Medarbetarens arbetstillfredsställelse har fått alltmer uppmärksamhet av både forskare och arbetsgivare. Majoriteten av dagens organisationer utför kontinuerligt olika undersökningar för att ta reda på hur nöjda medarbetarna är med sina arbetsuppgifter, arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheter. Trots att det inte finns många forskningsstudier som specifikt visar hur ledarskapsbeteende kan påverka medarbetares arbetstillfredsställelse så finns det mycket inom forskningen som tyder på att det finns samband mellan dem.   Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur olika ledarskapsbeteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Den kvantitativa forsknings-metoden har tillämpats för att studera korrelationen mellan dessa. Vidare har studien genomförts med hjälp av en urvalsmetod så kallad snöbollsurval. Urvalsmetoden har varit en effektiv metod för att uppnå många deltagare, vilket är en viktig parameter för statistiska analyser. Sammanlagt 306 medarbetare från olika företag med olika arbetsroller deltog i undersökningen. Emellertid baseras studiens resultat på 301 medarbetare, eftersom fem av deltagarna exkluderades vid analyseringen på grund av bristande svar i undersökningen.   Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden som berör medarbetarnas delaktighet, positiv kommunikation, medarbetarnas utveckling, socialt ansvarstagande och empati samvarierar med medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta innebär att ledarskaps-beteende har en betydande påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som i sin tur påverkar deras arbetsmotivation. / The employee's job satisfaction has received increasing attention from both researchers and employers. The majority of nowadays organizations executing continuously various surveys to find out how satisfied employees are with their tasks, work environment and development opportunities. Although that there are not many research studies that specifically show how leadership behaviours can affect employees job satisfaction, there is many studies that indicates there is a correlation between them.   The purpose of this study is, to contribute to a better understanding of how different leadership behaviours can affect employee’s satisfaction and work motivation at the work. The quantitative research method has been applied, to address the relation between these subjects. Furthermore, the study has been carried out using a selection method known as snowball selection. The selection method has been an effective method for achieving many participants, which is an important parameter for statistical analysis. Total 306 employees from different companies with different work roles participated in the survey. However, the result of the study is based on 301 employees, since five of the participants were excluded during the analysis due to a lack of answers in the survey. The result of this study shows that leadership behaviours which concern employee participation, positive communication, employee development, social responsibility and empathy covary with employees work satisfaction and motivation. This means leadership behaviours have a significant impact on employees job satisfaction, which in turn impact employee work motivation. / <p>2019-06-27</p>

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

The background to this study is the high employee turnover that prevails in the grocery retail. The personnel management in the organisation is considered to have the opportunity to influence the employee turnover and the possibility of influence varies depending on the position. A middle manager is the manager who works closest to the employees and can thus affect the employee turnover in different ways. For example, the middle manager can influence this by creating a group where everyone feels involved. In addition to this, there are a number of studies that show that the relationship with the immediate manager is of importance for whether or not the employee chooses to remain within the organisation. The social relationships between middle managers and employees are important for employees´ choices in remaining within the organisation. Furthermore, employeeship is mentioned as a prerequisite for the employee to not quit. Since a number of studies mention the importance of well–functioning social relations between employees and middle managers, the study's authors have chosen to apply the LMX theory in the study. The LMX theory concerns the purpose of the study–to create an understanding of how the social relationships between employees and middle managers can be shaped and developed to create trust in the grocery retail. The present study has a qualitative approach and the data collection consists of ten semi–structured interviews with both employees and middle managers in the grocery retail. The empirical study shows that the respondents are concerned about the social relationships and consider these as a prerequisite for the organization to function in a desirable way. The empirical material identifies a number of key concepts that contribute to the study's analysis. Some of the concepts that were brought up in the social relationships were respect, responsiveness, communication and feedback. During the interviews, a number of different factors were identified that are considered to lead to high–quality social relationships between employees and middle managers. The conclusions show the importance that both middle managers and employees show an interest in each other and the will to deepen their social relationships. It also appears that none of the parties can perform in a desirable way if there is a lack of well-functioning social relationships. The high–quality relationships are determined by the personal chemistry and commitment to deepen the relationship. Trust must exist between middle managers and employees for a well–functioning social interaction, regardless of the nature of the relationship to each other. / Bakgrunden till denna studie är den höga personalomsättningen som råder inom dagligvaruhandeln. Organisationens personalledning anses ha möjlighet att påverka personalomsättningen och möjligheten till inflytande varierar beroende på befattning. En mellanchef är den chef som finns närmast till hand för medarbetaren, vilket gör att hen kan påverka personalomsättningen på olika sätt. Exempelvis kan mellanchefen påverka detta genom att skapa en grupp där alla känner delaktighet. Utöver detta finns det ett antal studier som visar att relationen till den närmaste chefen är av betydelse för huruvida medarbetaren väljer att stanna kvar inom organisationen eller inte. De sociala relationerna mellanchef–medarbetare är betydelsefulla för att medarbetaren ska välja att stanna kvar i organisationen. Vidare nämns också medarbetarskap som en förutsättning för att medarbetaren inte ska lämna. Eftersom ett flertal studier nämner vikten av välfungerade sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef har studiens författare valt att utgå från LMX–teorin. LMX–teorin berör studiens syfte–att skapa förståelse för hur de sociala relationerna mellan medarbetare och mellanchef kan formas och utvecklas för att skapa förtroende i dagligvaruhandeln. Föreliggande studie har kvalitativ ansats och datainsamlingen består av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och mellanchefer inom dagligvaruhandeln. I studiens empiri framgår att respondenterna är måna om de sociala relationerna och ser dessa som en förutsättning för att organisationen ska fungera på ett önskvärt sätt. I det empiriska materialet identifieras ett antal nyckelbegrepp som sedan bidrar till studiens analys. Några av de begrepp som uppkom gällande de sociala relationerna var respekt, lyhördhet, kommunikation och feedback. Vid intervjuerna identifierades ett antal olika faktorer som anses leda till högkvalitativa sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef. I studiens slutsatser framgår vikten av att både mellanchefer och medarbetare visar intresse för varandra och är villiga att fördjupa de sociala relationerna. Det framgår också att ingen av parterna kan utföra sitt arbete på ett önskvärt sätt om det råder brist på välfungerande sociala relationer. De högkvalitativa relationerna avgörs av personkemin samt engagemang för att fördjupa relationen. Förtroende måste finnas mellan mellanchef och medarbetare för ett välfungerade socialt samspel, oavsett relationens art till varandra.

