Research indicates that a more hands-on education in mathematics could improve how students relate to mathematics. Laboratory mathematics is a way of making mathematics more concrete.  How is the purpose of laboratory mathematics perceived? This thesis has its focus on the pupils’ perceptions of the purpose of laboratory mathematics, but the intention of the teacher involved is also investigated. The main research questions asked were: What is the teacher's definition of laboratory mathematics? Which is the teacher's purpose in using laboratory education? How do the students perceive the purpose of the laboratory teaching of mathematics? To answer the questions, I conducted a series of qualitative interviews. Data has been collected in a 3rd grade in Stockholm.  I interviewed a teacher and 17 students.  Results show that the teacher uses laboratory materials to ease the learning of mathematics and to concretize the content of mathematics. By using the phenomenographic method, I got five different preconceptions that students have about the purpose of laboratory education: Laboratory mathematics is for students who have difficulty with mathematics, laboratory mathematics allows more concentration in the classroom, using laboratory materials makes it easier to calculate, laboratory mathematics will help me when I calculate mathematics in every day situations and, finally when I use laboratory mathematics, I work with my hands. The study reaches the conclusion that teachers need to a highlight better the pedagogic purpose for the pupils to use laboratory mathematics.  Laboratory mathematics is in need of a higher status so that more students want to work with laboratory materials.

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp    Jacob Axdorph Peter Kock   Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö? En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.    2009                                                        Antal sidor: 28   Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.   Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.   För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.   I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Undervisningen som till störst del bedrivs i Sverige idag är arbete i matematikläroboken. Forskning visar att eleverna inte upplever att detta arbetssätt är motiverande eller meningsfullt. Problemlösning har i tidigare forskning visat öka elevernas motivation. Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning kan påverka motivationen hos elever i årskurs 6. Studien undersöker även hur eleverna upplever undervisningen, både genom arbete i läroboken och problemlösning, och hur interaktionen ser ut i klassrummet under de olika arbetssätten. Resultatet visar att eleverna upplevde arbete med problemlösning i grupper som positivt. De uttrycker även att det är mer givande att få arbeta med mer omfattande uppgifter som ger utmaning än att sitta och räkna massa tal i läroboken. Under arbetet med problemlösning pratade eleverna mer med varandra om matematik, och använde relevanta begrepp, jämfört med arbetet i läroboken då de framför allt pratade med läraren när de behövde hjälp. En slutsats som kan dras från denna undersökning är att det är positivt att arbeta med problemlösning då det upplevs roligare och mer motiverande, men undervisningen behöver fortfarande varieras för att nå alla typer av elever. / The mathematics textbook is dominating the teaching in Swedish schools today. Studies show that students don’t experience this as motivating or meaningful. Recent research has shown that problem solving could increase students’ motivation. The aim of this study is to examine how problem solving affects motivation in 6th grade students. The study also examine how students experience the teaching, both through work in the textbook and with problem solving, and how the interaction appears in the classroom during the different ways of working. The result shows that the students experienced problem solving in groups as positive. They expressed that it is more rewarding to work with more comprehensive tasks that is challenging than calculating in the textbook. During the work with problem solving the students talked more to each other about mathematics and used relevant terms. When they worked with the textbook they mostly talked to the teacher when they needed help. One conclusion that can be drawn from this study is that it is positive to work with problem solving as it is perceived more fun and therefore more motivating, but education still needs to be varied to reach all types of learners.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

I följande studie har syftet varit att undersöka vilka attityder lärare uttrycker gentemot öppna problem i matematikundervisningen och se varför lärare väljer att inkludera eller exkludera arbetssättet. Vidare har syftet varit att synliggöra hur lärare anser att en livslång lust att lära matematik uppnås. Tidigare forskning visar att de negativa attityderna gentemot matematikämnet ökar hos elever nationellt och internationellt vilket är en oroväckande trend. När det kommer till öppna problem visar tidigare forskning att arbetssättet har en positiv inverkan både på elevers attityder och kunskapsutveckling.  Studiens underlag har samlats in genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Fenomenologi och grundad teori har använts för att analysera materialet. Resultatet visar att lärare uttrycker en positiv attityd gentemot öppna problem. Den främsta anledningen till att lärare väljer att inkludera arbetssättet är på grund av att samtliga elever blir kunskapsmässigt inkluderade i undervisningen. Resultatet visar även att lärare upplever att elever är mer positiva till en undervisning med öppna problem i jämförelse med mer traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att lärare tänker på olika sätt för att utveckla en livslång lust att lära i matematik.  Sammanfattningsvis dras slutsatsen att även fast lärare arbetar på olika sätt för att uppnå en livslång lust att lära är syftet med undervisningen detsamma, att utveckla och behålla en positiv attityd gentemot skolan och undervisningen hos eleverna. Slutsatsen kring öppna problem är att det finns flera positiva effekter av arbetssättet men att lärare vittnar om spridda kunskaper kring användningen och innebörden av öppna problem hos lärare vilket påverkar användningen av arbetssättet.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats är att ta reda på hur elevers motivation och lust att lära påverkas av att arbeta med alla deras sinnen då jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fått mindre motivation, lusten att lära har minskat i skolan. Jag vill även undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan användas för att nå olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen är stor. Jag har även funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om våra sinnen. Även när det gäller lust att lära finns både kunskap och goda intentioner. När det gäller vilka redskap de använde för att arbeta med elevernas sinnen berättade mina informanter om stora gemensamma projekt och teman skolan använt som avslutas med en stor föreställning. De arbetade gärna med estetiska uttrycksformer och som en informant sa går skolans alla ämnen att väva samman med hjälp av estetiskt uttrycksformer.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara. Min frågeställning lyder därför; Vad betyder begreppet lust att lära och hur menar lärare att de omsätter det i praktiken? Syftena med undersökningen är att se hur begreppet lust att lära tolkas av yrkesverksamma lärare, samt hur dessa lärare säger sig realisera det ute på skolorna. För mig som blivande pedagog är det intressant att få ta del av hur begreppet lust att lära tolkas och omsätts i praktiken. Ett syfte med arbetet är också att ta reda på om min hypotes, att estetiska lärprocesser är en användbar metod i undervisningen för att skapa ett lustfyllt lärande, överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har intervjuat fem pedagoger, vilket har gett mig en viss inblick i hur begreppet tolkas och används ute på skolor. Liksom min egen inställning till begreppet, framkom i min undersökning att begreppet lust att lära är svårdefinierbart. Ingen respondent använde samma ord i sin tolkning som någon annan, men flera talade om begreppet som något som gav eleven en känsla av välbefinnande och vilja att lära mer. Alla respondenter ansåg att det var ett viktigt begrepp att använda sig av i sin verksamhet. Det finns dock flera faktorer som måste fungera i en helhet för att det lustfyllda lärandet ska kunna komma till stånd. Detta bekräftade både teorin och pedagogerna jag intervjuade. Något som anses viktigt är att låta eleverna använda sig av olika sinnen för att kunskapen ska bli mer lustbetonad. Här ses estetiken som en nödvändig beståndsdel. Dock tolkas begreppet estetisk lärprocess på olika sätt bland respondenterna, vilket även avspeglar sig i hur estetiken tar sig i uttryck i deras undervisning. / “Knowledge is best when learning isn’t on your mind”Desire to learn – significance and teachers view of the concept

Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen. Följaktligen kan vi säga att utomhusmatematik ger en bra möjlighet ur inlärningssynpunkt samt ett lustfyllt lärande, vi har dock fått för lite material för att påstå att elevernas förståelse ökat. / The purpose of our research is to study the possibilities of using outdoor teaching in mathematical education. We therefore want to investigate the current research literature and probe the views of a group of teachers to see how they conduct their outdoor mathematical teaching, with the aim of giving the pupils increased understanding of mathematics and to stimulate their desire to learn. The investigation consisted of four qualitative interviews of teachers in the first and fifth grades, three unstructured observations of first grade teaching and a literature review. The results show that outdoor teaching can be useful for mathematical education. When teaching is conducted outdoors it is easier to vary the lesson and easier to connect to the world around us and thus can communication benefit from it. Consequently we can conclude that teaching mathematics outdoors provides a good potential for a fun learning environment, but our data is not extensive enough to claim that the pupils' understanding increases from this.