Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem. Våldet innefattar inte enbart fysiskt våld mot kvinnans kropp utan även att kvinnan skadas psykiskt genom exempelvis kränkningar, isolering och skuldbeläggning. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Både forskning och rapporter visar att vårdpersonal ofta upplever svårigheter eller osäkerhet i detta möte. Ökad kunskap hos vårdpersonalen gällande våld i nära relation kan i sin tur bidra till ett bättre bemötande. Studien grundar sig på en litteraturstudie enligt Fribergs analysmodell med grund i kvalitativ forskning. Nio artiklar har analyserats för att beskriva kvinnans upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet delades upp i tre huvudteman: “Vårdpersonal skapar känslor”, “Att samtala om våldet” samt “Vårdpersonalens vårdande” med tillhörande tio underteman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever olika känslor i mötet med vårdpersonal. Det kan vara känslan av att bli bekräftad, känslan av att känna sig trygg. Det kan även vara negativa känslor som att känna sig förminskad och ifrågasatt vilket förstärker kvinnans lidande. Många kvinnor önskar att bli tillfrågade om våld i nära relation då det ofta upplevs genant att ta första steget och berätta om sin utsatthet. Resultatet visar också att kvinnorna upplever att sjuksköterskans fokus låg på att vårda de fysiska skadorna medan de psykiska skadorna försummades. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever att det är svårt att tala om våld i nära relation med en patient, vilket gör att vårdpersonalen ofta undviker att ställa frågan om våld. Av den orsaken kan det vara av stor betydelse att vårdpersonal får utbildning i ämnet för att utsatta kvinnor ska få ett så bra bemötande som möjligt.

Mäns våld mot kvinnor i parrelation är ett allvarligt socialt- samt människorättsligt problem. Det är ett internationellt problem som drabbar miljontals kvinnor. Syftet med studien är att undersöka kvinnors egna erfarenheter samt berättelser av mäns våld i parrelation med fokus på makt och kontroll, normaliseringsprocess, skam och skuld. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som har erfarenhet av mäns våld i parrelation. Resultatet visade att respondenterna har olika erfarenheter av våld i parrelation, men samtliga våldsrelationer har börjat med psykiskt våld som sedan utvecklats till andra typer av våld. Av resultatet framkom det också att psykiskt våld är det som varit svårast att prata med andra människor om. Slutsatserna är att det finns en maktrelation mellan mannen och kvinnan där mannen besitter makten. Män som utövar våld i parrelation uppvisar två olika identiteter, en i hemmet och en på offentliga platser. Det finns en koppling mellan våldsutsatthet samt känslorna av skam och skuld. Samtliga respondenter har upplevt både skam och skuld i den parrelation där mannen utsatt dem för våld. Det är av stor vikt att professioner inom socialt arbete känner till de känslor som är vanligt förekommande bland våldsutsatta kvinnor för att bli medvetna om och synliggöra mäns våld mot kvinnor i parrelation.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla samhällsklasser. Studiens syfte är att få ökad kunskap om professionellas uppfattningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor och om riktlinjerna är svaga eller tillräckliga i deras arbete med detta samhällsproblem. Vi har kvalitativt intervjuat fem professionella som arbetar med mäns våld mot kvinnor inom olika verksamheter i en kommun i Sverige. Dessa professionella jobbar inom försörjningsstöd, vuxenenhet, kvinnofridsmottagning och på två skyddade boenden för kvinnor. De slutsatser som framkommer i studien är att det psykiska våldet är det påtagliga våldet som majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna utsätts för. Professionellas kännedom om olika teoretiska begrepp, bland annat normaliseringprocessen och uppbrottsprocessen, visar att de har en viss teoretisk kunskap om våld i nära relationer, men att de ibland använder teorierna omedvetet i sitt arbete. Det förekommer mycket motivationsarbete i arbetet med mäns våld mot kvinnor, professionella använder sig av motiverande samtal och lösningsfokuserade samtal för att stärka kvinnans styrkor samt att sätta ord på våldet. Studiens resultat visar även att det krävs mer utbildning om våld i nära relationer, fler insatser som boenden/skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och mer personal som kan främja arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialarbetares arbete samt upplevelse av arbetet med våldsutsatta kvinnor. I studien har vi undersökt detta utifrån att ta reda på hur detta arbete ser ut som utförs av socialarbetarna samt hur socialarbetarna både känslomässigt upplever och använder sig av emotioner i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta besvarades genom att ta del av socialarbetarnas egna berättelser om sitt arbete genom semistrukturerade intervjuer. Socialarbetarna är anställda inom olika myndigheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor i södra Sverige. Vårt empiriska material har analyserats tillsammans med tidigare forskning och teori, där våra teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och emotionssociologi. Studien visar på att våra respondenter har god kunskap om arbetet med våldsutsatta kvinnor som de även upplever vara meningsfullt trots att det är ett känslosamt arbetsområde. Då det är ett känslosamt arbete upplever respondenterna att de ibland behöver hålla en professionell mask för att underlätta hanteringen av de känslor som uppstår i möte med den våldsutsatta. Det framkommer även att respondenterna på olika sätt använder sig av bedömningsinstrumentet FREDA där samtliga upplever att det underlättar arbetet. Hälften av respondenterna upplever samtidigt detta instrument som ett hinder då det inte passar alla typer av våld och kvinnor. Trots att vår lag tydligt beskriver hur arbetet ska se ut, upplever respondenterna att det inte alltid når upp till denna lag. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring hur alla socialarbetare agerar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige. / The aim of this qualitative study is to examine the work performed by social workers and their experience of conducting abused women. In this study, this is examined on the basis of finding out how the work is performed by the social workers and how the social workers both emotionally experience and use emotions in the line of work. Moreover, this was answered by studying the social workers' own stories about their work through semi-structured interviews. The social workers participating in the interview were employed by various establishments who work with women exposed to violence in southern Sweden. Furthermore, the empirical material was analyzed together with previous research and theory, where the theoretical starting points were Street–Level Bureaucracy and sociology of emotions. The study displays that our respondents have good knowledge concerning their work with abused women, also they find their jobs meaningful despite the fact that it is emotionally challenging. To manage the strains the respondents are required to keep a professional mask to facilitate the handling of emotions that arise in the accouterment with the abused women. Henceforth, they use the assessment tool FREDA in different ways, to facilitate their work. However, at the same time, half of the respondents’ experience that the instrument may be an obstacle as it does not suit all types of violence and women. Although the Swedish law has clear descriptions’ on how the work should be performed, the respondents feel that it is not always possible to acquire it. Finally, no general conclusions can be drawn about how all social workers act in their work with abused women.

