Opioider används inom hälso- och sjukvården för behandling av olika smärttillstånd. Vid långvarig behandling med opioider finns risk för beroendeutveckling. Tolerans, som är en del av beroendekriterierna, kan öka riskerna för överdosering vilket kan leda till dödlig utgång. Att sluta tvärt med opioider kan medföra svåra abstinenssymtom som påverkar patientens hälsa och benägenhet att vara fortsatt avhållsam. För att minska risken för svårhanterad abstinens kan avvänjande behandling erbjudas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stötta dessa patienter utefter patientens unika förutsättningar och mående. Tidigare forskning visar att patienter med beroendeproblematik ofta blir stigmatiserade inom vården och ofta ses som besvärliga. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en avvänjande opioidbehandling. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet presenteras i två huvudteman: Patienternas upplevelser av den avvärjande behandlingen och Avvärjningens påverkan på patienternas liv. Diskussionen visar olika upplevelser i relation till vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande och vårdande möten. Här blir det tydligt hur reflektion kan bidra till att öka medvetenheten om sjuksköterskans roll och ansvar för att säkerställa god vård för alla. Resultatet visar på att flera av patienterna i de olika studierna inte har fått tillgång till den vård de har haft behov av. Vilket går emot arbetet av Agenda 2030 på flera punkter. Resultatet visar att det finns behov av forskning hur utbildning på en grundläggande nivå kan påverka bemötande av patienter med beroende i olika vårdande sammanhang.

Idag lever vi i digitaliserad värld, där digitala möten ersätter fysiska möten i allt större utsträckning. Den snabba förändringen som skett till följd av Covid-19 pandemin har skapat nya hjälpmedel och möjligheter för företag i dess digitalisering och internationalisering. Till följd av detta har den befintliga möteskulturen förändrats, där fysiska möten sker i mindre utsträckning. Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat internationella affärsrelationer hos internationella företag, för att i slutändan se om dessa har blivit bättre eller sämre. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ flerfallsstudie, där respondenter från två olika företag intervjuades. Resultatet analyserades och tolkades vilket möjliggjorde skapandet av fyra olika självvärderingsverktyg, dessa tillgängliga för företag att använda. Detta följdes av en jämförelse mellan de två företagen som studerades, där vi hittade flera olika faktorer som påverkar relationerna samt åtgärder för dessa. Under studien framkom det hur digitaliseringen har påverkat relationerna både positivt och negativt, där slutsatsen blev att de internationella affärsrelationerna trots detta har blivit bättre till följd av den ökade digitaliseringen. Våra förslag till vidare forskning inkluderar bland annat ett bredare urval alternativt att studera en specifik affärsrelation.

In contemporary urban housing, the essence of social connection often struggles to thrive. Amidst the bustling city life, a profound sense of disconnection prevails, highlighting the limitations of traditional apartment living. Many individuals experience isolation and loneliness, yearning for social bonds with their neighbors. Modern apartment complexes, characterized by confined and unwelcoming shared spaces, fail to foster these crucial interactions. This thesis explores the cultural and structural factors contributing to this sense of isolation. Conventional living arrangements, with their impersonal spaces, serve as barriers rather than bridges to meaningful interaction. As fleeting encounters in blank hallways become the norm, a pervasive sense of disconnection undermines the fabric of communal well-being. Central to this study is the transformation of common spaces within apartment buildings into vibrant social hubs. By challenging conventional architectural norms, the project aims to create environments that encourage spontaneous encounters and meaningful connections among residents. Through thoughtful design interventions, such as emphasizing the idea of thresholds between private and communal spaces, the project seeks to blur the boundaries between individual living units and foster a collective sense of belonging. Emphasizing inclusivity, the project targets diverse resident groups, from families to students, to enhance community understanding and cohesion. The objective is to redefine physical spaces within apartment buildings and cultivate a sense of community that enriches residents' living experiences and overall well-being in urban environments. Through innovative design and a commitment to fostering social bonds, this project aims to create a blueprint for urban living that transcends the limitations of traditional apartment complexes. / I moderna urbana bostäder kämpar ofta essensen av social anknytning för att kunna frodas. Mitt i det händelserika stadslivet råder en djup känsla av frånkoppling, vilket framhäver begränsningarna med traditionellt lägenhetsboende. Många upplever isolering och ensamhet och längtar efter sociala band med sina grannar. Moderna lägenhetskomplex, som kännetecknas av trånga och ogästvänliga delade utrymmen, misslyckas med att främja dessa avgörande interaktioner. Detta projekt utforskar de kulturella och strukturella faktorer som bidrar till denna känsla av isolering. Konventionella boende arrangemang, med sina opersonliga utrymmen, fungerar som barriärer snarare än broar till meningsfull interaktion. När flyktiga möten i tomma korridorer blir normen skapas en genomgripande känsla av frånkoppling, strukturen av gemensamt välbefinnande. Centralt i denna studie är omvandlingen av gemensamma utrymmen i flerbostadshus till levande sociala knutpunkter. Genom att utmana konventionella arkitektoniska normer syftar projektet till att skapa miljöer som uppmuntrar spontana möten och meningsfulla kontakter mellan invånarna. Genom genomtänkta design interventioner, som att betona idén om övergångar mellan privata och gemensamma utrymmen, försöker projektet sudda ut gränserna mellan individuella boendeenheter och främja en kollektiv känsla av tillhörighet. Projektet betonar inkludering och riktar sig till olika invånargrupper, från familjer till studenter, för att öka förståelsen och sammanhållningen i samhället. Målet är att omdefiniera fysiska utrymmen i flerbostadshus och odla en gemenskapskänsla som berikar de boendes livskvalitet och övergripande välbefinnande i stadsmiljöer. Genom innovativ design och ett engagemang för att främja sociala band, syftar detta projekt till att skapa en plan för urbant boende som överskrider begränsningarna för traditionella lägenhetskomplex.

