Titel: Ensam, vacker och lite avklädd – en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmer Författare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida Åhlén Kurs, termin och år: Vetenskaplig rapport C, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 20 457 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive män gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer på svenska biografer under 2013 Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest på bio i Sverige under 2013. Huvudresultat: Könsfördelningen är mer ojämn i actionfilmerna – kvinnorna utgör 21 procent av karaktärerna, männen 79 procent – än i de romantiska komedierna, där fördelningen är 45 kvinnor och 55 män. Kvinnorna är färre än männen i alla filmer utom en, samma film är även den enda film där en kvinna är den första karaktären att tala. Även om könsfördelningen är relativt jämställd gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. Männen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men där utgör kvinnorna en väldigt liten del av karaktärerna – i ett fall endast en kvinna bland 29 män. Fem av åtta filmer klarar en modifierad version av Bechdeltestet – en actionfilm och alla fyra romantiska komedier. Dock talar kvinnorna i många fall om könsstereotypa ämnen, som exempelvis ålder eller utseende, eller så har de svårt att hålla sams. Det är en tydligt ojämn könsfördelning vad gäller personer bakom kameran, där kvinnor utgör 24 procent. I personer bakom kameran är regissörer, manusförfattare och producenter inräknade. Kvinnorna utgör dock en större andel bland personer bakom kameran i romantiska komedier än i actionfilmer.Kvinnorna är totalt sett färre och mer stereotypt gestaltade. De bedöms i större utsträckning än männen efter sitt utseende, är mer avklädda och männen tillåts vara äldre. Nyckelord: Action, dagordningsteori, film, genus, gestaltning, massmedier, påverkan, romantisk komedi

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios tycker att sjukdomen framställs i massmedia. Vidare är syftet även att undersöka hur dessa kvinnor anseratt massmedias framställning av sjukdomen påverkar dem. Det empiriska materialet i studien har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sju kvinnor, i åldrarna 20-40 år, som lider av endometrios. Resultatet visar att respondenterna har lågt förtroende förmassmedia som informationskälla. De menar att massmedia rapporterar felaktig information om sjukdomen på ett förminskande sätt som inte visar helheten. Studien visar även att massmedias bristfälliga rapportering påverkar respondenterna negativt, det gör dem arga och skapar en förvirring. De förklarar att massmedias snedvridna bild av sjukdomen kan få förödande konsekvenser både för endometriospatienter såväl som för allmänheten.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ”kvinnlighet” och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.      Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.      Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.      Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk. Motivet till detta val är metodens samhällskritiska inriktning och fokus på ideologier. I tillämpningen ges möjlighet att kritiskt förhålla sig till vad som förmedlas i en medietext och upptäcka och lyfta fram texters implicita meningar.      Undersökningen visade att de stereotypa uppfattningarna om kvinnor och den traditionella kvinnorollen är starkt närvarande i materialet. Detta visade sig bland annat genom att skillnader mellan kvinnor och män lyfts fram. Andra mönster var att kvinnornas privatliv och deras utseenden kommenteras genomgående utan att det tillför artikeln något. Kvinnornas genus framhålls och i artiklarna förmedlas en känsla av förvåning över kvinnornas prestationer. Detta leder till att en föreställning skapas om att dessa kvinnor befinner sig utanför den för kvinnor givna normen.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

The purpose of this study was to analyze how the media constructs sexual offenses. This was concretized into two research questions focusing on examining representations of solutions to sexual offenses as well as representations of perpetrators and victims. The study has a scientifict heoretical starting point in social constructivism and furthermore the used method was critical discourse analysis. A choice was made to review debate articles from two of Sweden’s major evening newspapers; Aftonbladet and Expressen. The articles were analyzed with both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis. The data was analyzed with the concepts of transitivity and modality. The results showed that several different solutions were presented in the articles, these formed discourses. The dominating discourses were: “More police officers”, “Stricter legislation”, “Valuation- and normchange”, “Deport foreigners”and “Society’s responsibility to change”. The result showed that sexual offenses sometimes are given less priority compared to homicide and gang-related crimes. The authors pointed out that this could lead to a greater need of police-officers. In some of the articles the authors thought that the legislation regarding sexual offenses was too vague, they wanted a more straight forwarddeportation and harsher punishments. Other articles focused on how sexual offenses are handled and how they become apparent is controlled by society’s norms and values. The authors arguedthat, for example, a patriarchal structure and bad male norms influence this, but also that the school has a responsibility to operate sex education. The result also showed that victims and perpetrators were portrayed differently in the discourses, with for example the use of “men’s violence against women” but also with a gender-neutral approach. In some of the articles neither the object nor the subject of the problem emerged.