsoTimber generates emissions that varies from 44,5 to 63,7 kg CO2e per m2. With hempcrete, emissions reached figures from 49,0 to 109,5 kg CO2e per m2. In summary, it was found that carbon dioxide emissions increase in all cities, between 10– 143%. The curtain wall has the lowest impact on the climate in all studied cities. However, if carbon storage is being accounted for, the construction with IsoTimber has the best figures. A conclusion that transports are important for the climate footprint can be drawn. However, it is above all the product phase that generates the highest carbon dioxide emissions.
96

Utvärdering av växtfasaders klimatpåverkan med hjälp av livscykelanalyser / Evaluation of the green facades’ carbon footprint using life cycle analysis

Raptis, Christos, Hagberg, My January 2021 (has links)
The building sector has attributed a significant focus on improving its sustainability performance, as it contributed to almost 38% of global carbon dioxide emissions in 2019, and is estimated to be the least environmentally friendly industry worldwide. Life cycle analysis (LCA) is considered a rewarding method for evaluating the environmental impact caused by buildings or individual building components, based on various environmental indicators such as carbon dioxide emissions. A life cycle analysis can be performed in different ways depending on the purpose of the analysis. Screening LCA is a method which can be used to get an overview of the environmental impact associated with different life cycle stages. The method accounts for the environmental impact caused by value chain and the physical flow in production of materials and systems. This method can also be useful to analyze the carbon footprint of a building during its production phase, A1-A3, and transports of materials to the construction site, A4. This can enable to peruse and reduce building’s carbon footprint by replacing materials with more environmentally friendly ones before the building is built.Besides the aesthetical benefits, green solutions such as green facades (or living facades) can create the possibility to obtain more environmentally friendly buildings. Although green facades are not a new concept, such system has increasingly been adopted on the facades of buildings in recent years. While, it has been proven that green facades have the ability to absorb pollutants and carbon dioxide from the air, their production serves additional CO2 emissions.This study has been conducted in collaboration with Ramboll Sweden AB, the division of sustainable buildings. The study aims to increase knowledge regarding green facades and their impact on the exterior walls, both thermally and environmentally. In the study, 8 models were created and analyzed to explore the CO2 impact of green facades on different alternative exterior walls. In this study, an LCA was performed, and the impact of living facades on the heat transfer coefficient, the U-value, was analyzed for each of which models. Furthermore, an estimation of possible carbon dioxide capture by green facades was carried out to explore the potential benefits of such facade systems from a life cycle perspective.The results show that a living façade can result in approximately 27.9 kgCO2e/m2 compared with an exterior wall without a living façade. However, the ability of such facades to capture carbon dioxide can make it possible to compensate this additional carbon dioxide emission during almost 93 years, if a linear CO2 capture is assumed.
97

