Denna rapport beskriver och drar jämförelser mellan olika visualiseringstekniker i 3D Studio Max och Adobe Photoshop CS3. Syftet med studien är att undersöka olika visualiserings- och renderingstekniker för att se vilka tekniker som ger ett smidigast och mest verklighetstroget resultat utifrån olika förutsättningar. Studien grundar sig på en huvudfråga och två stycken underfrågor. Hur skapar man ett effektivt och verklighetstroget visualiseringsresultat av ett bostadskvarter för intressenter? • Vilka fördelar och nackdelar finns det med olika visualiseringstekniker? • Vilka metoder ger ett verklighetstroget visualiseringsresultat vid interiör respektive exteriör visualisering? Slutsatsen med studien är att varje situation är unik och att det finns fördelar och nackdelar med varje teknik och metod i de olika programmen. För att nå ett önskat slutresultat så gäller det att lära sig hur varje metod fungerar och sedan anpassa den utifrån varje enskild situation.

Skräck har länge varit en fascinerande genre inom filmmediet. Alla har sin egna tolkning av vad skräck är för dem men många skräckfilmer är allmänt accepterade som skrämmande. En sådan skräckfilm är John Carpenters The thing. Filmen blev universellt ratad när den kom ut men har genom åren fått ett kultfölje. Eftersom filmen är så omtalad har det varit av intresse att undersöka skräckkomponenter den använder. För att avgränsa sig har uppsatsen fokuserat på bildkomposition och ljussättning i filmen. För att förstå filmens olika medel har uppsatsen delat upp analysen i olika stadier av skräck vilka är oro, fruktan, terror, skräck och avsky. Dessa stadier har sedan delats in i tre kapitel där oro och fruktan står för uppbyggnad, terror och avsky står för filmens monster som attackerar och skräck står för reaktion hos karaktärer. Genom denna uppdelning har uppsatsen undersökt hur de olika stadierna i skräck gestaltas med bildkompositioner och ljussättning. De genomgående slutsatserna är att kameraåkningar och olika sorters kontraster används för att försöka inge publiken i skräck. Utöver det så återanvänds olika bildkompositioner och ljussättningar för att återkoppla scener till varandra i ett försök att stärka de senare scenerna med vad som varit tidigare. Detta resultat sätts slutligen i ett perspektiv om hur det kan användas vilket är som potentiellt tillvägagångssätt för att skapa skräck samt grund för vidare studier om ämnet.

Syftet med det här arbetet är att se om tekniker för att skapa spänning i film fungerar för ett spel. Två banor för pc-spelet Left 4 Dead 2 skapas där den första banan bygger på professor Magy Seif El-Nasrs et al. teorier kring ljussättningar i film. Den andra banan innehåller en neutral ljussättning. Arbetet utgår främst från El-Nasrs et al. artikel om ljussättning i spel och film som är publicerad på gamestudies. Tester utförs på fem testpersoner med olika spelstilar, kön och erfarenhet. Metoden består av pulsmätning samt frågeformulär. Resultaten är otydliga. Den faktor som påverkar testpersonernas resultat mest är spelets inbyggda spelmekanik. I spelet stöter spelaren på horder av zombies vilket ökar pulsen hos spelaren. Spelmekaniken påverkar också testpersonernas upplevelser. Detta gör att det blir svårt att veta om det är spelets mekanik eller ljuset som påverkat spelarens puls och upplevelse. Det går alltså inte att dra någon definitiv slutsats av dessa tester. I en diskussion i slutet av arbetet diskuteras hur testerna kan utvecklas för att få tydligare testresultat.

Denna rapport presenterar ett alternativt sätt att ljussätta terräng i datorgrafik. Tidigare modeller har vanligtvis byggt på lokal ljussättning, som inte tar hänsyn till kringliggande geometri, och har med en extra process approximerat effekten av ljusinteraktionen. Genom att använda sig av en teknik som kallas precomputed radiance transfer (PRT) kan man förberäkna hur en punkt interagerar med ljus för olika inkommande riktningar och undviker därmed att göra detta under programkörningen. Det är viktigt att denna teknik även fungerar tillsammans med level-of-detail (LOD) terrängrenderingsalgoritmer eftersom rendering av alla trianglar i terrängen för varje skärmuppdatering inte är optimalt för dagens grafikkort. Man vill därför representera den underliggande terrängen med fler trianglar närmare betraktaren och färre längre bort. Motiveringen till detta är att trianglar längre ifrån betraktaren kommer resultera i färre pixlar på skärmen, så att rendera större trianglar gör en liten visuell skillnad. Arbetet visar på att tekniken fungerar med LOD-terrängrenderingsalgoritmer med bra prestanda och visuell kvalitet.

