Against the background of previous research regarding the interplay between pictures and text in teaching materials and picturebooks which shown an ambivalent approach to the use of pictures in narrative texts (Carney & Levin 2002) (Jonsson 2006) I set off to investigate the interplay between pictures and text in childrens litterature with the aim to illuminate how different interplays could be used in teaching. The study proceeded from the following questions: In which ways do pictures and texts interplay in some newly published reading textbooks? In which ways do pictures and texts interplay in some commonly read picturebooks for 8 year-old children? Which didactic consequenses could derive from this? Through a multimodal literacy-theory I analyzed three commonly read picturebooks for eight year-olds and three newly published reading textbooks in which I labeled the pictures using an analyzing-tool created by Joel R Levin, professor of Educational Psychology vid Department of Educational Psychology, University of Arizona where the relation between text and picture can be representative, decorative, organizing or informative, or interpretive as Levin puts it (Levin 1981). The total result showed that most text-picture-interplays are representative och informative, two interplays in which the reader is invited to interpret, make predictions, and make connections to own experiences or other stories. The organizing interplays create preconceptions and invites the reader to summarize the content and retell sequences or the whole story. The decorative interplays could through a multmodal literacy-theory rise questions about genres and social codes. The interplays between pictures and text are found being a great resource rather than an obstacle.

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

Since the personal computing revolution began in the 1980s, digital technologies have become more powerful, affordable, and portable. Those tools have made possible the information age and new ways of communicating. When we connect, we encounter prompts to post, comment, edit, tweet, snap, capture, collaborate, and share. Within an app loaded on a device close at hand are the tools necessary to create and bring together images, videos, sounds, animations, and text. When we mix forms of communication in this way, we create multimodal compositions. Teachers, students, politicians, corporations, universities, journalists, employers, artists, authors, role models, and friends now communicate with multimodal compositions. The growing significance of multimodal compositions suggests the importance of learning how to consume and create these new media. Many educators consider such skills essential to literacy in the information age. In the context of higher education, rhetoric and composition courses increasingly take on the responsibility of teaching future leaders to make effective and responsible use of multimodal compositions in their communication. This study considers how college-level composition and rhetoric teachers and their students experience a time of transition between traditional speaking and writing assignments and multimodal composition projects that ask students to integrate different ways of communicating. I use qualitative methods to examine three levels of the composition curriculum: a single assignment, a single course, and a single department. The results point to possible advantages, obstacles, and complications of using multimodality as an approach to college-level literacy teaching and learning.

No description available.

Les bactéries sont des microorganismes capables de se développer et de proliférer indépendamment les uns des autres en milieu liquide. Mais dès qu’une surface se présente, biotique ou abiotique, les bactéries privilégient un « mode de vie en communauté » pour se protéger des agressions externes et survivre aux environnements hostiles. Ces biostructures, appelées biofilms, sont présentes dans tous les environnements naturels, y compris chez l’Homme où elles peuvent être à l’origine d’infections chroniques lorsqu’elles hébergent des germes pathogènes. Il est aujourd’hui admis que de tels édifices biologiques perdurent sous l’action des antibiotiques. Outre le très médiatique phénomène de résistance qui trouve son origine dans des mutations génétiques bactériennes, la tolérance, quant à elle, provient des spécificités de la structure et de la physiologie des bactéries organisées en biofilms. C’est dans ce contexte que s’inscrit ce travail de thèse qui vise à mieux comprendre les mécanismes sous-jacents au manque d’efficacité d’antibiotiques (vancomycine,daptomycine, rifampicine) vis-à-vis des biofilms de S. aureus, en s’appuyant notamment sur des techniques innovantes d’imagerie à résolution micro-nanométrique. Nous avons mis au point un modèle d’infections sur prothèse vasculaire implantable chez la souris qui a permis une toute première visualisation par imagerie de fluorescence de biofilms formés in vivo et soumis à l’action des antibiotiques mais aussi de montrer leur activité limitée. Nous nous sommes ensuite attachés à une meilleure compréhension de la tolérance aux antibiotiques de biofilms bactériens de S. aureus. Pour ce faire, nos études ont porté, d’une part, sur le rôle de la matrice extracellulaire et, d’autre part, sur le rôle de la physiologie des bactéries incluses en biofilm. Il a ainsi été mis en évidence le rôle crucial de la fluidité membranaire. Ces travaux nous ont alors permis de dégager des pistes pour améliorer l’antibiothérapie disponible mais aussi développer des alternatives à ce type de traitement. / Bacteria are microorganisms capable of growing independently in liquid media. However, as soon as they encounter a surface, either biotic or abiotic, bacteria favour a "community living" to protect themselves from external aggressions and survive in hostile environments. These bacterial communities, named biofilms, are present in all natural environments, including humans where they can cause severe infections when hosting pathogenic germs. It is now accepted that such biological edifices persist under antibiotics action. In addition to antibiotic 'resistance', which is associated with genetic mutations of bacteria, 'tolerance' is related with the specific structure and physiology of bacteria organized in biofilms. In this context, we took benefit from innovative high-resolution imaging techniques to better understand the mechanisms underlying antibiotics (vancomycin, daptomycin, rifampicin) (in)efficacy within S. aureus biofilms. In addition, we developed a model for prosthetic vascular graft infections in mice that allowed the visualization by fluorescence imaging of biofilms formed in vivo and subjected to the action of antibiotics. Considering the very limited antibiotics efficacy observed, we then focused on a better understanding of S. aureus bacterial biofilms tolerance towards antibiotics. To this purpose, our work was focused on the role of both the extracellular matrix and the physiology of bacteria included in biofilms. The crucial role of membrane fluidity was then demonstrated. This work allowed us to identify paths for the improvement of antibiotic therapy and to develop alternatives to this type of treatment.

Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.

Syftet med denna studie är att genom en sociosemiotisk teori underöska hur bild och skrift samspelar i olika matematikböcker för årskurs 4 och 6. Med det syftet som utgångspunkt används tre forskningsfrågor: ” Vilken funktion fyller bildelementen i texten utifrån samstämmighet och komplementaritet?”, “Hur visar bildelementen sin avgränsning till skriften med hjälp av överlappning, visuell närhet och inramning?” och ” Vilka skillnader och likheter finns i bildelementens funktion och avgränsning mellan matematikläroböckerna för årskurs 4 och 6?”. I studien analyseras fyra matematikläroböcker, två för årskurs 4 och två för årskurs 6. Analysen utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv.  Inledningsvis används begreppen samstämmighet och komlementaritet för att kategorisera bildernas funktion. Därefter används begreppen inramning, visuell närhet och överlappning för att kategorisera bildernas avgränsning. Resultatet visar att bilder med en komplementär funktion utgör en majoritet av bilderna i läroböckerna. Vidare visar analysen att den vanligaste formen av avgränsning är visuell närhet, följt av inramning. Resultatet av analysen visar även att bilder är vanligare i läroböckerna för årskurs fyra än i läroböckerna för årskurs sex, samt att bilder med komplementär funktion är vanligare i läroböcker för årskurs fyra. Läromedel som använder sig av många uttrycksformer som ska läsas tillsammans för att skapa mening, t.ex. bild och skrift, kan orsaka svårigheter för läsaren då läsaren måste tolka både bild och skrift för att skapa förståelse för helheten. Detta innebär att läsaren måste ha en god förmåga i att läsa multimodala texter som i det här fallet innebär kombinationen mellan bild och skrift.

Sammanfattning Vi vill med denna kunskapsöversikt ta reda på hur matematikundervisning bortom boken kan bedrivas baserad på aktuell forskning. Denna kunskapsöversikt handlar om hur forskningen kring multimodalitet i matematikundervisning ser ut. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar forskning inom ovanstående arena. Syfte och frågeställning Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forskning om multimodalitet inom undervisning imatematik. Forskningsfrågan som denna kunskapsöversikt ämnar att besvara är följande: Vad kännetecknar forskning om multimodalitet inom matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten baseras på artiklar inhämtade från riktade litteratursökningar från två referensdatabaser, ERIC och Proquest. Vi använde oss av tunktering som sökstrategi för att hitta variationer av multimodal och matematik. Urval Urvalet av studierna samlades in genom litteratursökningar i nämnda referensdatabaser. Urvalskriterierna som ligger till grund för kunskapsöversikten är att artiklarna ska ha multimodal* och math* i titeln, att artiklarna är Peer Reviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift samt att det är tillgängliga och gratis att få tag på. I slutändan valdes sex artiklar ut för att användas och ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Resultat Resultatet visar att det är fördelaktigt att använda sig av multimodalitet i matematikundervisningen. Vidare visar resultatet att forskningen kring fältet är relativt ungt och fortfarande outforskat. Studierna har stor geografisk spridning. Dock fann vi ingen forskning från Sverige. Avslutningsvis så visar resultatet en heltäckning av alla multimodala teckenvärldar.

Kunskapsöversikten syftar på att belysa det multimodala filmskapandets betydelse i bildundervisningen. Översikten innehåller nio artiklar och två doktorsavhandlingar där författarna på olika sätt gjort undersökningar om vilken betydelse filmskapande har i undervisningen. Forskningsresultatet visar att kreativitet, engagemang och motivation gynnas av filmskapande då elever tillåts att fritt få skapa multimodala filmer genom digital produktion, även elevers meningsskapande och ämneskunskap fördjupades. Forskningsresultatet framhäver även vikten av att lärare besitter digital kunskap för att kunna lära ut digital produktion till sina elever.

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>