Integrering av BIM och LCA vid projektering av byggnader​

Tingvall, Simon January 2020 (has links)
År 2017 bidrog bygg- och fastighetssektorn i Sverige med cirka 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter världen över varav 12,2 miljoner ton släpptes ut inom Sveriges gränser. Detta motsvarar cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn stod under samma år även för 32 procent av Sveriges totala energianvändning och under 2016 bidrog man till 31 procent av Sveriges totala avfall. Bygg- och fastighetssektorn bidrar till en betydande del av landets klimatpåverkan. En metod för att mäta en byggnads miljöpåverkan under dess livslängd är livscykelanalysen (LCA). I en LCA ingår samtliga processer som sker under dess livstid, från att naturresurser utvinns tills att rivningsmassor tas om hand. Att integrera BIM och livscykelanalyser har flera potentiella fördelar, exempelvis minska tidsåtgången för att genomföra en analys. Det här arbetets syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur man med hjälp av BIM kan genomföra klimat- och livscykelanalyser. Studien syftar även till att utreda hur man med stöd av analyser kan fatta hållbara beslut under projekteringsprocessen. I längden kommer arbetet kunna bidra till ett mer hållbart byggande. Studiens mål är att besvara följande tre frågeställningar: (1) Hur kan klimat- och livscykelanalyser integreras med en projektörs vardagliga BIM-användande? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns det med användandet av BIM vid klimat- och livscykelanalyser? (3) Hur kan byggnadsprojektörer använda sig av klimat och livscykelanalyser för att bygga med lägre klimatpåverkan? Arbetet är uppdelat i en litteraturstudie, en intervjustudie och en programdemonstration som syftar till att besvara ovan nämnda frågeställningar. Litteraturstudiens syfte har varit att få en djupare kunskap inom arbetets två huvudområden, BIM och livscykelanalyser, samt hur dessa kan integreras tillsammans. För att få en bättre förståelse för hur klimat- och livscykelanalyser samt BIM idag används av Arkitekter, Projektörer och specialister har semistrukturerade intervjuer med anställda på ett nordiskt konsultföretag genomförts. Resultatet från litteratur- och intervjustudien har även lett fram till valet av de programvaror som ingår i demonstrationen, Bidcon, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM1.0) och One Click LCA. Programdemonstrationens syfte är att visa hur en arkitekt eller projektör kan utföra klimat- och livscykelanalyser med de tidigare nämnda programvarorna och hur programmen kan användas för att jämföra olika material- och konstruktionsval. Bristen på kvalitativ data är idag ett problem vid livscykelanalyser av byggnader. Det kan exempelvis ses i programvarudemonstrationerna där resultatet variera mellan de olika verktygen. Detta då de använder sig av olika databaser. Den planerade introduktionen av Boverkets databas med relevant information för beräkning av klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv kan komma att minimera denna problematik. Litteraturen poängterar vikten vid att datan, arbetsprocessen och framförallt resultatet är användarvänligt och lättolkat. Litteraturen förespråkar även ett helt automatiskt verktyg där ingen manuell handpåläggning behöver göras. Ett sådant verktyg har ej kunnat lokaliserats, och finns troligtvis idag inte. Med hjälp av BIM kan dock det manuella arbetet minskas kraftigt. Genom att använda ett eller flera av de verktyg som redovisas under programdemonstrationen kan olika material, konstruktioner eller utformningar analyseras och jämföras mot varandra med klimatpåverkan som utgångspunkt. Samtliga metodiker som redovisas bygger på en integrering med BIM-verktyget Revit som vardagligt används vid projektering av byggnader. Genom att välja de alternativ som har den lägsta klimatpåverkan kan byggnadsprojektören bidra till ett mer hållbart byggande
98

Cellulosaisolering eller konventionell isolering : En jämförelse utifrån miljö- och kostnadsperspektiv mellan cellulosaisolering, mineralull och cellplast / Cellulose Insulation or Conventional Insulation : A Comparison between Environmental- and Cost Perspectives for Cellulose Insulation, Mineral Wool and Cellular Plastic

Gustavsson, Adam, Öberg, Olof January 2021 (has links)
Rapporten är en jämförelse av tre olika isoleringsmaterial för ytterväggar, mineralull, cellulosaisolering och cellplast. Jämförelsen fokuserar på materialens kostnad och egenskaper för brand, fukt och miljöpåverkan. Rapportens resultat är att mineralull är det isoleringsmaterial som rekommenderas, men cellulosaisolering kan vara ett bra alternativ i vissa avseenden. Cellplast rekommenderas ej till isolering av ytterväggar. / This paper is written as a thesis project at Linköping University. The environment is one of the main issues in society today, and the construction industry must contribute as well, in order to achieve sustainability. Insulation is an essential part when building a house, and the production process often demands a high amount of raw material and energy. Therefore it is important to choose the kind of insulation which makes as little impact on the environment as possible. In addition to the environment, there are other important aspects to consider as well. How the materials can withstand moisture in different ways, how they react in case of a fire and what the cost is to purchase and install. The purpose of this paper is to compare the two most common insulation materials today, mineral wool and expanded polystyrene, with cellulose insulation, which is often marketed as a more environmentally friendly alternative, and find out which type of insulation is the best, based on these aspects. The paper is written as a review study of previous papers, literature on the subject and information from manufacturers and trade organizations. The main parts of the paper consist of the third chapter Teori which describes the different insulation materials, and the fourth chapter Empiri which describes the fire and moisture properties, environmental impact and cost of the materials. The result of the paper is that mineral wool is the best insulation material for walls in most cases. Mineral wool is the cheapest, has good fire properties and has the lowest carbon dioxide emissions of the compared board materials. Cellulose insulation can be a good alternative from an environmental standpoint as it is possible to recycle instead of depositing, but in that case you should choose loose fill insulation which is made from circulated newspapers. Expanded polystyrene is not recommended as insulation for walls as it has the highest carbon dioxide emissions and has poor fire properties. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
99