<p>Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt.</p><p>Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier.</p><p>Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig.</p><p>Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett.</p><p>Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan.</p> / <p>This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence?</p><p>The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic.</p><p>The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies.</p><p>One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up.</p><p>An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done.</p><p>Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.</p>

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan? Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt. Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier. Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig. Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett. Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan. / This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence? The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic. The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies. One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up. An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done. Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.

This thesis was conducted since the Covid-19 pandemic has meant that work, as well as workplace meetings, has become virtual. The purpose of the study was to research individual experiences of power relations between actors within virtual, video-mediated meetings in regard to the effect technology, body and place have on these power relations. The Data was collected by conducting ten semi-structured interviews through Teams and Zoom. The result was analyzed within the framework of power through persuasion, authority, and coercion (Turner, 2005), and also by including the concepts of social power and dominance (Linell &amp; Luckmann, 1991). Further, the result was put in a broader academic context by relating it to previous research. The result showed that technology has had an effect on the relations of power by creating new areas of responsibility, by increasing control over oneself and others within meetings, but also by giving people a greater sense of freedom surrounding them. In the second part of the result, it was reported that absence of body during virtual meetings has meant difficulties in being able to give feedback through one’s body language, and that it, in addition, has led to new conditions when it comes to who gets to speak. Third, the result showed that the transition of the workplace from being an office to it becoming a virtual space, in theory, could mean increased access to meetings, but that the person in charge of the meeting has a decisive role in realizing that opportunity. Finally, it appeared as if friction has arisen between norms within the office and norms of the home, and that people within a place of authority has been able to exercise excessive control by demanding that coworkers have their cameras on at all times. The paper ended by giving suggestions on further research.

Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter. Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala. I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför. / In social work clients encounter arts in different contexts as in, for example, daytime activities, employment or job training. The participation in the activities may be voluntary or mandatory. This study examines how specialist crafts tutor work with creative activities in social work and the structures and attitudes necessary to provide conditions for change for the participant. The work places surveyed in this study all used creative methods involving visual arts such as paintings, ceramics, textile and sewing. The study´s purpose is to deepen the understanding of how visual creative activity is used to enable change for users in the field of social work. The activities evaluated in the study all use forms of visual creativity, which include various forms of creativity such as painting, sculpture, textile printing and sewing. The study was conducted based on a qualitative approach and the choice of method was unstructured focus groups with specialist crafts tutors. The method was extended during the research process by a telephone interview. In total, there were two focus group sessions and one telephone interview with a total of six informants. The theoretical framework from which creative activity is highlighted and analyzed is based on symbolic interactionism, where definition of the situation and sympathetic introspection are two key concepts. Other key concepts in the study are Axel Honneth's definition of recognition as well as Martin Buber's interpersonal encounters. The result of the study shows that specialist crafts tutors work contributes to change through structural and pedagogical approaches, which both are permeated by a process-oriented approach where the participant's own processes are central. In the final discussion the potential of creative activities for change within social work is discussed in relation to the theoretical concepts of interpersonal encounters, definition of the situation and symbolic violence to illuminate a choice between two approaches that social pedagogue faces.

