Bakgrund: Medarbetare och chefers arbetsmiljö är på många vis bristfällig. Trots att Sverige är långt gånget vad gäller arbetsmiljöarbete och hur hälsa främjas så pekar statistiken på annat, framförallt inom hälso- och sjukvårdssektorn. Arbetsorsakde besvär som stress och hög arbetsbelastning för medarbetare inom vården är vanligt. Vidare upplever chefer höga krav och lågt stöd, och deras bristande arbetsmiljö gör det många gånger svårt att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Det anses finnas viktiga vinster med att undersöka uppfattningar om en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, och få djupare förståelse hur det uppfattas för medarbetare och chefer. Syfte: Syftet med denna studie är att inom primärvård i Sverige undersöka och beskriva uppfattningar om vad som skapar god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer och författaren utgick från studiedesignen kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet indikerar att det är kombinationen av tillfredsställda behov som bidrar till en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Ledarskap, relationer förtrogenhet, variation och resultat var viktigast för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Handlingsfrihet, stimulans och erkänsla var också gemensamt för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete. Vidare uppfattades lön, lokalisering, arbetstider, tankearbete, arbetstakt och fysisk aktivitet viktigt för medarbetarna i en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, likaså uppfattades lokalisering och adekvat utrustning betydelsefullt för cheferna. Slutsats: Studiens resultat anses bidra till djupare förståelse gällande god arbetsmiljö och attraktivt arbete, då det beskriver vad och hur det uppfattas av medarbetare och chefer inom primärvård. Resultatet belyser att ett helhetsperspektiv behövs i arbetsmiljöarbetet. Studien har även givit fördjupad kunskap kring modellen attraktivt arbete och bidragit till rangordning av vilka faktorer som framträder viktigast. En rangordning som bidrar med ökad förståelse för vilka faktorer som bör fokuseras på för att skapa god arbetsmiljö och attraktivt arbete för chefer och medarbetare.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

Syftet med studien är att undersöka hur ett multinationellt företag arbetar med att förankra en omorganisation hos sina medarbetare och att motverka negativa attityder.. Ett strategiskt urval användes där åtta kvinnor och män i olika åldrar valdes ut, samtliga intervjupersoner har haft en aktiv roll i planeringsgruppen för organisationsförändringen. Studien var kvalitativ där insamlad data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet av studien stämmer överens med tidigare forskning om förändringsarbete och medarbetarnas attityder där ledarskap, information och kommunikation samt delaktighet var de teman som framkom. Det framkom dock att delaktigheten var något bristande för medarbetarna i denna process, något som kan ha orsakat negativa attityder och bidragit till ökad personalomsättning inom organisationen under förändringsprocessen. / The purpose of the study was to investigate how a multinational company is going to anchor a reorganisation towards its employees to counteract negative attitudes. A strategic selection was used where eight women and men of different ages were selected, all interviewees having had an active role in the planning group for the organisational change. The study was qualitative where collected data were analysed with inductive thematic analysis. The results of the study were consistent with previous research on change work and employees' attitudes, where leadership, information and communication as well as participation were the themes that emerged. However, it emerged that participation was somewhat lacking for employees in this process, something that may have caused negative attitudes and contributed to increased staff turnover within the organisation during the change process.

