Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin. Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet. / This is a qualitative study aimed to gain a deeper understanding of a client´s participation in collaboration meetings. Four clients that get interventions from the Social services have been interviewed with a semi-structured interview. After the intake of empirical data it has been made a content analysis. The research shows that a collaboration meeting is built out of social processes that can either create participation of the client or obstruct it. The study also shows that there are power differences in collaboration meetings and that these must be made visible continuously in order to create a more equal discussion. It has also emerged that there are factors at an individual, group and structural level which hinders or promotes client participation.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. / By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Bakgrund. Forskningsgenomgången visade sårbarhet som ett kontextuellt fenomen i möte mellan kontrahenterna sjuksköterska och patient utan att själva essensen i begreppet klargjordes, vilket indikerar att det saknas kunskap om begreppet sårbarhet. Syftet. Studiens syfte var att beskriva essensen av begreppet sårbarhet i omvårdandens sociala kontext, det mänskliga mötet. Metoden. Metoderna har utgått från modellen för begreppsanalys av Segesten (2011) och innefattat en induktiv och deduktiv kvalitativ ansats. Resultatet. (Begrepps)analysen resulterade i följande fynd: mottaglig för att skadas, hjärtesår, själasår, skyddslös; modet att vara sårbar, mänsklig värdighet, lyhördhet; ett ovisst livshot, sveket mot omvårdnadens kärna, den tillintetgjorda identiteten; den djupt mänskliga existensen, önskan om oföränderlighet, riktning mot en definitiv förändring. Slutsatsen. Essensen av sårbarhetens mening föds av människans föränderliga existens. Den föränderliga existensen får sin betydelse av livshot, tillintetgjord identitet och sveket mot omvårdandens kärna, vilket begreppsliggörs av den sårbarhet som uppstår i vårdmötet, uttryckt i orden som att vara hudlös, naken och skyddslös. Klinisk betydelse. Studien har bidragit till att klargöra betydelsen av begreppet sårbarhet inom omvårdnadsprofessionen genom att lyfta fram ordets olika begreppsomfång i olika omvårdnadssammanhang. Den kliniska betydelsen för omvårdnaden men även den generella allmänbildningen är att dess betydelser kan utveckla språket från perspektivet sårbarhet. / Background. The background overview of this research presented vulnerability as a contextual phenomenon in the encounter between nurse and patient. The essence of the concept of vulnerability appeared unclear, which indicates that there is a lack of knowledge about the concept of vulnerability. Aim. The aim of the study was to describe the essence of the concept of vulnerability in a nursing social context, meaning the encounter between humans being. Methods. The methods have been based on the model of conceptual analysis of Segesten (2011) and involved an inductive and a deductive qualitative approach. Findings. The concept analysis resulted in the following findings: susceptibility to damage – heartache, pain of the soul, defenselessness; courage to be vulnerable – human dignity, perceptiveness; uncertain threats to life – betrayal of the nursing core, annihilated identity; the profound human existence – desire for immutability, a direction towards a definite change. Conclusion. The essence of the meaning of vulnerability derives from man’s ever-changing existence. The changing existence gets its significance from threat to life, destroyed identity and betrayal of the nursing core, which is conceptualized by the vulnerability that arises in nursing care encounters, expressed in words like skinless, naked and defenseless. Clinical significance. The study has contributed to clarifying the meaning of the concept of vulnerability within nursing professions by unveiling the word's various dimensions within different nursing contexts. The clinical implications for the nursing care, but also the general public education, is that the word’s meanings can develop the language from the perspective of vulnerability.