Domestic violence around the world increased, especially during the ongoing Covid-19 pandemic. The Swedish Democrats' however state that the increasing violence in Sweden is a result of the migration flow and an import of mediaeval values. The Swedish Democrats' claim they have the solution to develop the prevention of violence further.  The view of the Swedish Democrats' in their agenda is analysed within this thesis. Political statements, debates, and interviews, as well as information about the political party and their ideology is extracted from books, former scientific research reports and newspapers articles. The social construction of gender and men´s violence towards women is investigated using a combination of philosophical assumptions and specifically chosen theories to women´s subordinated position in the gender order in society.  The Swedish Democrats' fear that state feminism is pushing hatred of men that threatens individual Swedish men, nuclear families, and western civilisation. They are also worried about the change of men and masculinity. However, their understanding is influenced by the ideological beliefs on how the gender order should be organised.

Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015. Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs). Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.

Socialt arbete har en viktig roll i att förstå utsattheten och effekterna av mäns våld mot kvinnor. För att klara av att stötta kvinnor som har drabbats av våldet är kunskap om rättsprocessen ett viktigt verktyg. Studiens syfte har varit att undersöka kvinnojourspersonals erfarenheter av rättsprocessens påverkan på våldsutsatta kvinnor. Studien bygger på en kvalitativ ansats med tematisk analys av de intervjuer som genomförts med personalen. Det sociala arbetets perspektiv på rättsprocessen har synliggjort vad som behövs för att ge våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess det stöd de är i behov av och har rätt till. Resultatet visar att bemötandet från professioner inom rättsväsendet kan bidra till det erkännande som krävs för att stärka kvinnans självbild, vilket i förlängningen kan hjälpa henne att frigöra sig från våldets konsekvenser och medverka till en förändring av sin situation. Samtidigt kan ett bemötande som missaktar riskera en försämring av kvinnans självbild, vilket hindrar möjligheten till trygghet och självaktning som kan få konsekvensen av att det blir svårare att ta sig ur våldet. Erkännandet eller uteblivandet av detsamma, påverkar därför kvinnans syn på sig själv både som individ och som medlem i ett samhälle. Det faktum att kvinnans mest privata blir offentligt när en rättsprocess drar igång kan leda till både erkännande och missaktning beroende på vilket bemötande som uppstår. Studien ger en fördjupad förståelse av bemötandets påverkan på våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur representationen av män som utövar partnervåld förändrats över en trettioårig tidsperiod i riktlinjer gällande socialnämndens arbete med våld i nära relationer. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöktes 12 dokument rörande riktlinjer för socialnämndens arbete med våld i nära relationer från tidsnedslagen 1990-1998, 2005-2009, 2014-2016 samt 2020-2022. Tre dokument per tidsnedslag. Studien undersökte på vilket sätt våldsutövande män identifieras i riktlinjerna, vilka diskurser som kan utläsas ur riktlinjerna gällande våldsutövande män samt om representationen av våldsutövande män förändrats i riktlinjerna över tid. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats tillsammans med en ontologisk utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Riktlinjerna analyserades utifrån Bacchis policyanalys “What’s the problem represented to be?”, som är en form av kvalitativ diskursanalys, samt utifrån tidigare forskning och valda teoretiska ramverk. Ett första resultat har visat på att våldsutövande män identifierats som “problemet” i riktlinjerna. Genom att identifieras som orsaken till våldet tilldelas männen även en maktposition där de har makten att upprätthålla våldet. Männen beskrivs utöva våldet i syfte att uttrycka en “manlig identitet”. Ett andra resultat har visat att diskurser som kunnat utläsas handlar om könsroller där männen beskrivs som “starka” och kvinnorna som “svaga”. Detta stärks genom hur insatserna är utformade och vem som anses ha rätt till stöd. Genus har därmed spelat en stor roll kring att förklara grunden till de diskurser gällande våldsutövande män, som kunnat utläsas ur riktlinjerna. Ett tredje resultat har även visat att representationen av våldsutövande män i riktlinjerna förändrats över tid. I de tidigare dokumenten används könsmaktsperspektivet som förklaringsmodell och våldsutövare beskrivs som en homogen grupp. I de senare dokumenten beskrivs våldsutövare som en heterogen grupp, där vikt läggs vid individuella orsaker snarare än kön.