This study is conducted at a department, hereinafter referred to as Företaget, at a company within the financial sector. Företaget works for corporate customers and offers car administration to customers who own 20 cars or more in their business. The study aims to gain understanding for how their onboardingprocess of new customers works and how the joint customer template, that is used by several work teams, can be improved. The purpose is to provide suggestions for improvement that will assure that the information sharing about the customer in the onboardingprocess becomes clearer, quality assured and shared to a greater extent. The theory that this study is based upon includes offensive quality development, change management, leadership, and culture. The data that this study is built upon has been collected through qualitative methods in the form of interviews, a survey, the conducting of a culture analysis and the provision of internal documents. The gathered data results in a process chart that shows the current workflow, and the finding of the root cause to the experienced problem, which is that there is a lack of clarification of who is in charge of what between the different working teams at Företaget. The result further demonstrates that there is an ambiguity in the division of responsibility, deficiencies in communication, lack of follow up and quality assurance but a good sense of cooperation and a well-being between employees. Common problems that can arise when there is an ambiguity in the division of responsibility and when the definition of work roles is not well anchored, is that the employees do not know what's expected of them which can lead to tasks not being performed. To hopefully improve the experienced problem of the onboarding process, it’s suggested that the process is visualized, a clarification of roles and division of responsibilities is made, increased communication between the teams, insertion of quality assurance and follow-up as well as activities with participation from all teams that could lead to an increase in social identity and the “we” feeling. / Denna studie är utförd på en avdelning, vidare kallat Företaget, på ett företag inom finanssektorn. Företaget verkar för företagskunder och erbjuder biladministration till kunder som innehar 20 eller fler bilar i sin verksamhet. Studien ämnar till att skapa en förståelse för hur introduktionsprocessen för nya kunder, vidare kallat onboardingprocess, ser ut i nuläget, samt hur den gemensamma kundmallen, som används av flertalet av Företagets team, kan förbättras. Detta i syfte att tillhandahålla lösningsförslag för att säkerställa att informationsdelningen om kunden i onboardingprocessen blir tydligare, kvalitetssäkras och delas i högre omfattning. Teorin som studien är baserad på berör bland annat offensiv kvalitetsutveckling, förändringar, ledarskap och kultur. Den data som studien bygger på har samlats in genom kvalitativa metoder i form av intervjuer, enkätundersökning, genomförande av kulturanalys samt tillhandahållandet av interna dokument. Det insamlade materialet resulterar i en processkarta som beskriver det nuvarande arbetsflödet, samt upptäckten av att rotorsaken till den upplevda problematiken ligger i att det saknas ett förtydligande bland de olika teamen på avdelningen om vem som ska göra vad. Vidare påvisar resultatet att det finns en tvetydighet i ansvarsfördelningen, brister i kommunikationen, avsaknad av uppföljning och kvalitetssäkring, men en god känsla för samarbete och en trivsel medarbetarna emellan. Vanliga problem som kan uppkomma när ansvarsfördelningen och definiering av arbetsrollerna inte är väl förankrade är att förväntansbilden på medarbetaren blir svårtolkad,  samt att ansvar skjuts ifrån och ärenden faller mellan stolarna. För att förhoppningsvis förbättra den upplevda problematiken föreslås visualisering av processen för medarbetarna, ett tydliggörande av roller och ansvarsfördelning, ökad kommunikation mellan teamen, kvalitetssäkring och uppföljning, samt aktiviteter med deltagande från alla team som skulle kunna leda till en ökning av den sociala identiteten och skapandet av ”vi”-känslan.

Idag ställs det höga krav på arbetsgivare att utmärka sig från sina konkurrenter för att kunna attrahera rätt kompetens samt behålla nuvarande personal, för att på så sätt kunna bli konkurrenskraftiga. Organisationer som aktivt utvecklar och skapar ett attraktivt arbetsgivarvarumärke kan både behålla och locka till sig arbetstagare, vilket gynnar företagens employer branding såväl internt som externt. Syfte med denna studie var att undersöka anställdas erfarenheter och upplevelser av intern employer branding samt att identifiera eventuella förbättringsområden. En fallstudie genomfördes på ett anonymt tjänstemannaföretag som är verksamt inom privat sektor. En kvalitativ metod med ett målstyrt urval tillämpades för att besvara studiens syfte i form av sju semistrukturerade intervjuer. Vidare användes en tematisk analys då det var tydligt att specifika mönster och teman var återkommande under intervjuerna samt för att det är en flexibel analysmetod som fokuserar på att identifiera och analysera resultatet. Studiens resultat visade på att respondenterna ansåg att företaget är attraktivt och arbetar aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Anledningen till respondenternas upplevelser grundade sig i företagets goda kultur, att kollegorna gör det lilla extra för varandra, att det finns stora möjligheter till flexibilitet samt att det är varierande arbetsuppgifter. Utifrån resultatet identifierades tre utvecklingsområden. Det första området var att respondenterna ansåg att det är begränsade karriärmöjligheter på arbetsplatsen. Det andra utvecklingsområdet relaterades till arbetet kring feedbacksessioner som önskas ska återinföras och tillämpas i det dagliga arbetet. Den sista förbättringspunkten berör företagets lönemodell, där det var tudelade åsikter bland respondenterna om det utgör en motivationsfaktor eller om den förorsakar stress.

