Som en följd av den rådande coronaviruspandemin har många organisationer tvingats anpassa sina arbetsprocesser till att ske på distans. Utvecklingen av digitala lösningar har snabbt expanderat och behovet av videokonferenstjänster har ökat drastiskt. Syftet med studien är att med hjälp av variablerna användarvänlighet, användbarhet och upplevd risk kartlägga hur anställda upplever digitala möten i videokonferenstjänster. En kvalitativ studie utfördes där intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Studiens resultat visar att videokonferenstjänster anses vara användarvänliga vid interna och externa digitala möten. Studien visar ett varierande resultat när det gäller hur anställda upplever användbarheten vilket beror på typen av digitalt möte och mötesform. Studien identifierar även att anställda upplever risker med digitala avstämnings-, kundmöten och medarbetarsamtal vilket kan påverka hur anställda upplever digitala möten. Digitala möten upplevs överlag som positiva även om vissa utmaningar finns.

Syfte:Förbättringsarbetet syftade till att utveckla processer och arbetssätt för kvalitetsförbättringarna utifrån patientsynpunkter. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetarnas uppfattning om och erfarenheter av delaktighet vid digitala möten när patienters synpunkter utgör grunden för kvalitetsförbättringar i mikrosystemen.  Metod: Lösningsfokuserad coachning avsåg att engagera mikrosystemens engagemang för kvalitetsförbättringar utifrån patientsynpunkter. Telefonintervjuer med deltagare från mikrosystemen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Både positiva och negativa patientsynpunkter inkom och bidrog till ökad kunskap och blev vägledande för att identifiera förbättringsområden. Att se varandra via digitala möten för kvalitetsförbättringar bidrog till samhörighet och starkare teamkänsla. Att få ta del av patientsynpunkter skapade ett engagemang för gemensamma kvalitetsförbättringar. Att få feedback av patienter på arbetet som utförs inom Enica framhävds som en faktor som gjorde det roligare att gå till jobbet.  Konklusion: Att samla geografiskt utspridda medarbetare inom samma mikrosystem i ett digitalt möte har skapat en känsla av sammanhang. Genom förbättringsarbetet har processer och arbetssätt implementerats så att kvalitetsförbättringar utgår från patientsynpunkter.

Bakgrund: Digitala möten fanns på agendan redan innan Covid-19 existerade men trots detta har pandemin inneburit stora förändringar i arbetssätt hos många människor. Detta har gjort att nya problem har kunnat identifieras kopplat till digitala möten. För organisationen är det viktigt att sensemaking är en del av digitala möten så att till exempel reflektion över utmaningar och framtida mål kan komma till konsensus.  Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram berättelser kring upplevelsen av digitala möten hos mötesdeltagare samt att undersöka faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten. Studien syftar även till att undersöka när digitala möten är att föredra och inte samt vilken påverkan Weicks (1995) sju karaktärsdrag har på meningsskapande i digitala möten.  Metod: Studien baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med mötesdeltagare som arbetar med digitala möten. Intervjuerna har analyserats genom en narrativ analysmetod vilket medför att arbetet genomgående grundats i en kvalitativ metod.  Slutsats: Upplevelsen av digitala möten skiljer sig åt beroende på bland annat yrkesroll och organisationens digitala anpassningar. De faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten kan kopplas till tid, social interaktion, teknik, struktur samt effektivitet. Alla dessa områden bidrar på olika sätt till meningsskapande och upplevelser av det digitala mötet. Det framgår även att digitala möten lämpar sig väl vid informationsspridning, ändamålsenlig teknisk utrustning samt god teknikvana hos mötets deltagare och att meningsskapande i digitala möten främst sker genom sex avWeicks (1995) sju karaktärsdrag. / Background: Digital meetings were on the agenda even before Covid-19 existed, but despite this, the pandemic has meant major changes in the working methods of many people. This has made it possible to identify new problems linked to digital meetings. For the organization, it is important that sensemaking is part of digital meetings so that, for example, reflection on challenges and future goals can come to consensus. Purpose: The purpose of the study is to highlight stories about the experience of digital meetings among meeting participants and to investigate factors that can contribute to increased meaning in digital meetings. The study also aims to examine when digital meetings are preferred and not and also which impact Weicks' (1995) seven character traits have on sensemaking in digital meetings. Method: This study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six employees, at different companies, with experience of digital work meetings. Conclusion: The experience of digital meetings differs depending on, among other things, the professional role and the organization's digital adaptations. The factors that can contribute to sensemaking in digital meetings can be linked to time, social interaction, technology, structure and efficiency. All of these areas contribute in different ways to the creation of meaning and experiences of the digital meeting. It also appears that digital meetings are well suited for the dissemination of information, appropriate technical equipment and good technical practice among the meeting participants and that sensemaking occurs through six of Weicks (1995) seven charactertraits.

