Violence against women - a changing problem. A discourseanalysis how violence againstwomen is problematized and changed during three parliamentary debates.This paper will examine how domestic violence is elaborated as a problem in three differentparliament debates in Sweden. Debates from different decades, 1979, 1998 and 2021 havebeen chosen as objects of study in order to examine if there is any difference during thetimeperiods and how the problematization has developed between the chosen debates.Sweden is one of the most equal countries in the world, despite this, the country has giantproblems with domestic violence. It is therefore valuable to examine how representatives inthe parliament address the problem since they have the power to develop policies and make achange. With guidance from the WPR approach to find what the problem is represented to be,together with the theory gendercontract that will be used as a tool to examine how theproblem can be produced with stereotypical gender roles and what effects this can have. Thestudy shows that the discourse from the debates changes from being represented as a problemregarding women or a familyproblem that should be handled within the family to theauthorities responsibility to prevent and report the problem. It also shows that stereotypicalgender roles can be a part of the elaboration of the problem to develop to be a part of what isbeing problematized.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka handläggningsprocessen inom socialtjänsten i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Med hjälp av studiens frågeställningar besvaras syftet. En kvalitativ metod tillämpades med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien är socialsekreterare som arbetar med våld i nära relation i två olika kommuner. All data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Teman som baserades på frågeställningarna var handläggningsprocessen inom verksamheten, vad fungerar bra respektive mindre bra i arbetet samt förbättringsområden i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Av resultatet framgår det att handläggningsprocessen inom båda kommunerna är snarlika samt att det finns förbättringsområden i arbetet. Resultatet diskuteras och granskas med hjälp av ett intersektionellt perspektiv, könsmaktsordningen och empowerment. En av de centrala slutsatserna är att flytta på våldsutövaren istället för den våldsutsatta.

No description available.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vad en våldsutövande man har för motiv till att utöva våld mot husdjur, huruvida husdjur är en bidragande faktor till att kvinnor stannar längre hos en våldsutövande partner och vad det vilka behov det finns av hjälp och stöd som kvinnor kan få i samband med våld i hemmet där det finns husdjur med i bilden. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor i större utsträckning stannar längre eller återgår till en våldsrelation när husdjur finns med i bilden. Motivet för våld mot husdjur handlar ofta om att upprätthålla en maktposition och kontroll över kvinnan. Det finns begränsade resurser för att kunna hjälpa kvinnor att fly våldsrelationer. I många fall erbjuds endast skyddat boende för kvinnor men då innebär det att kvinnan ej kan ta med sitt husdjur i många avseenden

Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mänsvåld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersökervilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir settut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfyllastudiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetarprofessionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hurarbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå?Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilkakonsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv?Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksammainom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektivför att analysera och förstå vårt material.Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande föroffren. Användandet av våld har inte minskat över tid och män står för enövervägande del av våldet. En grundläggande förklaring till mäns våld är attvåldet har sitt ursprung i ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor och attdenna ojämlikhet bör motverkas för att våldet ska minska. Resultaten av vårstudie visar att det inte arbetas på primär- eller sekundärpreventiv nivå i någonstörre utsträckning då det gäller mäns våld mot kvinnor. För att det förebyggandearbetet mot mäns våld mot kvinnor ska bli effektivt behöver män engageras att taett kollektivt ansvar för våldet. Än så länge verkar det inte finnas fungerandemetoder för att åstadkomma just detta. Idag är det vissa grupper av män som detvåldspreventiva arbetet riktar sig mot. Risken med att endast arbetasekundärpreventivt är att majoriteten av män inte behöver ta ansvar för våldetsamt att vissa grupper av män stigmatiseras och får ta ansvaret för alla mäns våld.Studien visar att det behövs ett genusförändrande förebyggande arbete påprimärpreventiv nivå om mäns våld mot kvinnor ska minska. / The aim of this study is to examine how the measures taken to prevent maleviolence against women manifest themselves on different social levels. This studyexamines, from a gender perspective and an intersectional perspective, thepossible effects of the target group conception on those different levels. Toachieve the aim of this study we ask the following questions: How doprofessionals work on a primary level to prevent male violence against women?How do professionals work on a secondary level to prevent male violence againstwomen? Which is the target group for the preventive measures taken? What arethe possible consequences thereof from a gender perspective and an intersectionalperspective? This study is based on qualitative, semi structured, interviews withsix professionals in this field. To analyze and understand the material, we haveapplied gender theories and taken an intersectional perspective. Male violence is auniversal phenomenon that causes immense suffering for the victims. Maleviolence is frequently seen as an effect of the social inequality between men andwomen. Effective work against this inequality is consequently regarded as aprerequisite for a decrease in male violence. The results of this study shows thatthere are almost no such preventive measures taken on a primary- or secondarylevel. To achieve an effective prevention of male violence against women menneed to be motivated to take collective responsibility for the male violence. Thereappears to be a lack of functioning methods to achieve this. Nowadays thepreventive measures taken are aimed at certain groups of men. Preventive workon a secondary level entails certain risks: the majority of all men are not made totake responsibility for the violence and specific groups of men are stigmatized andmade to take all the responsibility for the male violence. The result of this studybrings forth the need for prevention work aimed at adjusting gender roles if adecrease in male violence against women is to be achieved.