Energieffektivisering av rekordårens flerbostadshus

Nilsson, Ted, Jansson, Johan January 2011 (has links)
Sandviksvägen 38 är ett av många flerbostadshus byggt under åren 1961 – 1975, de så kallade rekordårens bostäder. Byggnaden står inför en omfattande renovering, och då finns det samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöks och beskrivs ett antal av de åtgärder som kan genomföras. Målet är att föreslå åtgärdspaket för att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jämfört med dagens användning. Energiberäkningar av åtgärderna har genomförts med programmet VIP-Energy och en enklare form av LCC-analys har genomförts för att undersöka investeringarnas totala energibesparingspotential. Resultatet kan användas som underlag vid en eventuell investeringsberäkning. / Sandviksvägen 38 is one of many apartment buildings built during the years 1961 - 1975. The building faces a major renovation, which provides good opportunities to reduce building energy consumption. The study examines and describes energy saving actions that can be implemented. The goal is to propose actions that reduce the building's specific energy consumption by 20 or 50 percent compared to current use. Energy calculations of the actions have been examined with the program VIP-Energy and a simpler form of LCC-analysis have been performed to examine the actions total energy saving potential. The result can be used as a basis for future investment calculations.
100

Effektivisering av klimatberäkningar för ombyggnadsprojekt : För projekt under 50 MSEK hos Akademiska hus

Rudqvist, Elsa, Bhogal, Ominder January 2023 (has links)
The construction industry is currently responsible for a large amount of greenhouse gas emissions that contribute to the enhanced greenhouse effect. In hopes of facilizing a sustainable development, a new law came in force 2022 requiring climate declarations for new construction projects. This requirement means that construction companies around the country must climate calculate for their construction projects. Among these companies is Akademiska hus, a property management company that strives to become a carbon neutral operation. The thesis was conducted in collaboration with Akademiska hus to investigate how the method of climate calculations can be made more effective. The study was conducted through an interview and a case study of two different projects, Solna Campus Office and Retzius Laboratory. The aim was to identify which part of the process that needs to be made more efficient, and then to develop a solution proposal. The calculation tools Prodikt and One Click LCA were then tested to measure the carbon footprint of the projects, and standard value data was developed. The result from the interview study showed that the problem lies in the lack of a clear method for collecting input data, but that the calculation tools Prodikt and One Click LCA can facilitate the streamlining of climate calculations. The results from the case study shows that the carbon footprint for the projects was measured to, internal wall: 7.21 kgCO2e/m2construction, ceiling: 3.23 kgCO2e/m2 material internal floor: 9.58 kgCO2e/m2 material, wall cladding: 14.18 kgCO2e/m2 material, parts of the ventilation system for Solna Campus Office: 1.12 kgCO2e/m2gross floor area, parts of the ventilation system for Retzius Laboratory HG6: 14.4 kgCO2e/m2gross floor area. Furthermore, it is concluded that these values can be used as standard value data for reconstruction projects under 50 MSEK of office and laboratory environments at Akademiska hus. The conclusion was drawn that if standard value data is developed for reconstruction projects under 50 MSEK, the method of climate calculations will be made more effective.

Page generated in 0.0449 seconds