Transportval vid tjänsteresor är en viktig fråga då universitet och högskolor var en av de tre myndigheter med högst mängd utsläpp från tjänsteresor för året 2017. Det är särskilt viktigt för Linnéuniversitetet som är miljöcertifierat och har en Mötesoch Resepolicy för att minska sina utsläpp. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar universitetsanställdas val av transportsätt vid tjänsteresor samt vad som krävs för att målgruppen ska välja de mer miljövänliga alternativen. Metoden som användes var en webbenkät i kombination med en conjointanalys för att få både kvantitativa och kvalitativa resultat. Den yrkesgrupp som var mest representerad av respondenterna var Teknisk- och Administrativ personal vars syfte med tjänsteresan främst var möten och konferenser. Resultaten från studien visade att de avgörande faktorerna för respondenterna var tid, kostnad, miljö, pålitlighet och inverkan på fritid. Det som respondenterna ansåg krävdes för att de skulle välja tåg över flyg var möjlighet till flextid under restiden, att övernattningar beviljas av universitetet samt förbättrad kollektivtrafik. / Transport choice for business travel is an important matter since universities and colleges were one of the top three authorities with the highest amount of emissions from business travels for the year of 2017. It is especially important for the Linnaeus University which has an environmental management certificate and has a Meeting-and Travel policy to reduce their emissions. The purpose of this study was to find out the factors which affect the choice of transport on business trips for university employees as well as what is required for the target group to choose the more environmentally friendly alternatives. The method that was used was a web survey in combination with a conjoint analysis to get both quantitative and qualitative results. The results from the study showed that the deciding factors for the respondents were time, cost, environment, reliability and impact on leisure time. The occupational group which was most represented by the respondents was Technical- and Administrative personnel whose purpose with the business trip mainly was meetings and conferences. That which the respondents deemed as required for them to choose train over plane was the possibility for flex during the travel time, for overnight stays to be granted by the university as well as improved public transport.

Goda möten och trygga relationer mellan patienter och vårdpersonal är kärnan i all sjukvård.Syftet var att undersöka hur personer med långvarig sjukdom upplever möten med vårdpersonal på hälsocentral. Uppsatsen är genomfördmed kvalitativ design. I denna studie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.I analysen identifierades fyra kategoriersom är rubriker i resultatet, att inte bli betrodd, att sakna stöd och information om vård och egenvård, att önska få vara delaktig i sin egen vård,att känna tacksamhet över att få vård på rätt nivå. Resultatet visar att patienternahade svårt att bli betrodd av läkareoch att kännedom om dem som patienter var viktigt.I kontakt med hälsocentralen fick de själv efterfråga om hjälpinsatserochstöd saknades för enklare hälsofrågor. God relation och kommunikation med läkare var betydelsefullt i vårdmötet. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård och ville möta professionell expertis.Erfarenhetsutbytemed andra med samma sjukdom beskrevs betydelsefullt.De negativa fynden visaratt patienter inte blir betrodd av sjukvårdenoch att tillgänglighetenär bristfälligt. Det som skapar trygghet respektive otrygghet finns ett starkt samband mellan hur patienter med långvarig sjukdom upplever besöket och blir bemött av vårdpersonalen på hälsocentralen. Fler studier behövs inom området hur möten med vårdgivare påverkar patienter med långvarig sjukdom

The Swedish welfare state, and public elderly care of today in particular, is under transformation in many respects. Organisational restructuring, such as downsizing and new forms of organisation, mainly influenced by New Public Management, are some of the factors that have affected home care service. The purchaser/provider model is the applied organising model in the investigated municipality in one of the bigger towns in Northern Sweden. These changes, in combination with demographic changes which means an increasing elderly group who receive home care service, and the fact that more men carry out the care work, point towards some important themes such as time, needs and gender. The empirical material, consisting mainly of interviews, has been analysed from both a theoretical and empirical perspective. The voices of three groups; the care managers’, the care workers’ and the elderlys’ have been allowed to “inform” each other. The focus has directly and indirectly been on the elderly and the care they do or do not receive. The aim is to describe and analyse the conditions for meetings that take place between the elderly and staff in a home care service in transformation, based on the statements given by the different actors. Twelve women and four men in the group of care workers and six female care managers were interviewed. Four women and two men represented the group of elderly. A perspective on strangership, influenced by Simmel, is introduced to illustrate some of the aspects that cannot be taken for granted in care in a changing public home care service. Methodological choices and how these are handled, have been crucial. Important conclusions made are that meetings that take place in the home care service may look very different and can therefore not be viewed in terms of either only one aspect or another, or a combination of both, but rather as in concurrence. Time, needs and gender are subjected to negotiations in the hierarchy of the social services. The problems connected with time and the view of needs, are constantly moving around within and between the groups, but nevertheless remain. Gender is present in home care service in a way that contradicts the officially fixed neutrality of gender. A typical example is when care managers argue that gender is not a relevant factor in the needs assessments, even though this seems to be the case. The public home care service constitutes an arena, where constant negotiations between different groups and on different levels take place. In this divided organisation, negotiations concerning time, needs and gender are continuously in progress. Keywords: Care, elderly care meetings, elderly, care managers, care workers, public home care service, home care service in transformation, time, needs, gender, strangership, negotiations