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

Restaurangbranschen i Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin covid-19 vilket gjort att många restauranger varit tvungna att genomföra nedskärningar. Det har medfört att många individer blivit arbetslösa. Sensemaking uppstår när individer försöker förstå meningen bakom en upplevelse som har inträffat. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom restaurangbranschen skapar mening i samband med nedskärningar för att ta reda på vilka faktorer som har en påverkan på individens sensemaking. Studien har primärt använt sig av Karl Weicks (1995) teori gällande de sju principerna av sensemaking som teoretiskt ramverk men även relevanta forskningsstudier om nedskärningar i restaurangbranschen och sensegiving. Det empiriska underlaget utgår från åtta genomförda semistrukturerade intervjuer med anställda inom restaurangbranschen som har blivit uppsagda under pandemin. Genom att använda sig av en tematisk analys på det empiriska materialet har det hittats samband och olikheter mellan respondenterna svar som utformat teman som exempelvis kommunikation, tidigare erfarenheter, ryktesspridning, hantering av nedskärning och relationer. Studiens resultat visar på att respondenterna skapat sin sensemaking i samband med nedskärningarna genom att förlita sig sina tidigare erfarenheter, interaktioner med andra i sin omgivning och individens egen självuppfattning. Påverkande faktorer har bestått av ekonomiskt stöd, familj och vänner, självkänsla och individens tidigare erfarenheter. Slutsatsen är att individernas sensemaking påverkats negativt av organisationsstrukturen, chefers agerande och avsaknaden av den interna kommunikationen som finns inom restaurangbranschen. Studien belyser att bristande faktorer inte verkar prioriteras, dock uppkommer det en svårighet att bedöma det då studien utgår från ett medarbetarperspektiv. Trots de bristande faktorerna som identifierats är det de andra faktorer som blir mer påtagliga och utgör grunden i individens sensemaking-process. / The restaurant industry in Sweden has been hit hard by the pandemic covid-19, which has meant that many restaurants have had to make cuts. As a result, many individuals have become unemployed. Sensemaking occurs when individuals try to understand the meaning behind an experience that has occurred. The purpose of the study is to investigate how employees in the restaurant industry create meaning in connection with cuts to find out which factors have an impact on the individual's sensemaking. The study has primarily used Karl Weick's (1995) theory regarding the seven principles of sensemaking as a theoretical framework but also relevant research studies on cuts in the restaurant industry and sensegiving. The empirical data is based on eight completed semi-structured interviews with employees in the restaurant industry who have been laid off during the pandemic. By using a thematic analysis of the empirical material, connections and differences have been found between the respondents' answers that has shaped themes such as communication, previous experiences, rumors, handling of cuts and relationships. The results of the study show that the respondents created their sensemaking in connection with the cuts by relying on their previous experiences, interactions with others and the individual's own self-perception. Influencing factors have consisted of financial support, family and friends, self-esteem, and the individual's previous experiences. The conclusion is that the individuals' sensemaking was negatively affected by the organizational structure, the actions of managers and the lack of internal communication that exists in the restaurant industry. The study highlights that the lack of factors does not seem to be prioritized, however, there is a difficulty in assessing it as the study is based on an employee perspective. Despite the lack of factors identified, it's the other factors that become more apparent and form the basis of the individual's sensemaking process.

Syftet med denna studie är att ta fram ett förbättringsförslag för avvikelsehanteringsprocessen hos organisationen Green Landscaping AB. Organisationen har ett regelbundet arbete med förbättringar och det finns ett engagemang om att utveckla och förbättra processen för avvikelsehantering. Detta tillsammans med tidigare genomförd förstudie har legat till grund för denna studie. Den teoretiska bakgrunden innefattar process, processkartläggning, processutveckling, arbetsdelning, samordning, ansvar, ledarskap och benchmarking. Datamaterialet som används i denna studie har samlats in genom kvalitativa metoder i form av intervjuer, en visuell dokumentation samt en benchmarking. Resultatet redogör för att det finns en nuvarande visualiserad process för avvikelsehanteringen, i analysen framgår det dock att verkligheten inte stämmer helt överens med den visualiserade processen. Vikten av produktionschefernas arbete inom avvikelsehanteringen framgår även vara värdefullt för att motivera och engagera medarbetarna. Av analysen framgick även att det saknas en helhetsförståelse för avvikelsehanteringsprocessen på alla plan i organisationsstruktur. Högre upp i organisationen var processen mer välkänd till skillnad från lägre ned i hierarkin. Utifrån analysen av nuläget framgick det att främst processkartan var i behov av förbättring, förhoppningsvis genererar en ny processkarta ett större värde och förståelsen för avvikelsehanteringsprocessen ökar. Den förbättrade avvikelsehanteringsprocessen innehåller en visualisering av en ny processkarta som inspirerades av modellen, blueprinting. Den nya processkartan tydliggör vad som skall genomföras, var och vem som ska genomföra det, delprocesser, återkoppling och även en definition av avvikelser. / The purpose of this study is to produce an improvement proposal for the deviation management process at Green Landscaping AB. The organization regularly works with improvements and there is a commitment to develop and improve the deviation management process. This commitment alongside a previously conducted study analyzing the organization circumstances, has been the basis for this study. The theoretical background consists of concepts such as process, process mapping, process development, division of labor, coordination, responsibility, leadership and benchmarking. The data used in this study was collected through qualitative methods in the form of interviews, a visual documentation and a benchmarking. The result presents the current visualized process for deviation management, however, the analysis shows that the reality does not fully match the visualized process. The importance of the production managers work in deviation management appears to be a key factor to motivate and engage the employees. The analysis also showed that there is no comprehensive understanding of the deviation management process at all levels in the organizational structure. The process was more familiar higher up in the organization then further down the company ladder. Based on the analysis of the current situation, it was found that the process map was in need of improvement. A new process map could generate a greater value and increase the understanding of the deviation management process. The improved deviation management process includes a visualization of a new process map, inspired by blueprint. The new process map defines activities and responsibilities, sub-processes, feedback and clarifies the definition of deviations.

