My project seeks to produce a building type that addresses the undeniable need of the Town of Orange, Massachusetts to be revitalized as a town and community. While Orange has a great deal of potential, it is for all intents and purposes a dying hill town, in need of being reconnected to the larger world, and indeed itself. As I discovered through my research and participation with the Sustainable Design Assessment Team of the AIA, Urban revitalization is a complex issue. It is through these SDAT sponsored community charretts that I have gleaned the basic information needed to program a design. The chief aim of this project is then to produce what the people want – simply, an enhanced quality of life for the community and its visitors. This project attempts to satisfy this need by activating heretofore neglected and overlooked space in the heart of the town as a new town node. It is also my goal to establish a re-branding of the town with a contemporary image, asserting and producing convenience, sustainability, enhanced mobility, economic expansion, health and leisure, and community social connections. The project is not intended to merely stand on its own legs, so to speak. Rather, it aspires to mesh-together with preexisting conditions, enhancing nearby commerce, while simultaneously providing connection to both nearby neighborhoods and communities, and far away destinations such as Boston, New York and Canada.

No description available.

No description available.

No description available.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

No description available.

Den här studien syftar till att synliggöra multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn vid rutinsituationer i förskolan. Dessutom synliggörs hur barnens agens kommer till uttryck vid dessa specifika situationer. De rutinsituationer som har studerats är måltiden samt på- och avklädning. Vid genomförandet av den empiriska datainsamlingen har videoobservation använts som metod, med kompletterande anteckningar. För att analysera den multimodala kommunikationen som framkom vid observationerna låg socialsemiotik som teori till grund. Inom socialsemiotiken studeras all typ av kommunikation, som exempelvis kan bestå av gester, ljud och blickar, varpå vi ansåg att den teorin var lämplig att använda i relation till vårt syfte. De huvudsakliga resultaten i studien visar att pedagoger och barn kommunicerar multimodalt genom att kombinera teckensystemen tecken som stöd (TAKK), bildstöd, tal och kroppsspråk, för att på så sätt skapa förståelse mellan de båda parterna. Vid analys av den multimodala kommunikationen mellan pedagoger och barn framkommer att barnen ständigt är deltagande i kommunikationen. I delstudie 1, måltiden, framkommer hur barnens varierande deltagande i varje situation gör att barnens utövande av agens framkommer på olika vis. Den gemensamma nämnaren är dock att barnen är aktiva deltagare i varje situation. I delstudie 2 som berör på- och avklädning synliggörs att barnens agens kommer till uttryck genom att de kommunicerar verbalt, kroppsligt, i relation till visuella bilder eller genom att inte svara. Dessutom har sättet barnen utövar agens vid på- och avklädning visat sig relatera till vilka semiotiska resurser de får tillgång till.

Background: The most common major surgical procedure performed worldwide is the caesarean section (CS). Effective pain management is a priority for women undergoing this procedure, to reduce the incidence of persistent pain, (a risk factor for postpartum depression), as well as optimize maternal-neonatal bonding and the successful establishment of breastfeeding. Multimodal analgesia is the gold standard for post-caesarean section analgesia. At present, no perioperative pain management protocols could be identified for the management of patients presenting for CS at regional hospitals in South Africa. This audit aimed to review the folders of patients who underwent CS, with reference to perioperative pain management guidelines for CS. Methods: A descriptive, retrospective, cross-sectional audit was conducted. Three hundred folders (10% of the annual number of caesarean procedures performed) from New Somerset Hospital, a regional hospital in Cape Town, South Africa were reviewed. Results: The women were a mean age of 30 years (SD 6.2). Median gravidity was 3 (IQR 2-3) and parity was 1 (IQR 1-2); 52% had previously undergone a CS. In 93.3%, spinal anaesthesia was employed for CS. Pain assessment was poor, with only 55 (18%) patients having their pain assessed on the day of the operation. Analgesia was prescribed in over 98% of the patients, however, medication was only administered as prescribed in 32.6%. Non-steroidal anti inflammatory drugs (NSAIDs) were prescribed in < 1.67% of cases. None of the patients received a patient-controlled analgesia (PCA), transversus abdominis plane (TAP) block, or wound infusion catheter as supplementary strategies. Conclusions: Pain management for post-CS patient at this hospital is lacking. There is the need for the implementation of a structured assessment tool to improve administration of analgesics in these patients. In addition, the reasons for the omission of NSAIDs from the analgesia regimen requires investigation. Hospitals require post-CS pain protocols to guide management especially in resource-limited settings.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori. Fyra olika skolors programbeskrivningar finns med i studien och dessa beskrivningar gäller fyra olika program uppdelade i två kategorier: Humanistprogrammet och Teknikprogrammet, tillhörande den studieförberedande kategorin, och Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet, tillhörande den yrkesförberedande kategorin. Kategoriernas modelläsare jämförs i studien. Undersökningens resultat visar på modelläsaren som i en karriärsinriktad valprocess på de studieförberedande programmen och på Vård- och omsorgsprogrammet. På El- och energiprogrammet kan modelläsaren förstås som i en yrkesinriktad valprocess. Vidare diskuteras även konstruerandet av dessa modelläsare, som den blivande gymnasieeleven måste förhålla sig till vid ett möte, som en möjlig bidragande faktor till en fortsatt snedrekrytering.

Operator responsiveness to critical alarm/alert display systems must rely on faster and safer behavioral responses in order to ensure mission success in complex environments such as the operator station of an Unmanned Aerial System (UAS). An important design consideration for effective UAS interfaces is how to map these critical alarm/alert display systems to an appropriate sensory modality (e.g., visual or auditory) (Sarter, 2006). For example, if an alarm is presented during a mission in a modality already highly taxed or overloaded, this can result in increased response time (RT), thereby decreasing operator performance (Wickens, 1976). To overcome this problem, system designers may allow the switching of the alarm display from a highly-taxed to a less-taxed modality (Stanney et al., 2004). However, this modality switch may produce a deleterious effect known as the Modality Shifting Effect (MSE) that erodes the expected performance gain (Spence & Driver, 1997). The goal of this research was to empirically examine a technique called bridging which allows the transitioning of a cautionary alarm display from one modality to another while simultaneously counteracting the Modality Shifting Effect. Sixty-four participants were required to complete either a challenging visual or auditory task using a computer-based UAS simulation environment while responding to both visual and auditory alarms. An approach was selected which utilized two 1 (task modality) x 2 (switching technique) ANCOVAs and one 2 (modality) x 2 (technique) ANCOVA, using baseline auditory and visual RT as covariates, to examine differences in alarm response times when the alert modality was changed abruptly or with the bridging technique from a highly loaded sensory channel to an underloaded sensory channel. It was hypothesized that the bridging technique condition would show faster response times for a new unexpected modality versus the abrupt switching condition. The results indicated only a marginal decrease in response times for the auditory alerts and a larger yet not statistically significant effect for the visual alerts; results were also not statistically significant for the analysis collapsed across modality. Findings suggest that there may be some benefit of the bridging technique on performance of alarm responsiveness, but further research is still needed before suggesting generalizable design guidelines for switching modalities which can apply in a variety of complex human-machine systems.