Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ”det är i språkandet kunskapen blir till” (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt. Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer fick vi, utifrån barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att språkandet skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter, att det finns en mottagare i arbetstillfället och att språkandet är i sig själv ett skapande av ny kunskap. Möjligheten till att samtala blir ett led i att tala-lyssna-skriva och läsa, som med ett sammanfattande namn kallas språkande. Språkande visade efter vår undersökning vara ett uttryckande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö. Vi tror att vår metod kan vara ett lustfyllt och stimulerande komplement till den övriga matematikundervisningen som bedrivs i förskolan och i skolan. Genom dokumentation av det vi sett under övningarna, enkäter och intervjuer har vi utvärderat arbetssättet och undersökt barnens upplevelser av utematte. Gemensamt för båda grupperna var glädjen och det lustfyllda i aktiviteterna. Övningarna och lekarna utomhus skapar många roliga inlärningstillfällen.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child’s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle Specialpedagogik, Malmö Högskola.Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod. Då intresset låg i hur motivation tillvaratas hos yngre barn fann vi det relevant att intervjua barn i fyra- till åttaårsålder samt pedagoger som arbetar med barn i denna ålder. Resultat i studien visade att barns motivation kan tillvaratas genom barns intresse samt att lärandet ska var kul och roligt. Det krävs dessutom en pedagog med inlevelseförmåga och ett uppriktigt engagemang samt kunskap kring barns utveckling. Vidare framkom att pedagogerna vill nyttja specialpedagogens kunskaper till handledning, pedagogiska diskussioner samt ha tips på arbetsmetoder för att om möjligt tillvarata barns motivation. I studien framkom hinder i verksamheternas strukturer som bl.a. stora barngrupper som gjorde att barns intressen inte alltid gick att bemöta för att tillvarata deras motivation och lust att lära.

No description available.

Titel: Vilka konsekvenser får lärares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher’s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils?Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka vad elever i skolår tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte är att fördjupa kunskapen kring hur lärare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nå upp till gällande kunskapsmål, samt hur lärare kan utmana de elever som med lätthet når upp till målen. Matematikämnet är ofta förekommande i skoldebatten, och det är viktigt att eleverna bibehåller det intresse som ofta finns när de börjar i skolår ett. Vi har valt utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori eftersom den speglar de värderingar vi tar med oss från lärarutbildningen. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar elever i skolår tre ämnet matematik i den egna klassen?, samt vad är det som styr en lärares val av metod/metoder för matematikundervisning och vilka blir konsekvenserna för eleverna? Undersökningen har gjorts på två skolor i Skåne genom kvalitativa intervjuer av två lärare och tretton elever i skolår tre. I undersökningen finns också två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att eleverna vill samarbeta under mattelektionerna, för att de anser att de lär sig mer om de får hjälpas åt. Det tycks inte vara av betydelse vilket material läraren använder sig av, det viktiga är hur läraren didaktiskt håller i matematiklektionerna.

Genom vår utbildning har intresset för läsinlärning väckts och vi har ställt oss frågan hur man får elever att vilja läsa böcker. Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger gör för att väcka läsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lägga grund för ett fortsatt läsande. Syftet är att få en inblick i pedagogers syn på hur man stimulerar till läsning, hur de anser att en bra läsmiljö skapas och hur de arbetar med högläsning. Vi har valt att utgå ifrån Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet där lärande och miljö hänger nära samman. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger där intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. I resultatet har det framkommit att alla de intervjuade har liknande uppfattningar kring våra frågeställningar. Alla belyser vikten av engagemang, läsintresse och vikten av att eleven har rätt bok på rätt nivå.

Brekalo, Dragana (2016), Lustfyllt lärande matematik på lågstadiet. Speciallärarprogrammet,Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid internationella granskningar PISA (Skolverket, 2012a) och TIMMS (Skolverket, 2011b) visar svenska elevers prestationer i matematik sämre resultat än jämnåriga i andra länder. I min dagliga lärarverksamhet möter jag elever som inte tycker att matematik är kul och som inte visar någon lust att arbeta med matematik i skolan. Med min undersökning försökte jag som blivande speciallärare identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka arbetsformer som lärarna använder för att väcka elevernas lust för att lära sig matematik samt hur och på vilket sätt enligt lärarna formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik. Jag avser att identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Frågeställningar:•Hur menar lärarna i undersökningen att lustfyllt lärande i matematik kan utvecklas för lågstadieelever?•På vilka sätt uppfattar dessa lärare att formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik?TeoriDen här studien utgår ifrån sociokulturella perspektiv ansluten till Vygotskijs (1934b) teori. Vygotskij (1934b) ansåg att språket är ett viktigt redskap i kommunikation och att språket fyller en social funktion i dialog med andra människor där man ständigt utvecklar sin självkännedom. Författaren beskriver att förhållandet mellan tanke och språk är en levande process och att lärande och utveckling är ett resultat av en interaktion.Metod Undersökningen består av en kvalitativ ansats. Sju personliga intervjuer genomfördes med lågstadielärare samt fyra gruppintervjuer med 25 elever. Intervjuerna som utfördes med lärarna var halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Lärarnas synsätt av lustfyllt lärande i matematik underbyggdes med hjälp av elevernas intervjuer vilket skulle bidra till att få en klarare bild av lärarnas uppfattning. Respondenterna i gruppintervjuerna var elever i år tre och intervjuerna handlade om deras upplevelser av matematikarbete i skolan. ResultatUndersökningens resultat visar att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas lust att lära bland annat genom en varierad undervisning. Elevernas upplevelser av matematik visar att laborativt arbete är mest framgångsrikt. Att levandegöra matematik handlar om att ge elever en känsla av att matematiken är en del av deras vardag. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är lärarens entusiasm att inspirera elever till en positiv inställning till matematik. Elevens positiva självbild kreerar möjliga utvägar att tänka utöver sin förmåga samt att eleven får styrka att kunna hantera det som verkar vara komplicerat (Kullberg, 2004). Resultaten visar även att kommunikation och relation mellan lärare och elev är en väsentlig förutsättning som bidrar till elevens lust att lära. En lärares främsta uppgift är att skapa relationer med sina elever som är en grund för ett bra samarbete samt ger den tillträde till elevens lustfyllda kunskapssökande. Resultaten visar att den formativa bedömningen har en stor möjlighet att påverka elevens lust för matematik. Genom lärarens uppmuntran, återkoppling och beröm förs eleven vidare till egen kunskapsutveckling (Nottingham, 2013). Den formativa bedömningen visar dessutom att eleven lär sig resonera på egen hand vilket stärker självfortroende och tålamod i elevens arbetsgång (Wiliam, 2013). ImplikationerDen här studien lyfter speciallärarens viktiga roll i skolan. Specialläraren ska bidra till skapandet av en positiv inställning till matematik och ett bra bemötande av elever. Speciallärarens uppgift tillsammans med lärarna på lågstadiet är att stödja och utmana elever att upptäcka matematiken genom praktiska och laborativa arbetssättet. I rollen som speciallärare ingår det att i samråd med lärarna skapa förutsättningar för elever som är i behov av stöd. Genom att använda sitt övergripande perspektiv kan specialläraren anpassa insatser med hjälp av befintliga resurser i skolan inte enbart som akuta lösningar utan som en del av en proaktiv verksamhetskultur.

