I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik. Vad behöver jag som pedagog klara av för att uppfylla dessa mål? Jag vill även undersöka pedagogernas syn på matematik. Vad säger forskningen om pedagogens roll kring matematik?Matematiken jag beskriver i essän är lustbetonad och vardaglig, trots det möts jag emellanåt av kollegialt oförstående. Jag har under mina år inom förskolan mött många förskollärare och barnskötare som ansett att matematik hör hemma i skolans värld. De har även uttryckt personliga negativa känslor inför matematik. Hur påverkar det dem i arbetet med barnen?I min reflektion belyser jag förskolans uppdrag och pedagogens viktiga roll för barns lärande. Syftet med essän är att problematisera konflikter inom arbetsgruppen när det finns olika åsikter, vilka dessutom leder till att barnen far illa. Jag vill på detta sätt försöka hitta ett sätt att komma tillrätta med dessa konflikter. Hur kan jag få mina kollegor att dela mitt positiva matematiktänkande

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad kunskap kring hur lärplattor kan användas för att berika elevers lärande i matematikundervisningen. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurserna 1-3 där vi undersökte hur och varför lärare arbetar med lärplattor samt vilka möjligheter och hinder de ser med att använda dem i matematikundervisningen. Resultatet visade att tillgången på lärplattor varierade stort mellan skolorna och därmed även hur mycket och på vilket sätt lärarna använde sig av dem i sin matematikundervisning. Generellt kunde vi utläsa att samtliga tillfrågade lärare såg fler möjligheter än hinder med att använda lärplattor i matematikundervisningen. De möjligheter som lyftes var framförallt att det bidrog till ett lustfyllt lärande, en annan typ av färdighetsträning samt att de användes som hjälpmedel eller stöd för elever i behov av särskilt stöd. Hindren som lärarna lyfte var tillgången till lärplattor, brister i befintlig utrusning, att eleverna lätt halkade in på annat än det som de egentligen skulle göra men också att man som lärare inte hade tillräckliga kunskaper om lärplattor eller dess applikationer. Vår slutsats är att lärarna har en positiv inställning till att använda lärplattor i matematikundervisningen men att det finns flera yttre faktorer, så som exempelvis icke fungerade internetuppkoppling, vilket gör att de inte kan använda lärplattorna i den mån de önskar.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern.

I detta arbeta har jag försökt ta reda på hur olika F-3 lärare arbetar för att stimulera elevernas taluppfattning i matematik. För att få en inblick i detta så ställde jag mig frågorna: Hur definierar lärare vad taluppfattning innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stimulera elevernas taluppfattning? och vilka svårigheter kan finnas? För att få svar på dessa frågor så intervjuade jag sex olika lärare som arbetade i F-3.  Resultatet jag fick fram hade både likheter och skillnader. Alla lärare definierade dock taluppfattning på samma sätt, vilket var att man har en förståelse för tal. Något annat som alla lärare gjorde var att alla någon gång arbetade med grupparbeten för att stimulera elevernas taluppfattning, det som skiljde dem åt var hur ofta de gjorde det. På frågan som handlade om vilka svårigheter som kan finnas när man arbetar med taluppfattning var svaren olika, bland annat handlade de om hur man arbetar med andraspråkselever och att tillgodose alla elevernas enskilda behov.

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

Abstract Denna studie kommer att undersöka, belysa och diskutera den tematiska undervisningen utifrån ett lärarperspektiv i de yngre åren, årskurs 1–3. Syftet är att belysa lärares syn på denna undervisningsmetod i historieämnet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. Den teoretiska utgångspunkten vi har i vårt arbete är progressivismen.  Undersökningen har utförts med semistrukturerade intervjuer med fem lärare i Helsingborgs kommun. Vi har undersökt vilken erfarenhet lärarna har av den tematiska metoden och hur de ser på den i praktiken samt vilken betydelse elevgruppen har för ett genomförande.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser positivt på ett tematiskt undervisningssätt och ser främst fördelar som tidssparande när man kan sammanföra ämnen, en tydlig röd tråd för eleven samt att eleven får vara kvar i ämnet under en längre tid. De nackdelar som framkommer är praktiska svårigheter som tidsbrist vid planering, svårigheter med att sammanföra vissa ämnen samt hänsynen till elevgruppen. Resultaten vi fått fram stämmer med tidigare forskning.   Vår slutsats av denna studie blir att majoriteten arbetar eller önskar att arbeta efter den tematiska undervisningsmetoden. Det finns övervägande fördelar men nackdelarna som framkommit är viktiga att ha i beaktande för att hitta nya vägar framåt. Samtliga informanter var eniga om att den tematiska undervisningen är gynnsam för elevens lustfyllda lärande. Vår vision av det tematiska arbetet har förändrats, fördjupats och insikten vi kommit fram till är att det tar tid att planera den tematiska undervisningen men i slutändan är det värt det.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt lärande?Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes. Intervjuerna utfördes med tre pedagoger samt elever från de båda årskurserna. De viktigaste resultaten av undersökningen är att lustfyllt lärande inte är beroende av vilka medel som används i undervisningen utan det handlar om elevers olika upplevelser av sitt skolarbete. Därför är det värdefullt att använda sig av många olika material och metoder så att alla eleverna får likvärdiga utgångspunkter för lärandet. När det gäller i hur stor utsträckning pedagogen använder sig av ett lustfyllt lärande visar resultaten att den största betydelsen är vilken karaktär pedagogen har. Generellt kan sägas att om pedagogen har en mer eller mindre kreativ personlighet påverkas undervisningens form i denna riktning. Detta innebär att istället för att tillgodose elevernas önskningar av undervisningsmetoder är det pedagogens personlighet som styr lektionens utformning.

AbstractTitel: ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket” - En studie om lärarestillvägagångssätt i undervisningen.Författare Anna Johansson & Anneli NilssonJohansson, A & Nilsson, A (2006). ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket”Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Under vår lärarutbildning på Malmö högskola har vi fått uppleva olika typer avtillvägagångssätt för vår inlärning av kunskap. Det finns många olika pedagoger och forskaresom var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras. Detpåpekades ofta hur viktigt det är med att se varje elev, arbeta utifrån individanpassadundervisning och att skolan ska vara en plats för alla.Vår undersökning innefattar observationer av två lärare och dess elever i årskurs ett, på tvåolika skolor. Syftet med vår undersökning är att beskriva tillvägagångssätt i undervisningenoch hur det eventuellt kan påverka eleverna.Huvudfrågan vi valde att undersöka var: Vilka tillvägagångssätt använder sig lärarna i vårstudie sig av i sin undervisning? För att besvara denna fråga valde vi att använda oss avföljande underfrågor:• Hur organiserar och genomför två olika lärare undervisningen i åk 1?• Avspeglar sig lärarnas tillvägagångssätt i klassrummet på elevernas samspel,koncentration och välbefinnande i skolanMetoderna vi valde att använda oss av var kvalitativa intervjuer med sex lärare. I studienpresenterar och analyserar vi intervjuer med två av dessa. Dessa intervjuer har ocksåkompletterats med observationer i klassrummen och 30 elevenkäter. Resultat visade att detfanns stora skillnader på lärarnas förhållnings- och undervisningssätt och elevernas,koncentrations- och samspelsförmåga samt intresse för skolan i de två olika klasserna. Vi kandock inte avgöra om det enbart beror på de olika tillvägagångssätten som lärarna använde.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.