I denna kunskapsöversikt har vi författare haft som syfte att fördjupa oss inom filmundervisning i skolan för att undersöka hur film kan användas i undervisning. Vi vill även undersöka om det finns forskning kring om film som undervisningsmaterial skulle kunna medföra problematik i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av både nationell och internationell forskning. Vi har gjort sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna ERIC, Libsearch och SwePub, men även i relevant litteratur. Forskning visar att filmundervisning i skolan kan hjälpa elevers avkodning och skrivprocess. Vidare menar den forskning som tas upp i den här kunskapsöversikten att film inte bara skapar engagemang och motivation bland eleverna i vid arbete med detta i klassrummet. Forskning tar upp att det kan finnas kopplingar mellan arbete med film och förbättring av elevers tal- och lyssningsfärdgheter. Samtidigt visar forskning på att det finns en viss okunskap kring hur film används som didaktiskt verktyg. Kunskapsöversikten visar att även om filmmediet har en didaktisk potential kan denna form av undervisning bära med sig vissa utmaningar.

The current syllabus in the Swedish subject describes the expanded text concept where written text is to be combined with, for example, sound and images. The purpose of this study is to show the extent to which the expanded text concept is expressed in teaching material for Swedish teaching in year 6. The study is based on a quantitative method where the teaching material were examined with the help of content analysis. The result shows that most teaching materials in the Swedish subject are limited in their range of tasks where the student can express themselves with the help of multimodal text, but tasks of this kind are present. / Den nuvarande kursplanen i svenska beskriver det vidgade textbegreppet där skriven text ska kombineras med exempelvis ljud och bild. Syftet med denna studie är att visa i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet kommer till uttryck i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6. Studien är baserad på en kvantitativ metod där läromedlen granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta läromedlen i svenska är begränsade i sitt utbud av uppgifter där eleven kan uttrycka sig med hjälp av multimodal text men att uppgifter av detta slag förekommer.

Detta arbete tar en titt in i framtidens möjligheter för mobila, dynamiska och multimodala reseplanerare. Detta genom att ställa frågorna: Hur kan en multimodal reseplaneringstjänst med data och information från befintliga resurser se ut och fungera i Stockholms län? Hur designar man en väl fungerande mobil resetjänst som förmedlar dynamiska multimodala transportvägar med god användbarhet? Vilken information och vilka system finns tillgängliga öppet och vilken information måste framtidens reseplanerare själv skapa? Genom skapandet av prototyper och användartester i tre steg knyter vi samman tidigare genomförd forskning med den faktiska data och information som finns tillgängligt öppen i Stockholms län. Detta för att visa hur framtidens reseplanerare kan komma att se ut och fungera. Den slutgiltiga designen visar hur morgondagens reseplanerare sömlöst och enkelt kommer kunna guida användaren att resa multimodalt genom att koppla ihop flera olika trafikinformationssystem, elektroniska betalsystem och smarta mobiltelefoners inbyggda resurser (så som t.ex. dess GPS/A-GPS). Som komplement till designförslaget presenterar vi de tre komponenterna som, enligt vår studie, är mest kritiska för att lyckas med framtidens reseplanerare. / This thesis takes a look at the future of mobile, dynamic and multimodal travel planners by asking the questions: How can a multimodal travel planner with data and information from existing resources be designed and function in Stockholm County? How do you design a well-functioning mobile travel planner that delivers dynamic multimodal travel with high usability? What information and what systems are publicly accessible today and what information must the future travel planner create by itself? By creating prototypes and by usability testing in three steps we tie previous research together with available data and information publicly accessible in Stockholm County. The goal of this is to show how a future travel planner can look and work. The final design of the travel planner of tomorrow shows how seamless and simple it will be to guide the user to multimodal travel. All this by connecting traffic information systems, electronic payment methods and smartphones built in resources (e.g. its GPS/A-GPS). As a complement to the design we present three key components that, according to this study, are the most critical to succeed with a future travel planner.

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt. Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie: 1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt? 2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen? 3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola? Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.