Deferred shading är en renderingsteknik som har blivit allt mer populär i och med att hårdvaraukraven för tekniken inte längre är ett hinder. Ett problem med deferred shading är fortfarande hur transparenta objekt ska hanteras. Rapporten utvärderar två olika deferred pipelines som hanterar transparent geometri på olika sätt, de två renderingsmetoderna är Inferred Lighting samt Light Pre Pass med framåtrendering för hantering av transparent geometri.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur filmfotografen Roger Deakins komponerar och ljussätter bilder för att skapa djup och trovärdighet i ett tvådimensionellt medium. Teori kring förmedlande av djup, form, textur samt separation används i en analys av utvalda bilder från filmen Blade Runner 2049 (2017). Teorin kopplas samman med begrepp inom bildkomposition och ljussättning för att skapa en förståelse kring hur Deakins åstadkommit resultaten. I analysen etableras en användning av materia i luften (dimma, rök, regn), kameraplacering gentemot huvudljus, ett välkomnande av skuggor samt ett förhållningssätt till kompositionella regler.

Uppsatsen undersöker hur de tre karaktärstyperna protagonist, antagonist och hjälte introduceras i de första bilderna i filmerna Avatar och Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring utifrån berättarkomponenterna bildutsnitt, ljussättning, djupindikationer och ljud. Totalt sex karaktärsintroduktioner från filmerna kommer att analyseras och därefter jämföras med varandra. Det finns otroligt många olika metoder att introducera en karaktär på, som filmskapare är det viktigt att tänka på hur man vill att varje karaktär ska skildras. Därför kan den här uppsatsen ses som inspiration för hur en karaktär kan introduceras, då det inte finns ett definitivt svar.

Denna uppsats undersöker hur det färgade ljuset i tv-serien Euphoria (2019) kan haen narrativ funktion för att framställa och förstärka speglingen av karaktärerskänsloliv. I undersökningen analyseras sex utvalda scener från första säsongen avEuphoria där det förekommer en tydligt intensiv färgad ljussättning. Vi analyseradesekvenserna utifrån de möjliga känslorna karaktärerna kunde tänkas uppleva ochhur dessa känslor kunde kopplas till ljussättningens färger och kontraster. Detframkom i undersökningen att fanns flera tydliga kopplingar mellan karaktärernaskänslor och ljussättningens färger och kontraster, såväl ur ett nyktert somdrogpåverkat perspektiv.

This thesis is a human-centered concept development in lighting. The purpose of the work was to show the possibility of how lighting could be used and how lighting is applied to have the desired effect during night driving. The purpose of the customer was a user-friendly machine. The goal was to deliver knowledge in lighting to Väderstad regarding their agricultural machines. There were three product groups, all of which were carefully examined. Ideas in design-, user- and indication-lighting were presented.   The question that was answered in the essay was: What are the most important lighting functions for farmers on seed drills from Väderstad with a focus on night driving?   The methodology was taken from two engineering design processes and a lighting design process. Initially, it was problem finding and information gathering to gain a good understanding of the work and what was desired, then a creative phase with concept development that generated different ideas for possible solutions. This was followed by a mid-term meeting where concept selection was in focus. Finally, a lighting plan was created that became the appearance and function of the end result.   The theory describes the technical possibility that LED lighting has created. With cheaper and more accessible technology, increases the number of users and more uses for light. This development is not only positive, but also brings light pollution that is negative for humans and animals. The physiology of the eye and how it comes about that the brain "sees" as well as visual changes that are linked to age are also described in the theory chapter. Finally, various forms of light environments and the risk of injury and accidents are described, including blinding and flicker.   The end result was a concept of luminaires applied to the machine. Better lighting in the seed box and on platforms and steps is presented in rendered images on the Inspire 1200 C / S machine.

I filmen Anna Karenina (Wright, 2012) används mise-en-scène för att skildra det sociala livet hos den ryska aristokratin i slutet av 1800-talet. Men på vilket sätt kan filmens narrativ förmedlas till publiken genom filmens visuella uttryck? Den här uppsatsen undersöker hur iscensättning kan använda symbolik för att skildra en films narrativ. Analysen utgår från sju scener ur Anna Karenina som tolkas efter dess scenografi, kostymering och ljussättning. Uppsatsen använder denotation och konnotation för att undersöka vilka tolkningar som kommer av filmens visuella uttryck. Analysen visar hur aristokraterna porträtteras i en teatral miljö för att skildra hur deras sociala interaktioner blir till ett framträdande, den teatrala miljön skildras genom både scenografi och ljussättning. Kostym tolkas bland annat utifrån färgsymbolik vilket kan ge flera olika tolkningar angående karaktärernas motiv och sinnesstämning. Undersökningens slutsats blir att filmens narrativ förstärks av dess scenografi, kostym och ljussättning men att det ofta finns flera möjliga tolkningar att göra gällande symboliken.