Syftet med studien är att synliggöra och utveckla kunskap om medarbetarskap inom den kommunala gymnasieskolan. I förlängningen ämnar vi dessutom få en djupare förståelse för innebörden av medarbetarskap i gymnasieskolan ur både ett medarbetar- och ett ledarskapsperspektiv. Vi har även förhoppning om att denna studie kan bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta område som för skolutveckling anses mycket viktigt.  Studien utgår från en hermeneutiskt ansats med ett fenomenologiskt perspektiv där delarna i det som refereras till som ett myndigt medarbetarskap skapar en helhetsbild av medarbetarskap. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med intervjuguider skapade utifrån studiens frågeställningar: Hur tar sig medarbetarskap uttryck i den kommunala gymnasieskolan? Hur är synen på medarbetarskap hos medarbetare och skolledare? I den deduktiva delen av processen har informanternas svar kategoriserats utifrån färdiga teman i medarbetarskapshjulet (Hällsten & Tengblad, 2006) och därefter analyserats utifrån begreppsparen förtroende och öppenhet, gemenskap och samarbete, engagemang och meningsfullhet samt ansvarstagande och initiativförmåga. Studiens slutsats är att delar av medarbetarskapet såsom det definieras i medarbetarskapshjulet anses vara uppfyllda men att det saknas viktiga delar för att det skall anses fulländat och därmed utveckla den kommunala gymnasieskolan såsom är möjligt. / The purpose of this study is to visualize and develop knowledge about the view on employeeship within the municipal upper secondary school. In addition, we intend to gain a deeper understanding of the meaning of employeeship in upper secondary school from the perspective of both employees and the principals. We also hope that this study can contribute to general knowledge in this area which is considered very important for school development. The study is based on a hermeneutic approach with a phenomenological perspective in which the parts of what is referred to as a governmental partnership creates a holistic picture of employeeship. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with interview guides created based on the research questions: How can one see employeeship in the municipal upper secondary school? What are coworkers’ and principals’ view on employeeship? In the deductive part of the process, the informants' responses were categorized based on completed themes in the Wheel of Employeeship (Hällsten & Tengblad, 2006) and then analyzed. The study's conclusion is that parts of the employeeship as defined in the Wheel of Employeeship is fulfilled, however, there are still important parts missing that need further research.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av daglig feedback från chefer och medarbetare (feedbackmiljö) är relaterad till arbetsmotivation samt om det var några av dimensionerna i feedbackmiljön som hade större betydelse för arbetsmotivationen. Studien var kvantitativ och en digital enkät användes som mätinstrument. Enkäten var baserad på frågor från Feedback Environment Scale (FES) och QPSNordic, där FES användes för att mäta feedbackmiljön och QPSNordic för att mäta arbetsmotivation. Enkäten delades på sociala medier och genererade 75 enkätsvar. Analyserna genomfördes i SPSS och studiens resultat visade att det fanns ett flertal positiva samband mellan arbetsmotivation och feedbackmiljö samt att upplevelsen av daglig feedback från chefer är mest centralt när det kommer till arbetsmotivation. Det var dock endast framförande av feedback från källan chef som signifikant predicerade arbetsmotivation.