I denna uppsats behandlas begreppet ”lek i klassrummet”. Undersökningen omfattar lärarens uppfattning och användandet av leken i klassrummet som inlärningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlärningssituationer. Våra två huvudfrågor är: Hur undervisar lärarna på ett lekfullt sätt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lärarnas lekfulla inlärningssituationer? För att besvara dessa huvudfrågor använde vi oss av ytterliggare frågeställningar. Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå hur elever och lärare upplever de lekfulla inlärningssituationerna, samt dess innebörd och betydelse. Vi ställer oss frågan om dessa situationer upplevs på lika sätt eller om de uppfattas olika av deltagarna i undersökningen. Hur givande är de för eleverna? Uppfattar flickor och pojkar lektionerna olika? Hur krävande är det för lärarna att planera och genomföra detta? Finns det några hinder med att integrera leken i undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer samt enkäter fick vi, utifrån lärarna och barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att lek skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter och i leken är eleverna sig själva. Leken är också ett formande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra. Klasslärarnas definition av lek speglar av sig på deras elever.

Många elever saknar goda kunskaper och strategier för att lösa multiplikationer och en större pedagogisk variation i matematisk undervisning behövs för att stödja matematisk inlärning. Ett sätt att stimulera inlärning kan vara att använda lek för att göra arbetet mer lustfyllt och motiverande. Forskning visar att motorisk aktivitet har samband med framgångar inom både svenska och matematik. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det pedagogiska materialet SmartDart - en magnetisk piltavla - är ett likvärdigt alternativ till en mer traditionell undervisning. I arbetet med SmartDart tränar eleverna multiplikation i grupper om tre och spelet involverar även motorik då de kastar pilar mot målet (tavlan). Föreliggande studie genomfördes i två olika skolor i en förort till Stockholm. Av de 89 elever i årskurs 4 som tillfrågades valde 67 att medverka i studien. I experimentgruppen, som arbetade med SmartDart deltog 36 elever och i kontrollgruppen, som arbetade med konventionell datorträning deltog 31 elever. Träningen pågick i tre veckor. Före och efter träning testades samtliga deltagares kunskaper i multiplikation genom AG6 testet. Eleverna fick även besvara ett antal frågor i en enkät som rörde deras upplevelser av matematik generellt samt hur de upplevde SmartDart och datorträningen. Resultaten visade att både träning i SmartDart och konventionell datorträning förbättrade resultaten i multiplikationstestet i samma utsträckning. Vidare analyser visade även att ett fåtal elever förbättrade sina kunskaper markant med SmartDart, vilket inte påvisades i datorgruppen. Vad gäller elevernas upplevelse av träningen så ansåg många att det var roligt att arbeta med SmartDart; att arbeta tillsammans och röra på sig var två positiva faktorer, medan en negativ faktor var att det blev rörigt i samband med träningen. Datorgruppen upplevde det positivt att arbeta enskilt och att det fanns en stor frihetsgrad kring hur och vad man tränade inom multiplikation. Sammantaget visar denna studie att eleverna som arbetade med SmartDart lärde sig multiplikation i samma utsträckning som de elever som arbetade med dator.

Syftet med studien var att undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av att arbeta med leksom verktyg för lärande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer av semistruktureradkaraktär med sex stycken förskollärare. I analysen av vår data framkom det två teman: Hur lek somverktyg skapar förutsättningar till lärande och Pedagogens betydelse i leken för barns lärande.Resultatet har visat att det finns ett samstämmigt synsätt på lek som verktyg för lärande. Det har ävenframkommit att leken anses vara något lustfyllt och viktig för barns lärande. Men även attpedagogernas eget synsätt på leken är av stor betydelse för huruvida leken kan användas somverktyg för lärande. Pedagogernas erfarenheter beskriver ett tydligt samband mellan lek och lärandedär de menar att dessa hör ihop, och dem är samstämmiga att deras egen roll har en stor betydelse förhur och när ett lärande sker genom leken. I resultatet framkommer även att pedagogen har ett ansvaratt ge både tid och material för lek så att leken kan användas som verktyg för lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>