Kommunikation på byggarbetsplatsen har en stor förbättringspotential enligtSvensk Byggtjänsts undersökning. Rapporten visar att stora besparingar kangöras i byggbranschen och särskilt hos entreprenadföretagen. Dettaexamensarbete beskriver hur kommunikationen sker på två av Skanskasbyggarbetsplatser i Uppsala. Det visade sig att majoriteten av de problem somuppstår i byggskedet kan härledas till en brist på tydlighet i kommunikationenpå byggarbetsplatsen. En litteraturstudie har utförts som grund till arbetet. Dåkommunikation är ett brett ämne har studien avgränsats till ämnenaLedarskap, Projektorganisation, Möten och Språk. Utifrån dessa rubriker harkvalitativa intervjuer utförts med syftet att ta reda på hur kommunikationenfungerar, upplevs och arbetas med.Studien visar att besparingar kan göras genom att öka medvetenheten avkommunikation som ett redskap och att aktivt arbeta med kommunikation. / A survey made by Svensk Byggtjänst (Swedish Building Information Service)concludes that communication plays an important role in the constructionindustry and that it has a great potential of improvement. This diploma workshows that significant savings can be made in the construction industry andespecially in the field of production. This thesis describes how communicationtakes place at two different construction sites belonging to the Swedish buildingconstruction company Skanska. According to the interviews carried out at theconstruction sites, we realized that the majority of problems were sprung out ofa lack of clarity in communication. A literature study has been performed andsince communication is a wide topic, this study has been confined to thefollowing subtopics: Leadership, Project, Meetings and Language. With theseheadlines in mind, interviews were conducted. The aim was to find out howcommunication works at work sites in the construction industry and how theworkers experienced the communication within the field of production.The study shows that savings can be achieved through increased awareness ofcommunication as a tool and to actively improve interpersonal communication.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3. Samsyn, något man vill nå för ett bra samarbete kring barnet och 4. SamverkanDessa fyra teman reflekterades mot vår litteraturbakgrund som är uppbyggd utefter de tre senaste decenniernas forskning av bland andra Christina Gars (2002), Gunilla Halldén (2007) och Ann-Marie Markström (2005,2007,2009) kring den samverkansdomän mellan stat familj, som förskolan är. Vår studie visar bland annat att implementeringen av den nya reviderade läroplanen och dess skrivelse kring att tydligt redovisa verksamhetens innehåll kan påverka hur förskollärare upplever att samarbete kan utvecklas.

SAMMANFATTNING Introduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika. Kulturell samt etisk kompetens är nödvändigt för arbetet inom detta område och behov av formell utbildning identifierades.  Slutsats: Den växande kulturella mångfalden i Sverige medför fler tvärkulturella möten inom vården. Primärvårssjuksköterskors upplevda svårigheter, deras negativa och positiva upplevelser vid dessa möten samt deras synsätt på utbildning inom området stärker betydelsen av att besitta tillräcklig kulturell kompetens för vårdandet av dessa patienter. Detta innefattar bland annat sjuksköterskans lärande om de olika kulturerna som finns representerade i samhället där sjuksköterskan tjänstgör och en anpassning av omvårdnaden utifrån patientens behov. Således är det angeläget för sjuksköterskor att genom formell utbildning införskaffa sig denna kompetens. / ABSTRACT Introduction: The statistics centers Agency (SBC) forecasts a growing proportion of people born in foreign countries among the Swedish population. This results in increased cultural diversity in Swedish society and thus more cross-cultural encounters in health care. This study sought to explore primary care nurses’ experiences of encounters with patients from non-Scandinavian cultures, the difficulties they may encounter and what aspects they consider to be important in the care of these patients. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eight primary care nurses who work in various primary health care centers in the Stockholm area and have experience of contact with patients from other cultures than the Scandinavian were interviewed with a semi-structured interview guide. Content Analysis according Graneheim & Lundman was used for data analysis. Results: Primary care nurses perceive these meetings as exciting, challenging and educational. Cultural competence is necessary for work in this area and a need for formal education was identified. Conclusion: The growing cultural diversity in Sweden entails more cross-cultural encounters in health care. Primary care nurses’ perceived difficulties, their negative and positive experiences from these meetings and their approaches to education in the field strengthen the importance of possessing sufficient cultural competence for the care of these patients. This includes the nurse’s learning about the different cultures that are present in the community in which he or she serves and an adaptation of the nursing care based on the patient’s needs. Thus, it is of significance that nurses seek to acquire this competence through formal education.