This research is concerned with the identification of sentiment in multimodal content. This is of particular interest given the increasing presence of subjective multimodal content on the web and other sources, which contains a rich and vast source of people's opinions, feelings, and experiences. Despite the need for tools that can identify opinions in the presence of diverse modalities, most of current methods for sentiment analysis are designed for textual data only, and few attempts have been made to address this problem. The dissertation investigates techniques for augmenting linguistic representations with acoustic, visual, and physiological features. The potential benefits of using these modalities include linguistic disambiguation, visual grounding, and the integration of information about people's internal states. The main goal of this work is to build computational resources and tools that allow sentiment analysis to be applied to multimodal data. This thesis makes three important contributions. First, it shows that modalities such as audio, video, and physiological data can be successfully used to improve existing linguistic representations for sentiment analysis. We present a method that integrates linguistic features with features extracted from these modalities. Features are derived from verbal statements, audiovisual recordings, thermal recordings, and physiological sensors signals. The resulting multimodal sentiment analysis system is shown to significantly outperform the use of language alone. Using this system, we were able to predict the sentiment expressed in video reviews and also the sentiment experienced by viewers while exposed to emotionally loaded content. Second, the thesis provides evidence of the portability of the developed strategies to other affect recognition problems. We provided support for this by studying the deception detection problem. Third, this thesis contributes several multimodal datasets that will enable further research in sentiment and deception detection.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka semiotiska modaliteter, såsom bilder, text eller symboler, som finns i ett läromedel i matematik med fokus på multiplikation. Genom ett multimodalt perspektiv analyseras vilka meningsskapande aktiviteter som läromedlet erbjuder. Meningsskapande aktiviteter innebär att ett matematiskt innehåll som representeras genom en semiotisk modalitet förändras, antingen inom samma semiotiska modalitet eller från en semiotisk modalitet till en annan. Dessa meningsskapande aktiviteter är kopplade till elevernas lärande. När en elev löser en uppgift i ett matematikläromedel inom endast en semiotisk modalitet, så räknas detta som en meningsskapande aktivitet. Dock visar forskning att det är nödvändigt att elever får omvandla ett matematiskt innehåll mellan olika semiotiska modaliteter för att få en djupare förståelse för innehållet. Resultatet visar att elevernas grundbok i läromedlet som granskats erbjuder viss variation på semiotiska modaliteter i introduktionen av multiplikation. När elevernas grundbok kompletteras med lärarhandledningen förklarades däremot det matematiska innehållet med fler semiotiska modaliteter. Analysen visade att lärarhandledningen även spelade en stor roll för variationen av meningsskapande aktiviteter. Detta innebär att när undervisningen utgår från de meningsskapande aktiviteter som grundboken och lärarhandledningen erbjuder tillsammans gynnas elevernas lärande i multiplikation.

No description available.

Background: Multimodal analgesia in rib fractures (RFs) is designed to maximize pain control while minimizing narcotics. Prior research with intravenous lidocaine (IVL) efficacy produced conflicting results. We hypothesized IVL infusion reduces opioid utilization and pain scores. Methods: A retrospective review of RF patients at an ACS-verified Level I trauma center from April 2018 to 2/2020 was conducted. Patients (pts) stratified as receiving IVL vs no IVL. Initial lidocaine dose: 1 mg/kg/hr with a maximum of 3 mg/kg/hr. Duration of infusion: 48 h. Pain quantified by the Stanford Pain Score system (PS). Bivariate and multivariate analyses of variables were performed on SPSS, version 21 (IBM Corp). Results: 414 pts met inclusion criteria: 254 males and 160 females. The average age for the non-IVL = 67.4 ± 15.2 years vs IVL = 58.3 ± 17.1 years (P <.001). There were no statistically significant differences between groups for ISS, PS for initial 48 h, and ICU length of stay (LOS). There was a difference in morphine equivalents per hour: non-IVL = 1.25 vs IVL = 1.72 (P =.004) and LOS non-IVL = 10.2+/−7.6 vs IVL = 7.82+/−4.94. By analyzing IVL pts in a crossover comparison before and after IVL, there was reduction in opiates: 3.01 vs 1.72 (P <.001) and PS: 7.0 vs 4.9 (P <.001). Stanford Pain Score system reduction in the IVL = 48.3 ± 23.9%, but less effective in narcotic dependency (27 ± 22.9%, P =.035); IVL pts had hospital cost reduction: $82,927 vs $118,202 (P <.01). Discussion: In a crossover analysis, IVL is effective for reduction of PS and opiate use and reduces hospital LOS and costs. Patient age may confound interpretation of results. Our data support IVL use in multimodal pain regimens. Future prospective study is warranted.