Syftet med studien var att undersöka vilka resonemang som ligger till grund i familjerättens utredningar när det finns uppgifter om våld i nära relation, samt undersöka hur våldet värderas, bedöms och synliggörs i familjerättens utredningar. I denna kvalitativa innehållsanalys undersöks åtta vårdnadsutredningar. Resultatet visar att barnets bästa i stor utsträckning bedöms vara kontakt med båda föräldrarna trots uppgifter om våld. Genom fokus på föräldrarnas samarbete finns en strävan hos familjerätten att hålla ihop den separerade kärnfamiljen. Mammans utsatthet diskuteras i begränsad utsträckning, barnets behov av kontakt med pappan anses som viktigt oavsett hur det påverkar mamman. Slutsatsen är att resultatet i studien stämmer överens med tidigare forskning, uppgifter om våld utreds inte ordentligt och implicit värderas kärnfamiljen högt.

Som en del i regeringens strategi (Regeringens skrivelse, 2016/ 17:10) för att bekämpa mäns våld mot kvinnor uttalas ett behov av ett fokusskifte från ett reaktivt till ett mer proaktivt arbete. 2021 ändras sedan Socialtjänstlagen och socialnämnden åläggs ett nytt uppdrag att “verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende” (5 kap. 11 a § SoL). Med hjälp av Bacchis diskursanalytiska metod What's the problem represented to be? undersöker vi vilka förklaringsmodeller till problemet mäns våld mot kvinnor som finns representerade i de rättsliga dokument och förarbeten som föranleder den nya lagstiftningen. Hur motiveras det återfallsförebyggande arbetet och vilka effekter får det för beskrivningen av problemet mäns våld mot kvinnor? Studiens resultat har analyserats med hjälp av diskursteori, den socialekologiska modellen samt en modell för kategorisering av preventivt arbete på tre nivåer, tertiär- sekundär- och primärpreventiv nivå. Resultat påvisar att problemet mäns våld mot kvinnor såsom det framställs i det empiriska materialet kan identifieras genom tre övergripande teman. Studien påvisar dels att problemet kan härledas till mäns våldsamma beteende där individuella förklaringsmodeller till mäns våld mot kvinnor skrivs fram framför en mer strukturell förståelse av våldet. Dels att förebyggande av mäns våld mot kvinnor på ett övergripande plan reduceras till återfallsförebyggande insatser riktade mot män som utövar våld. Detta då problemet i hög grad är ett upprepningsbrott. Slutligen är det den våldsutövande mannens erfarenheter av våld och behandling samt behov kopplade till detta som skrivs fram i materialet medan den våldsutsatta kvinnans erfarenheter och behov osynliggörs. Studiens slutsatser pekar mot att framställningen av problemet mäns våld mot kvinnor fortsatt rör sig i en riktning mot individuella orsaksförklaringar kopplade till relativa risker för att både utsätta och att utsättas för mäns våld mot kvinnor snarare än till strukturella orsaksförklaringar.

There is a high attrition rates in domestic violence against women cases, meaning that several cases drop out of the criminal justice system at various stages. To ensure a strong case in court the procurator must consider the evidence which has to hold its merit regardless of the difficulties in gathering evidence, given the dynamics and complexities of domestic violence. Sweden was one of the first countries to criminalize domestic violence aimed towards women. The structure of the offence is also unique in that it involves several separate criminalized acts being assessed together as a single entity. Yet there has been a decline in both number of reported intimate partner violence offences and the number of convictions in cases of gross violation of a woman’s integrity. According to a report from the Swedish National Council for Crime Prevention, the decline was neither due to a reduction in actual levels of intimate partner violence nor a change in reporting propensities for intimate partner violence among women. The possible contributory explanations given in the report was that the declining, in the reported and cleared offences, was linked to a trend towards a more rigorous evidentiary requirements in court. Theories from juridical doctrine suggested that this can be explained by how case law from the Supreme Court has been in interpreted by the lower courts. Following a statement by the Supreme Court in NJA 2005 p. 712, there has been several interpretations in juridical doctrine, some which state that a plaintiff’s statement in court is no longer sufficient on its own for it must have corroborative evidence to reach the evidentiary requirement. Later caselaw such as NJA 2009 s.447 I & II and NJA 2017 s.316 has been suggested to mean that not only is there a requirement of corroborating evidence, but also a demand of higher prevalence of corroborating evidence to support the victim’s narrative in court. If true, it would impose a threat to legal principles and the free evaluation of evidence. Thus, the purpose of the thesis was to investigate whether there was a higher requirement for corroborative evidence for cases of gross violation of women's rights in current law, in its actual sense and study how a higher prerequisite can affect the judge's evaluation of evidence. This study found that there was a trend towards safer prosecutions as the conviction rate for prosecuted offences, in relation to cases that ends up in court, has increased over time. Also, the number of corroborating evidence in the indictment has increased over the years. This was interpreted as being the result of an adaption to increased requirements for corroborating evidence in cases of gross violation of a woman’s integrity. However, there was also findings that suggest that the term corroborative evidence lacks a collective definition and appears to be uncertain at best. In addition, there was a lack of thoroughness in the opinion of the verdicts rendering it difficult to verify whether the legal assessor had in fact been objective and rational in the evaluation of evidence. Although there was no discovery of a general requirement of corroborative evidence in the District Courts, the study found that some individual judges would render a plaintiff's statement not sufficient if there was no further corroborative evidence to support the statement. There are undoubtedly several reasons why a higher requirement for corroborative evidence has arisen. One reason was how the District Courts and prosecutors have interpreted the ruling of NJA 2009 s.447 I & II and NJA 2017 s.316 Supreme Court´s case law. The other is a conceptual confusion on how to rule a plaintiff to be credible and reliable is causing a problem in how the evidence is being structured and evaluated. To provide a more objective and rational evaluation of evidence, the Supreme court ought to make new case law defining the meaning of corroborative evidence. Otherwise, basic legal principles are of risk to be diminished.