Participation under coercion. On young people’s experiences in child and adolescent psychiatric inpatient care.  The aim of the dissertation is to study young people’s experiences of participation under coercion in child and adolescent psychiatric inpatient care and to discuss these in relationship to the potential senses of participation and the conditions applying to encounters in care. It takes as its theoretical point of departure Gadamer’s texts on medical encounters, von Wright’s texts on participation as an intersubjective phenomenon that is related to the creation of meaning and Buber’s texts on interhuman encounters. The dissertation is based on two empirical studies. The first consisted of interviews with 21 young people in the 14-18 age group who were patients in child and adolescent psychiatric inpatient care; ten of them involuntarily, eleven voluntarily admitted. The interviews dealt with the following areas: coercion, participation, meaning and encounters in care. The second study involved an analysis of the ambitions of the health care system with regard to participation and encounters with patients as expressed in the legal regulations applying to the health and medical services and the guidelines on professional ethics for different categories of staff. Analysis of the empirical material was based on a hermeneutic approach. The young people’s experiences of their care revealed that they rarely have any knowledge of the legal conditions that apply or about their rights, irrespective of whether they are voluntary or committed patients. One recurrent experience is lack of clarity about the reason for the treatment and what it is intended to do. Despite these shortcomings in their participation, some of the young people view their treatment as important and at times even lifesaving. Analysis of the ambitions of the health care system shows that the focus in the current regulations is placed on the self-determination and autonomy of the patients. There is rarely any description of the importance of a dialogue or of collaboration with the patient. Analysis of the material as a whole reveals that three senses can be attributed to participation in the care situation studied: participation as a right, participation as involvement and participation as meaning. The dissertation discusses how participation in these three senses can find expression in encounters between young people and staff. If participation is to be possible, a relation and an interhuman encounter is required which is characterised by truth, frankness and lack of pretence. This shows how important it is for young people undergoing coercive treatment to be able to meet individuals who can see and acknowledge them as subjects with an entitlement to participate. This can offer possibilities for the creation of meaning in treatment that has not always been sought but which can still be experienced as meaningful.

<p>En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.</p>

Bakgrund: I Sverige beräknas 20% av männen och 13% av kvinnorna ha ett riskbruk och 780 000 Svenskar tros ha ett missbruk av alkohol.  I första hand ges psykosocial behandling. Riskbruk och missbruk av alkohol kan orsaka både kortsiktiga, akuta samt långsiktiga skador och sjukdomar. Det är också en bidragande orsak till svåra sociala problem där även anhöriga till den risk- eller missbrukande personen riskerar att drabbas.   Syfte: syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Metod: En litteraturbaserad studie där elva kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; våga ta upp det känsliga ämnet och kunskap skapar säkerhet med åtta underkategorier. Konklusion: Den egna förförståelsen och den kulturella kontexten kring sjuksköterskan påverkar denne i sin möjlighet att avgöra huruvida en patient har ett risk- eller missbruk av alkohol och är i behov av stöd. Det är viktigt att ha en god relation till patienter och lyssna och förstå när de berättar om sin alkoholkonsumtion för att stödja dem till ett liv utan risk- eller missbruk. / Backround: In Sweden 20% of the men and 13% of the women are estimated to suffer a risk consumption of alcohol and 780 000 Swedes have an alcohol abuse. The primary treatment is psychosocial care. Risk consumption and alcohol abuse may cause both short-term, acute and long-term diseases and injuries. It is also a contributing cause to severe social issues where relatives to the risk consumer or the alcohol abuser might be affected. Aim: The aim of the study was to describe the nurses’ experience of encounters with patients suffering a risk consumption of alcohol or alcohol abuse. Method: A literature based study in which eleven qualitative articles have been analyzed. Result: Two categories emerged during the analysis and these were dare to raise the sensitive topic and knowledge create security with eight subcategories. Conclusion: The understanding and the cultural context of the nurse affects their ability to determine whether a patient might suffer a risk consumption or alcohol abuse and is in need of help or support. It is important to have a good relationship to the patient to support them to a life with controlled alcohol habits.

I takt med utvecklingen av av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har det blivit alltmer vanligare att bedriva projekt på distans. Därför är denna studies syfte att undersöka hur projektmedlemmar beskriver upplevelser och erfarenheter av att delta i distribuerade projekt, samt de utmaningar som de har erfarit. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod och baseras på data insamlad från 9 öppen-strukturerade intervjuer. Datan har sedan analyserats med hjälp av en induktiv och tematisk analysmetod. Vidare visar den här rapporten att studiens respondenter har erfarenhet av att hantera utmaningar inom kommunikation, kultur och uppgiftslösningar när de arbetar i distribuerade projekt. Dessa utmaningar behandlar framförallt mänskliga behov, såsom gemenskap och motivation, men även hur dessa kan påverkas av de förutsättningar (till exempel beroendet och användningen av IKT) som råder inom distribuerade projekt. / In line with the development of information and communication technology (ICT), it has become increasingly common to undertake distributed projects. Therefore, this study's purpose is to investigate how project members describe their experiences of participating in distributed projects, as well as the challenges that they have been through. The study is based on a qualitative research method and is based on data collected from 9 open-structured interviews. The data has then been analyzed using an inductive and thematic analysis method. Furthermore, this report shows that the respondents of the study have experience in managing communication, culture and task challenges when working in distributed projects. These challenges address primarily human needs, such as community and motivation, but also how these can be influenced by the conditions (eg dependence and use of ICT) that exist in distributed projects