Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur representationen av män som utövar partnervåld förändrats över en trettioårig tidsperiod i riktlinjer gällande socialnämndens arbete med våld i nära relationer. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöktes 12 dokument rörande riktlinjer för socialnämndens arbete med våld i nära relationer från tidsnedslagen 1990-1998, 2005-2009, 2014-2016 samt 2020-2022. Tre dokument per tidsnedslag. Studien undersökte på vilket sätt våldsutövande män identifieras i riktlinjerna, vilka diskurser som kan utläsas ur riktlinjerna gällande våldsutövande män samt om representationen av våldsutövande män förändrats i riktlinjerna över tid. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats tillsammans med en ontologisk utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Riktlinjerna analyserades utifrån Bacchis policyanalys “What’s the problem represented to be?”, som är en form av kvalitativ diskursanalys, samt utifrån tidigare forskning och valda teoretiska ramverk. Ett första resultat har visat på att våldsutövande män identifierats som “problemet” i riktlinjerna. Genom att identifieras som orsaken till våldet tilldelas männen även en maktposition där de har makten att upprätthålla våldet. Männen beskrivs utöva våldet i syfte att uttrycka en “manlig identitet”. Ett andra resultat har visat att diskurser som kunnat utläsas handlar om könsroller där männen beskrivs som “starka” och kvinnorna som “svaga”. Detta stärks genom hur insatserna är utformade och vem som anses ha rätt till stöd. Genus har därmed spelat en stor roll kring att förklara grunden till de diskurser gällande våldsutövande män, som kunnat utläsas ur riktlinjerna. Ett tredje resultat har även visat att representationen av våldsutövande män i riktlinjerna förändrats över tid. I de tidigare dokumenten används könsmaktsperspektivet som förklaringsmodell och våldsutövare beskrivs som en homogen grupp. I de senare dokumenten beskrivs våldsutövare som en heterogen grupp, där vikt läggs vid individuella orsaker snarare än kön.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

No description available.

According to the World Health Organization (WHO), violence against women is defined as a public health problem. Violence can be expressed physically, psychologically, sexually, materially and economically and several forms of violence often occur in combination. Violence in close relationships is a particularly major public health problem and the most common form is that women are subjected to violence by a man with whom they have or have had a relationship. This has significant consequences for the exposed woman as well as relatives and society at large.  The aim of the study is to investigate societal actors' perceptions of the preventive work to combat men's violence against women in close relationships. The present study has used a qualitative method with a targeted sample with complementary snowball sample. Six people from different government agencies have been interviewed to create a more in-depth understanding of the preventive work.  The results show that political governance is a central part of preventive work, including through legislation and allocated resources. There are both obstacles and opportunities with the governance and there was a desire for more resources to prevent men's violence against women in close relationships. Success factors for the work are a well-functioning collaboration between the actors working together. Furthermore, there are perceptions that ignorance about violence in close relationships is widespread in society and that more knowledge is needed. It also emerged that knowledge about gender-changing measures is needed already in preschool to prevent violence from occurring.

Syftet med denna flermetodsstudie har varit att med utgångspunkt i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, som träder i kraft i juli 2023, ge en lägesbild av hur kommunerna i Uppsala län statistikför och arbetar med orosanmälningar gällande misstänkt våld. Studien skrevs på uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala som del i det brottsförebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor. För att besvara syftet har inledningsvis samtliga orosanmälningar på barn 0–17 år gällande misstänkt våld under 2022 begärts ut från kommunerna i Uppsala län. Insamlingen av statistik följdes av intervjuer med socialsekreterare och förstehandläggare från fem av åtta kommuner i Uppsala län. Studiens teoretiska ramverk är the Decision- Making Ecology och the General Assessment and Decision- Making Model, vilka används för att öka förståelsen för hur beslut fattas på barnskyddsområdet. Resultatet i den kvantitativa delen visade att det fanns en stor variation på hur orosanmälningar gällande misstänkt våld statistikförs mellan kommunerna i Uppsala län. Vidare framkom det att kommunerna definierar våld på olika sätt, och att enbart en kommun uttryckligen statistikför misstanke om barn som har bevittnat våld. Resultatet i den kvalitativa delen visade att majoriteten av intervjupersonerna uppger att merparten av orosanmälningar gällande misstänkt våld leder till utredning, och att det ska motiveras väl om detta frångås. Samtliga intervjupersoner betonar vikten av en välfungerande samverkan och flera berättar om arbetet med att informera andra professionella om deras lagstadgade plikt att anmäla oro enligt socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. 1 §. För att arbeta ur ett mer barnrättsperspektiv föreslås det att utveckla enhetliga sätt att statistikföra orosanmälningar gällande misstänkt våld samt gemensamma definitioner av olika former av våld.

The study “Why did you not go at the first stroke?” aims to examine how the media today illustrate men’s violence against women in modern day Sweden. The study is limited to two established Swedish news media and newspapers; Aftonbladet and Dagens Nyheter. Six articles were chosen based on a qualitative content analysis and analyzed using two different schedules in order to reach a result. The two schedules were produced with the theoretical framework in mind, framing theory, media logic and gender representation. The articles are chosen from 2020 to 2021, to reach up to present time and the fact that men’s violence against women as an issue has been more noticed during the corona pandemic that started in the spring of 2020. The articles are presented separately in the analysis and each connects to media logic storytelling techniques that are used; stereotyping, personation, intensification and polarization. The illustrations of men’s violence against women show that women often get portrayed as victims in this type of crime journalism. These victims always occur with name and age whereas the perpetrators who almost always stay anonymous. In the articles in this study the violence is rarely blamed on external factors. However, several articles involve people who had a previous relationship. Due to the limited material of the study, the discussion and result shows that no difference between the newspapers can be established. Some minor differences are found but not in the amount for any conclusions to be drawn.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av kunskapsläget kring våld i nära relationer och då specifikt det våld som drabbar kvinnor i relationer med män. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna varför kvinnor stannar i parrelationer där våld förekommer och vad som möjliggör för kvinnor att lämna en relation där våld förekommer. Studier baserade på kvalitativa intervjuer med respondenter som har erfarenhet av våld i nära relation analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten, antogs tre olika teoretiska perspektiv vilka var följande: normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys, utröntes de tre olika teman: resurser, kultur, samt makt och normalisering. Faktorerna som påverkar våldsutsatta kvinnors beslut att stanna i eller lämna en våldsam relation, visade sig bland annat kunna vara resurser i form av utbildning, ekonomi, materiellt och emotionellt stöd från samhällets instanser, frivilligorganisationer samt stöd från nära vänner och familj. Kulturella övertygelser och känslomässig förbindelse till förövaren visade sig också vara påverkande faktorer. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var att stödet som erbjuds kvinnorna är en grundförutsättning, samt det viktiga arbetet att informera om det stöd som finns och vart den utsatta kan vända sig. Det går sedan inte att påskynda kvinnans process att lämna, utan det måste vara kvinnas eget beslut då kvinnan är redo. / The purpose of this essay was to provide an image of the state of knowledge regarding violence in intimate relationships and specifically the violence that affects women in relationships with men. The essay focused on the research questions why women stay in couple relationships where violence occurs and what makes it possible for women to leave a relationship where violence occurs. Studies based on qualitative interviews who have experience of violence in a close relationship were analyzed.  As a starting point for interpreting the results, three different perspectives were adopted which were the following: the normalization process, the break- up process and an intersectional perspective. Through a qualitative content analysis, the three different themes of resources, culture and power and normalization were found. The factors that influence the abused women´s decision to stay in or leave a violent relationship were found to be, among other things, resources in the form of education, finances, material and emotional support from both society´s bodies, voluntary organizations as well as support from close friends and family. Cultural beliefs and emotional connection to the perpetrator were also found to be influencing factors. Conclusions that could be drawn from this essay were that the support offered to women is a basic prerequisite, as well as the important work of informing about the support that is available and where the vulnerable can turn. It is then not possible to speed up the woman´s process of leaving, it must be the woman´s own decision when the woman is ready.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares syn på omständigheter som påverkar mäns våld mot kvinnor samt identifiera förhållanden som möjliggör eller försvårar våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess. Studien syftar även till att undersöka socialtjänstens tillhandahållande av stödinsatser för kvinnor i våldsrelationer. Forskningens empiri har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner. Resultaten inom de utvalda teman har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och de teoretiska perspektiven, normaliseringsprocessen, könsmaktsperspektivet och det traumatiska bandet. Studiens resultat belyser hur hederskultur, tidigare exponering för våld, makt och kontroll och missbruk utgör påverkande omständigheter i våldsrelationer. Det framgår även i resultaten hur ekonomiska förhållanden, normalisering av våld, emotionell anknytning, socialt nätverk samt barn och husdjur påverkar kvinnors uppbrottsprocess. För att stödja våldsutsatta kvinnor framkommer skyddat boende, samverkan med andra aktörer och emotionellt stöd som avgörande stödinsatser. Sammanfattningsvis ger denna studie en insikt i socialarbetares erfarenheter av mäns våld mot kvinnor.