Syfte: Tidigare forskning ger uttryck för att fler och fler företag integrerar CSR i sin verksamhet men att utmaningar finns när medarbetare ska engageras. Trots detta saknas en modell som illustrerar dessa utmaningar. Syftet är att utveckla en integrerad modell bestående av både företags och medarbetares utmaningar gällande medarbetares engagemang i företags CSR-arbete. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom en abduktiv forskningsansats ställdes empiri från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra större företag mot tidigare forskning om utmaningar. Utifrån de utmaningar som framkom sammanställdes en tredelad modell. Resultat &amp; slutsats: Vår tredelade modell illustrerar utmaningar som har framkommit med medarbetares engagemang i CSR. En första indelning utgår från utmaningar beroende på företag och/eller medarbetare. Den andra indelningen delar in utmaningarna i tre större kategorier utifrån följande gemensamma nämnare; synsätt, information och tillämpning. Avslutningsvis illustrerar modellen att olika utmaningar påverkar varandra. Examensarbetets bidrag: Vi har i detta arbete tagit fram en integrerad modell som omfattar tre dimensioner där vi tydliggör att utmaningar kan vara 1) företagsberoende, individberoende eller både-och 2) indelade i olika kategorier samt 3) relaterade till varandra. Ur ett teoretiskt perspektiv är modellen användbar i vidare forskning eftersom modellen både kan modifieras och kompletteras vid behov. Ur ett praktiskt perspektiv kan modellen användas som en övergripande karta och verktyg för företag att agera på olika sätt för att engagera medarbetare. Genom att illustrera om utmaningar relateras till företag eller medarbetare samt att olika utmaningar påverkar varandra menar vi bidrar till helhetsperspektivet och kan förenkla arbetet med CSR inom företag. Praktiska råd till företetagsledare är att bryta ner företags CSR-mål samt att ha information om CSR som en stående punkt på möten. Förslag till fortsatt forskning: Fler studier föreslås för att pröva modellens giltighet och relevans. Ett exempel skulle kunna vara att pröva modellens giltighet i andra kontexter såsom mindre företag. Ett annat exempel är att djupare studera företags- och medarbetarberoende i de utmaningar som framkom eller att identifiera nya utmaningar som skulle kunna adderas till modellen. / Aim: Previous studies indicate that a growing number of companies choose to incorporate CSR into their business. However, there are many challenges with engaging employees. Despite this, no model exists illustrating these challenges. The purpose of this study is to create a model illustrating companies and employee challenges with engaging employees in CSR. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. Empirical findings from ten qualitative interviews with employees from four larger companies were compared to previous research in an abductive approach. Based on challenges found empirically and theoretically, challenges were grouped together resulting in a three-part model. Result &amp; Conclusion: Our three-part model illustrates challenges with engaging employees in CSR. First, it presents challenges related to both company and/or employee. Secondly, it demonstrates challenges in three main categories; viewpoint, information, and application. Finally, it illustrates that these challenges influence and are influenced by each other. Contribution of the thesis: In this thesis, we have developed an integrated model consisting of three dimensions where we demonstrate how challenges can be 1) associated with the company, employee, or both 2) classified in different categories and 3) related to one another. From a theoretical perspective, the model is useful in further research where it can both be modified and added to if needed. From a practical perspective, the model can be used as an overall map and tool for companies to act in different ways when engaging employees. By highlighting if challenges are associated to company or employee, as well as how different challenges relate to one another, we believe that a holistic view can be achieved which further simplifies the CSR-work. Practical advice to managers is to break down the company’s CSR-goal and to have regular information about CSR in meetings. Suggestions for future research: Further research is needed to test the model’s accuracy and relevance. A possible alternative to test the models’ accuracy and relevance is to apply it to different contexts such as smaller companies. Another alternative is to further study how challenges identified in this study relate to company or employee or to identify new challenges that could be included in this model.

No description available.

Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.

<p>De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål.</p><p>Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan</p> / <p>Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation.</p><p>Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate</p>

<p><strong>Problem.</strong> With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.</p><p><strong>Purpose.</strong> The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.</p><p><strong>Method</strong>. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.</p>

<p>IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet.</p><p>I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem.</p><p>För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området.</p><p>I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas.</p> / <p>In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project.</p><p>When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets.</p><p>The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system.</p><p>The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope.</p><p>In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made.</p><p>Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.</p>

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål. Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan / Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation. Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate