• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 91
  • 1
  • Tagged with
  • 94
  • 77
  • 34
  • 25
  • 24
  • 20
  • 18
  • 16
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

”Det är som hemkunskap, inte att man bakar saker utan hur man betalar räkningar och sånt” : En intervjustudie om en skolklass och deras lärares upplevelser av samhällskunskapsämnet

Hägg, Ellen January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>
72

Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Hantosi, Susann, Åström, Karin January 2012 (has links)
AbstractHantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling.Våra forskningsfrågor är följande:•Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande?•Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande?Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform. Studien innefattar en intervju med sju specialpedagoger på sex gymnasieskolor i en större och en mindre stad i Sydsverige. Arbetet är uppdelat i tre valda teman; ”Specialpedagogernas definitioner av begreppen motivation och lustfyllt lärande”, ”specialpedagogens roll i arbetet med motivation och lustfyllt lärande”, samt ” lärmiljöns betydelse när det gäller elevernas motivation och lustfyllda lärande”. Resultatet speglar våra föraningar om vikten av specialpedagogsikt förhållningssätt där relationer och samtalet spelar en betydande roll inom arbetet med motivation och lustfyllt lärande. Enligt oss har vårt syfte uppfyllts och våra forskningsfrågor har blivit behandlade. Vi har fått en större förförståelse hur specialpedagoger arbetar praktiskt när det gäller att arbeta med motivation och lustfyllt lärande på individ, - grupp-, och organisationsnivå, både på ett förebyggande och på ett åtgärdande sätt. Detta i förlängningen kommer att gynna motivationsarbetet och det lustfyllda lärandet på samtliga nivåer i organisationen. Det har framkommit att specialpedagogens största redskap i det förebyggande arbetet är ”byggandet” av relationer. När relationerna är etablerade öppnar dessa upp för samtal och kommunikation. I det åtgärdande arbetet ser vi även här relationen som en viktig faktor för att främja arbetsklimatet, vilket i sin tur leder till en välfungerande lärmiljö. Specialpedagogen kan betraktas som en informationsspridare. Vikten av tydlighet och struktur i det uppföljande/åtgärdande arbetet är också en betydande del i detta arbete.
73

"Det finns många tysta barn som har mycket viktigt att säga". Talaktivitet ur ett andraspråksperspektiv

Nilsson, Gabriella, Hammer de Caprétz, Lisbet January 2011 (has links)
Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hurlärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfylltlärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vårainformanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola.Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier somframkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Underarbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktivitetenhos elever. Resultatet av undersökningen visar att talaktiviteten gynnas av en korrekt stöttningsom ingår i ett sammanhang, för eleven. I diskussionen drar vi slutsatsen att lärarenskunskaper om varje individs kulturella bakgrund borde kunna vara en resurs att tillgå iundervisningen, att en del av problematiken kring att skapa talaktivitet i helklass skulle kunnaundvikas genom att läraren i större utsträckning använder sig av kollektiv stöttning, samt attstöttning i ett sammanhang förutsätter ett lustfyllt lärande, där läraren skapar undervisningmed elevernas intresse som utgångspunkt. Avslutningsvis har vi skapat en sammanfattandemodell som visar hur begreppen hör samman och hur pedagoger kan arbeta för att främjatalaktivitet i undervisningen.
74

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik

Axelsson, Nina, Mattsson, Maria January 2007 (has links)
Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematikMaria MattssonNina AxelssonAxelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), Lärarutbildningen; Malmö högskola.Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. Utgår pedagogen från elevens erfarenheter och tankar eller utgår pedagogen endast från ”matteboken” när de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som främst används i undervisningen och vad det är som påverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning så att den blir så lustfylld så möjligt? Till vår undersökning har vi valt att intervjua pedagoger på två olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna som vi har intervjuat använder matematikboken som det främsta arbetsmaterialet i sin undervisning. Det sker dock i skiftande utsträckning.
75

Glyfer - ett lustfyllt lärande

Jonassen, Caysa, Wallin Ström, Linda January 2016 (has links)
Det är känt att konkret material tillsammans med en laborativ undervisningsmiljö bidrar till elevers matematikutveckling (Moyer 2001; Rydsted &Trygg 2010; D’Angelo och Iliev 2012). Det finns även forskning som visar på att glyfer skapar en nyfikenhet som motiverar elevers lärande när det kommer till att arbeta med området statistik (Cartland 1996; Harbough 1995; Bergius & Emanuelsson 1997). Bergius och Emanuelsson (1997) diskuterar huruvida statistik är ett abstrakt och tungt arbetsområde inom matematiken. Av den anledningen ansåg vi det viktigt att få svar på vårt syfte med studien; att redogöra för glyfer som ett arbetssätt för att introducera samt fördjupa elevers kunskaper och lärande inom matematikområdet statistik.Genom att kvalitativt utföra en form av aktionsforskning samt en mikro-etnografisk studie har empiri samlats in. Studien genomfördes med en fullständig samt deltagande observatör. Det som studerades var lektioner från undervisningsförsök, som vi själva planerat och genomfört. Empirin har sedan analyserats i en resultatdel och diskuterats i en slutsats utifrån de frågeställningar som presenteras i avsnitt 2. Syfte och frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ett arbete med glyfer i grundskolans tidigare år bidrar till en positiv, motiverande och lustfylld utveckling inom området statistik. De nackdelar som skulle kunna finnas med arbetssättet är få, då detta är ett socialt involverande arbetssätt som utgår från elevernas egna intressen. Det som dock kan ses som en nackdel är att ett arbete med glyfer är sammanhängande och bygger på varandra. Det innebär att om en elev missar en lektion så missar denne av den anledningen väldigt mycket. De krav som ställs på läraren i ett arbete med glyfer är en fördjupad didaktisk kompetens samt goda ämneskunskaper.
76

Att skapa lustfyllt lärande

Berglund, Ulrika, Vanek, Nelly January 2008 (has links)
Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik. Vidare har vi granskat olika styrdokument för att se vilka riktlinjer som finns och ifall det där finns stöd för praktisk matematik där. Vi finner att lärarna i undersökningen till stor del arbetar med ett varierat undervisningsinnehåll där eleverna tillåts att göra och praktiskt arbeta in sin kunskap och där kärnan hela tiden är att koppla till barnens egen verklighet. Sättet att använda sig av lärobok i matematikundervisning varierar allt mellan att inte använda den alls till att ha den som stöd för sin undervisning.
77

Ämnesövergripande undervisning - En studie baserad på några lärares syn på metoden

Runström, Frida January 2006 (has links)
Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om ochäven att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är atteleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad avpassiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripandeundervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med minuppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripandearbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?
78

Läroboken i matematik - Hur stimulerar den till ett lustfyllt lärande?

Karlsson, Eva, Kjellman M, Helene, Kock, Susanne January 2005 (has links)
Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas.
79

Bibeläventyret i praktiken : Ett religionspedagogiskt koncept för grundskolan / Bible Adventure : Explorative Study in a School Context

Naeslund, Lars January 2018 (has links)
Under 2017/18 genomfördes Bibeläventyret med cirka trettio tusen mellanstadieelever i Sverige, av licensierade instruktörer, under nio timmar, med elevernas klasslärare som observatörer. Bibeläventyrets pedagogik och material drivs av Svenska Bibelsällskapet, där Svenska kyrkan och frikyrkorna är huvudmän. Konceptet bygger på sinnlig gestaltning, elevmedverkan samt kronologisk framställning av teman och berättelser från såväl Gamla Testamentet (årskurs 4) som Nya Testamentet (årskurs 5).Uppsatsens empiri är begränsad till en skola, observationer av tre dubbellektioner kring Gamla Testamentet samt fem elevuppgifter där samtal i smågrupper har dokumenterats som skriftliga reflektioner. Framställningen inramas av svensk läroplanshistoria, läroplansteoretisk forskning, lärandeteorier av Jerome Bruner och David Ausubel samt vissa epistemologiska och teologiska reflektioner.Observationerna har fungerat tillfredsställande men fortsättningsvis rekommenderas en viss uppstramning. Elevernas skriftliga reflektioner har ofta varit kortfattade men substantiella och tämligen varierade till innehållet. Komplettering med bandade fokusgrupper kan i framtiden prövas som komplement. Digitala enkäter till instruktörer respektive lärare konkretiseras för framtida bruk. Fortsatta studier bör nämligen vara mer omfattande, systematiska och varierade med avseende på sammansättningen av skolmiljöer.Redan denna blygsamma studie stöder dock idén att lustfyllt lärande och kulturhistoriskt meningsfull bildning kring en biblisk kanon går att förena.
80

En gränslös värld, där alla behövs, för att alla är olika : En fenomenologisk studie om lustfyllt lärande i den dramapedagogiska föreställningsprocessen

Letfors, Beatrice January 2015 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka fenomenet lustfyllt lärande, som det upplevs av eleverna, i en dramapedagogisk föreställningsprocess. Undersökningen är fenomenologisk med fokus på elevernas emotionella upplevelse. Fenomenet lustfyllt lärande beskrivs utifrån tre aspekter: elevernas perspektiv, gruppens betydelse samt pedagogens betydelse. Metoden som används är fokusgrupp där fyra ungdomar, som både är elever och ungdomsledare på en kulturskola, deltagit. Det analyserade resultatet beskriver vad eleverna upplever som lustfyllt i arbetet mot en föreställning men visar också vilka utmaningar som finns samt vilka förutsättningar som krävs för att ett lustfyllt lärande ska infinna sig. Slutsatsen blir att huvudansvaret för det lustfyllda lärandet ligger hos pedagogen, men delas även av grupp och individ. Det som gör den dramapedagogiska föreställningsprocessen lustfylld för dessa elever är möjligheten att kliva in i en gränslös värld där de kan vara vem de vill. Dessutom ses olikheter i denna kontext som en positiv resurs och alla deltagare behövs då alla fyller en funktion, vilket skapar en känsla av meningsfullhet.

Page generated in 1.2049 seconds