Biståndsarbetares erfarenheter och tankar kring utmaningar och frustrationer tenderar att försummas i både internationella debatter samt i vetenskaplig forskning. Att arbeta med internationellt bistånd innebär för många att vistas i en interkulturell kontext där kulturell identitet, värderingar och antaganden utmanas och där arbetaren i många fall behöver anpassa sig. Denna studie avsåg därför att undersöka internationella biståndsarbetares erfarenheter av interkulturella möten med ett särskilt fokus på vilka utmaningar och frustrationer som uppstår. Genom en tematisk analys av intervjuer med åtta biståndsarbetare och med användning av det teoretiska ramverket Developmental Model of Intercultural Sensitivity (DMIS) visade studien att biståndsarbetarna mötte många olika typer av oundvikliga utmaningar och frustrationer som främst grundade sig i kulturella skillnader. Samtidigt belyste respondenterna vikten av att ständigt vara medveten om sina egna antaganden och värderingar. Dessutom behövs ett öppet tillvägagångssätt och en vilja att lära sig om- och förstå andra människor och kulturer. De teman som identifierades var: mötet mellan kulturer, organisatorisk frustration, personliga utmaningar och frustrationer, moraliska dilemman, förberedande utbildning och lokala perspektiv.

Platsen Tunnelbanestationen Stadshagen med uppgång mot Mariedalsvägen befinner sig som ett möte mellan många platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett från tunnelbanans utgång. Ett stenkast härifrån har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda området kring Hornsbergs Strand i väst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som går ännu en bit norrut, men framförallt mötet och länken mellan parkerna, området och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som här råder. Min uppgift: Att förtydliga länken mellan tunnelbanan och platsen. Länkarna Jag låter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit längs med Sankt Göransgatan. Gymmet fortsätter ut i parken och således skapas en länk mellan park och byggnad. Detta tillsammans med den trappa som fortsättningsvis knyter samman park och tunnelbana. I mötet mellan parken och tunnelbanan hamnar ingången till bostadsdelen som större delen av byggnaden består av. Konstruktionen fortsätter att relatera till tunnelbanan. Byggnaden bärs av balkar och pelare i betong och får en putsad fasad som låter sig avslöja sin underliggande konstruktion. Att dra in byggnaden från gatan förtydligar tunnelbanan ytterligare och vi låser upp för utomhusaktivitet ovanför. / The location Metro Station Stadshagen with the exit to Mariedalsvägen is located like a meeting between many places. We are greeted by parks, one in front and one behind us as seen from the subway exit. A stone's throw from here, we have Stadshagens sports ground in the east, the area around the newly built Hornsbergs Strand in the west, allotments to the north, Karlbergs Slott for those who goes further a bit north, but most of all the meetings and the links between the parks, the area and the subway. Without the metro the site would lose much of the activity that we find here. My task: to clarify the link between the metro and the location. The links I let the meeting between the underground and the building become a gym that relates to the underground system and the sports ground a bit further on along St. Göransgatan. The gym continues out of the park, thus creating a link between the park and building, this together with the staircase that continues linking park and subway. In between the park and metro we place the entrance the residential parts of the building. The design continues to relate to the subway. The building supported by beams and columns in concrete are given a polished facade that allows itself to reveal its underlying structure.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet. Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad. Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet. / Today’s cities are built and shaped with a large inequality in how the space is distributed between different vehicles and way of transportation. Parking located along roads only function as storage for cars. Streets have become walk-through paths lacking identity. The focus lies on parkings along roads and how we can turn some of them into something new. My graduation project is exploring how small changes at several different locations can bring the local spirit into the city, while creating a vibrant and dynamic cityscape.  The aim is to make the urban development to start from its grassroots and from there determine in which way we will change our cities. The goal is to redefine the public space in between the buildings, that today is used by motor vehicles, and to create something new and something that can enrich the city as a whole.

