<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. </p><p>Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.</p>

Syftet med detta examensarbete är att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har manifesterats i klassrummen. Anledningen till varför det är intressant att titta närmare på detta begrepp inom pedagogiken, är att det finns forskning som visar på att bedömning för lärande har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Klassrummet är det område man måste fokusera på för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt är en kvantitativ enkätundersökning hos alla elever i år 9 på en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever på enkäten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att få fullt genomslag, tänker jag att man behöver fortsätta det systematiska och långsiktiga arbete som redan påbörjats.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet. Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet. Utifrån varje faktor framgår det hur det påverkar eleverna och därför också vad man som lärare kan göra för att höja elevernas motivation för att lära sig ämnet matematik.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Syftet med denna studie är att examinera spansklärares arbetssätt och resonemang kring lekens roll i lärande av spanska som moderna språk i undervisning på grundskolenivå. De två centrala frågeställningar som undersöks i denna studie relaterar till användningen av leken som inlärningsmetod i klassrummet och lärarnas åsikter om denna undervisningsmetod. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på aktivt lärande, lekteorier och lärarledarskap. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ metodundersökning, till vilken användes ett digitalt frågeformulär för lärarna. Resultatet visade att leken anses vara en bra undervisningsmetod som utvecklar olika färdigheter och förmågor inom det sociala, kognitiva och speciellt i utvecklingen av språket. Dessutom ökar det motivationen och bidrar med en positiv atmosfär i klassrummet. Det finns dock faktorer som tyder på att leken inte utnyttjas till sin fulla potential i klassrummet på grund av bristen av lekplanering och användandet i klassrummet. Leken i klassrummet användes i väldigt liten utsträckning av ett flertal informanter. Leken används inte heller i sin fulla kapacitet för att utveckla de olika språkliga förmågorna hos eleverna som enligt kursplanen är dess syfte. Några av dess är bland annat för utvecklingen av elevers kulturella aspekter, samt muntlig kommunikation i olika sammanhang. Trots detta finns en efterfrågan från informanternas sida om att leken bör ta mer utrymme i svenska skolan än vad den gör i dagsläget.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

SammanfattningUtgångspunkten för vårt arbete har varit pedagogiskt drama i undervisningen i natur-kunskap. Vi har riktat in oss på att undersöka hur eleverna påverkas vid denna typ av under-visning. Våra huvudfrågeställningar har varit:Hur uppfattar eleverna att pedagogiskt drama, som ett sätt att undervisa, påverkar A deras kommunicerande i naturkunskap?B deras lust att lära naturkunskap?C deras intresse för naturkunskap?Vi vill göra en åtskillnad på lust att lära ett ämne och att ha ett intresse för det. Att ha ett intresse för ett ämne betyder inte att det är ett lustfyllt ämne i skolan. Detta kan ha många orsaker, både vad gäller ämnesinnehåll och på vilket sätt ämnet förmedlas i undervisningen. På motsvarande sätt anser vi att ett ämne kan upplevas som lustfyllt att lära i skolan men är inte i och med det ett intressant ämne. Intresse menar vi är en djupare känsla och innebär ofta att eleven sysslar med ämnet även på sin fritid till exempel i form av att vara medlem i en förening eller klubb eller egna studier i äm-net. Vårt insamlade material bygger på genomförande av ett undervisningsförsök i en klass år 6 med övervägande elever med svenska som andra språk. Vid undervisnings-försöket använde vi oss av pedagogiskt drama under en lektion i naturkunskap. Vi gjorde vid detta tillfälle även observationer som vi sedan sammanställde med svaren från kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med åtta av eleverna efter undervis-ningstillfället. Vår undersökning visar att pedagogiskt drama påverkar eleverna både vad det gäll-er kommunikation och lusten att lära i ämnet på ett positivt sätt. Enligt intervjusvaren menar också eleverna att intresset för ämnet påverkas positivt.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val avundervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik.Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser attundervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare serpå att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. Föratt få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjualärare i grundskolans tidigare år.Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av minundersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierandeundervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser attvariationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och atteleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på attvarierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven skautveckla ökad lust att lära.Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, någotsom av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att elevernaännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut. Alla lärare anser dock att eleverna skullekunna göras mer delaktiga på olika sätt. Fördelarna som de flesta lärare ser med att elevernagörs delaktiga är att eleverna skulle kunna finna lektionerna mer roliga och intressanta.Vikten av undervisningens utformning och elevdelaktighet men framförallt lusten att lära ärnågot som jag hoppas kunna ta med mig till mitt framtida yrke som lärare.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar.