Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.

No description available.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets. The results presented in the paper deals with preschool teachers perception of the use of puppets in preschool. The results show how the puppets used, how children react and how situations are where puppets used. The conclusion of the paper is to place the puppet as an educational tool that can increase children's participation, creativity and the chanses for pleasureable learning in a social interaction.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer. Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium. En kortfattad historisk överblick över skolans värderingar kring ungdomars kultur och populärkulturen görs även. En översikt över hur ungdomen har utvecklats och vad denna utveckling gör för deras läroprocesser i dagens samhälle. Problem och konflikter som uppstår mellan den dödstråkiga skolan kontra elevernas heliga fritid gestaltas vidare i texten. Slutligen kommer förslag på förbättringar för att göra skolan mer intressant och attraktiv för eleverna, samt fällor man som lärare ska passa sig för att trampa i när man har ambitionen att förbättra sin undervisning. Under mina intervjuer har jag fått en smal men tydlig bild av hur mina informanter upplever den skola de är verksamma i. I gestaltningen behandlar jag min frågeställning genom att peka på några av de svar jag fått när jag undersökt hur skolan ser ut i dag. Gestaltningen ger en fingervisning till undersökningens resultat i en medvetet skruvad form som är menad som humoristisk. När jag har arbetat med mitt examensarbete har jag delat upp arbetet genom att först koncentrera mig på uppsatsen och sedan på min gestaltning. Gestaltningen har inte legat till grund för uppsatsen utan de två delarna har varit relativt åtskilda. Gestaltningen visar inte heller resultatet av undersökningen utan här leker jag med både mina egna fördomar angående mitt arbete samt olika trådar och föreställningar som har kommit upp under arbetets gång. Sammantaget ger uppsatsen och gestaltningen ger en bra bild av hur jag i min undersökning upplevt skolans situation och de idéer som kommit fram kring hur man kan utveckla dagens skola. Tillsammans visar de både den seriösa, teoretiska sidan av arbetet samt en humoristisk och distanserad del. / BI/Media

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara. Min frågeställning lyder därför; Vad betyder begreppet lust att lära och hur menar lärare att de omsätter det i praktiken? Syftena med undersökningen är att se hur begreppet lust att lära tolkas av yrkesverksamma lärare, samt hur dessa lärare säger sig realisera det ute på skolorna. För mig som blivande pedagog är det intressant att få ta del av hur begreppet lust att lära tolkas och omsätts i praktiken. Ett syfte med arbetet är också att ta reda på om min hypotes, att estetiska lärprocesser är en användbar metod i undervisningen för att skapa ett lustfyllt lärande, överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har intervjuat fem pedagoger, vilket har gett mig en viss inblick i hur begreppet tolkas och används ute på skolor. Liksom min egen inställning till begreppet, framkom i min undersökning att begreppet lust att lära är svårdefinierbart. Ingen respondent använde samma ord i sin tolkning som någon annan, men flera talade om begreppet som något som gav eleven en känsla av välbefinnande och vilja att lära mer. Alla respondenter ansåg att det var ett viktigt begrepp att använda sig av i sin verksamhet. Det finns dock flera faktorer som måste fungera i en helhet för att det lustfyllda lärandet ska kunna komma till stånd. Detta bekräftade både teorin och pedagogerna jag intervjuade. Något som anses viktigt är att låta eleverna använda sig av olika sinnen för att kunskapen ska bli mer lustbetonad. Här ses estetiken som en nödvändig beståndsdel. Dock tolkas begreppet estetisk lärprocess på olika sätt bland respondenterna, vilket även avspeglar sig i hur estetiken tar sig i uttryck i deras undervisning. / “Knowledge is best when learning isn’t on your mind”Desire to learn – significance and teachers view of the concept

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor.   Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga.   Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull. Pedagogers förhållningssätt och val av metod och material spelar stor roll för barns lärande kring grundläggande taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande. Pedagogerna var lyhörda för barnens olika strategier i sin lek. De fanns nära, iakttog och samtalade med barnen och de intog en roll som medlekare utan att dominera leken. Stämningen i leken uttrycker en ömsesidighet, där förutsättningen med olika världar bygger på ett engagemang i båda riktningar, från pedagog till barn och vice versa. Självfallet blir glädje och lust också viktiga delar i den samspelande pedagogiska verksamheten. Karaktäristiskt för stämningen i leken är acceptans, uppmuntran och närvaro i barns lekvärld. De samtalar mycket uppmuntrande med barnen och använder olika gester som uppmuntran. Lust, skapande och en undersökande attityd och en acceptans genomsyrar interaktionen i resultatet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att elevernas motivation ökade.</p>

<p>Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. </p>