Bakgrund: Palliativ kommer från latinets “pallium” som betyder mantel och ska symbolisera den heltäckande vård som ska erbjudas den döende patienten och dess anhöriga. Den legitimerade sjuksköterskan som har en inriktning på palliativ vård ska ha beredskap inför det som är oväntat och oförutsägbart. Den palliativa omvårdnaden ska utföras baserad på evidens som innebär att sjuksköterskan väger samman sin expertis med tillgänglig kunskap och erfarenheter. Metod: Semistrukturerad intervjustudie med fyra deltagande sjuksköterskor som hade erfarenhet av palliativ vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades av författarna. Syfte: Undersöka de erfarenheter som sjuksköterskor får av att arbeta i palliativ vård. Resultat: Sjuksköterskorna understryker att den palliativa vården känns på riktigt, att deras handlingar spelar stor roll för patienten och dennes anhöriga. Det blir svårt när döden kommer nära samt etiska dilemman. Det framkom att teamarbetet är viktigt inom denna typ av vård. Konklusion: Komplexa känslor tillhör vardagen för sjuksköterskor inom palliativ vård och genom sin erfarenhet samt stöttning från team kan en god omvårdnad säkerställas. En betydelsefull slutsats av denna studie är att sjuksköterskorna som arbetar i palliativ verksamhet har behov av stöd för att kunna vårda helhetsomfattande. / Background: The word palliative has its origin in the latin word “palladium” which translates to cape and works as a metaphor for the care that should embrace the patient and its whole existence. Not only do the nurse have a liability towards the patient, but also for the wellbeing of their relatives. Method: An semi-structured interview method was utilized and four nurses with experience working in palliative care participated in the study. The interviews were recorded and then transcribed by the authors. Aim: To survey nurses' experience of working in palliative care. Findings: The nurses who participated emphasized the feeling of actually making a difference in another person's life. Examples of hardship they have to endure, is when they are forced to face their own mortality and also ethical arguments. Another important part within this care is a strong team of different professions and expertise. Conclusion: Complexity is an everyday thing for a palliative care nurse. Through their professional experience and support from their colleagues, a formidable end-of-life care can be ensured. A significant conclusion of this study, is the importance of reliance for the nurses in palliative care, to ensure the patient receives comprehensive care.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Introduktion: Möten mellan patienter och sjuksköterskor sker dagligen och i många olika sammanhang: i patientens hem, på sjukhus, äldreboende, vårdcentral. Att förstå betydelsen av ett vårdmöte är avgörande för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syfte: att belysa patienters upplevelser av vårdmöten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod för att svara på studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes systematiskt i nio steg enligt Polit och Beck (2012). Databaserna CINAHL Plus with Full Text, PubMed och Medline användes för artikelsökningar. Resultatet grundade sig på femton vetenskapliga originalartiklar. Utifrån analysen av artiklarna framträdde ett vårdmöte som ett komplext fenomen med flera olika nyanser, karakteristiska egenskaper och dimensioner och patienters förväntningar av vårdmöten. Detta delades in fyra kategorier: Närvaro i vårdmöten, Mångfald i vårdmötet, Anhöriga som en del i vården och Gör rätt i rätt ögonblick. Slutsats: Det respektfulla bemötandet vid vårdmöten var ett av grundkraven på en patientfokuserad hälsooch sjukvård. Studien visade vikten av att se till helheten i den unika personen i varje vårdsituation, att vara närvarande och uppmärksam mot patienternas behov. Empati, förståelse och lyhördhet till patienten och även till samtliga runt patienten hade haft många positiva effekter och ansågs av patienter vara viktiga förmågor hos sjuksköterskan och ett önskvärt förhållningssätt.

Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style. Resultat: Ur analysen utkristalliserades fyra kategorier: spirande genuserfarenhet, en krävande men öppen arbetsmiljö, tvetydig relation och god och värdig vård. Slutsats: Analysfynden från interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning förklarades med begrepp ur queerteorin. Trots att den spirande genuserfarenheten hämmas av den förhärskande heteronormativiteten och kunskapsbristen om kön, genus och sexualitet bidrar till tvetydigheten hos sjuksköterskorna på akutmottagningen, skapas det, även under rådande förutsättningar, möten inom vilka HBTQ- personer ges en god och värdig vård. / Background: The literature review shows that society is permeated by heteronormativity. Knowledge gaps in education programs in health care and in clinical practice concerning encounters with LGBTQ people. A knowledge gap can be identified on how encounters are created between nurses and LGBTQ people in an emergency department. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses in a hospital emergency department encounter LGBTQ- people. Method: Descriptive empirical study with qualitative approach, interactive conversation interviews with six registered nurses was conducted and analyzed with modified content analysis, editing analysis style. Results: From the analysis emerged four categories: emerging gender experience, a demanding but open work environment, the ambivalent pair and good and dignified care. Conclusion: The findings from interactive conversation interviews with six registered nurses in an emergency department were explained with concepts of queer theory. Despite the emerging gender experience is hampered by the dominant heteronormativity and lack of knowledge concerning sex, gender and sexuality contributes to the ambiguity of the nurses in the emergency department, even under present conditions, encounters are created with LGBTQ people, in which they are given a good and dignified care.