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur terroristen, representerad av Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov, konstruerades i fyra svenska dagstidningar efter två händelser benämnda terrordåd: attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011, och lastbilsattacken i Stockholm 7 april 2017. Detta utifrån ett socialpsykologiskt och diskursanalytiskt perspektiv med den sociala identitetsteorin som ramverk och ingrupper och utgrupper i fokus. Resultatet visar att det förekom olika diskurser för de två gärningsmännen, där Breivik framställdes som en individ som är en målmedveten, kallblodig ensamvarg, medan Akilov definierades utifrån sina presumtiva grupptillhörigheter som en passiv och kollektiv främling som agerat på terrororganisationen IS initiativ. Breivik kan utifrån resultatet placeras i en ingrupp och Akilov i en utgrupp, vilket indikerar ett samhällsklimat där ”vi” ställs mot ”dom”, något som i sin tur kan påverka individens identitet och värderingar. / The purpose of this paper was to study how the terrorist, represented by Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov, was constructed in four Swedish newspapers after two terrorist attacks in Norway July 22, 2011, and in Sweden, April 7, 2017. The study takes on a social psychological and discourse analytic perspective, where the social identity theory with its ingroups and outgroups is central. The result shows that there were different discourses for the two offenders, where Breivik was portraied as an individual who is a purposeful cold-blooded loner, while Akilov was defined on the basis of his presumptive group affiliations as a passive and collective alien. Based on the results, Breivik can be placed in an ingroup and Akilov in an outgroup, which indicates a social climate where ”we” are set against ”them”, something that in turn can influence the individuals identity and values.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skandaler där statliga myndigheter är inblandade skapas i relation mellan tryckta medier och myndigheters egna uttalanden. Detta görs utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv genom att undersöka vilka diskurser som konstrueras och fungerar konstituerande i skandalernas utveckling. Utöver den kritiska diskursteorin tar vi även hjälp av  teorier om intryckshantering och medialisering för att analysera empirin genom en kritisk diskursanalys. Metodvalet har gjorts på grund av dess anknytning till det kritiska diskursteoretiska perspektivet som ser diskurser och sociala praktiker som ömsesidigt konstituerande och konstituerade. Den empiri som analyserats är hämtad från de svenska dags- och kvällstidningarna Dagens Industri, Dagens Nyheter och Aftonbladet samt Transportstyrelsens och Pensionsmyndighetens egna uttalanden från respektive myndighets webbsida. Det huvudsakliga resultatet av studien var att myndigheter tenderar att svara efter den rapportering som sker i tryckta medier och anpassa sin kommunikation därefter. De tryckta medierna har därigenom makten att utmana och sätta diskursen kring det normbrott som skandalen innebär. En diskurs som myndigheterna därmed tvingas bemöta och utmana för att undvika att den egna verksamheten uppfattas som avvikande i förhållande till denna diskurs. / The purpose of this paper is to investigate how scandals involving government agencies are created in relation to print media and authorities’ own statements. This is done from a discourse theoretical perspective by investigating the discourses that are constituted and functioning in the development of scandals. In addition to the critical discourse theory, we also use theories of impression management and medialization to analyze the material through a critical discourse analysis. The choice of critical discourse analysis as the methodology has been made because of its connection to the critical discourse theory, which sees discourses and social practices as mutually constitutive and constitutional. The analyzed material has been taken from the Swedish daily and evening newspapers Dagens Industri, Dagens nyheter and Aftonbladet, and Swedish Transport Agency’s (Transportstyrelsen) and Pension Authority’s (Pensionsmyndigheten) own statements from the respective authorities website. The main result of the study was that authorities tend to respond to the reporting in print media and then adjust their communication accordingly. The printed media thus have the power to challenge and discourage the norm violation that the scandal implies. A discourse that the authorities are therefore forced to respond to and challenge to avoid their own activities being perceived as deviating in relation to this discourse.