• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 81
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 85
  • 44
  • 32
  • 27
  • 24
  • 18
  • 16
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Medialisering av Allsvenskan - en konsekvens av covid-19? : En kvalitativ studie om mediers ökade inflytelse i svensk elitfotboll

Lindgren, Jonathan January 2021 (has links)
Hur resonerar allsvenska klubbar om medialiseringens inflytelse och vilken roll har covid-19spelat i den utvecklingen? Ur ett konstruktivistiskt perspektiv har jag utfört kvalitativa intervjuermed kommunikationsansvariga från sju olika allsvenska klubbar. Med ett institutionellt teoretisktperspektiv söker studien belysa medialiseringens inflytelse på svensk elitfotboll i en covid-19kontext. Intervjupersonernas upplevelser visar att mediernas relevans ökar inom allvenskan.Pandemin har accelererat medialiseringsprocessen, där klubbarnas kommunikation tillsupportrar, sponsorer och intressenter idag är genomsyrad av medier. Jag argumenterar även föratt klubbarnas karaktär, funktion och struktur har ändrats som en konsekvens av covid-19.Klubbarna agerar idag både som underhållningsbolag, vinstdrivande företag och idrottsförening.Studien belyser allsvenska klubbars speciella situation i den moderna fotbollen. Där de dels slåssmed internationella giganter och samtidigt drivs av lokala arbetskrafter. / How does football clubs in Sweden's highest league reason about mediatizations influence andwhat role has covid-19 played in this development? I have conducted qualitative interviews froma constructivist perspective with communication managers from seven clubs. With aninstitutional theoretical perspective, this study has the ambition to show mediatization's influenceon Swedish elite football in a covid-19 context. The interviewees experience that the relevance ofmedia has increased. Which is a consequence of change in the society on one hand and covid-19on the other hand. The pandemic has accelerated the mediatization process, where the club'scommunication with supporters, sponsors and other stakeholders have been influenced by themedia. I argue that the clubs have changed character, function and structure as a consequence ofcovid-19. Today they act both as an entertainment company, commercialized company and alsoa sports association. The study demonstrates swedish football clubs' special situation in relationto modern football. Where they partly compete with international gigants while still being drivenby a local workforce.
62

Barnets religionsfrihet i en medialiserad kyrka : Om ungas plats i Svenska kyrkans digitala omställning under coronaviruspandemin / The Child´s Freedom of Religion in a Medialized Church : The Youth in the Digitalization of the Church of Sweden during the Coronavirus Pandemic

Grahn, Kalle January 2021 (has links)
In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.
63

“Har man ingen smartphone är man med i B-laget” : En kvalitativ intervjustudie om äldres kulturella och sociala tillhörighet i det digitaliserade samhället. / "If you don't have a smartphone, you're part of the B-team" : A qualitative interview study of elderly adults cultural and social belonging in the digitalised society.

Heljeberg, Jesper, Daniel, Forsell January 2023 (has links)
På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre?  Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och digitala ersättningar som något som oftast förenklar vardagen. Däremot skildrar många äldre en snabb utveckling som ständigt ställer krav på anpassning gentemot samhällets nya förutsättningar och en risk eller rädsla för att falla undan och förlora sin tillgång till väsentliga tjänster och sin tillhörighet. Flera äldre upplever att den yngre generationen använder teknologi på ett annat sätt och befinner sig i en annan kulturell sfär som är svår att relatera till. De äldre som är frånkopplade från det digitala skildrar en tillhörighet som präglas av ett utanförskap, där de digitala ersättningarna har skapat ett hinder för samhällsdeltagandet och man har blivit utelåst från stora delar av samhället. Varma experter spelar en stor roll för äldres sociala och kulturella inkludering genom att agera som stöd, hjälp vid problem och introducera nya typer av produkter och tjänster. Även de som hanterar EICT bäst har ett behov av varma experter vilket innebär att de som står utan får en mer utmanande tillvaro. / In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of:  (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults? The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive and the digital substitutions often simplify the everyday life. On the other hand, many elderly describe a fast development that constantly creates demands for adjustment according to society's new prerequisites as well as risk or fear of losing their abilities and therefore losing their access to essential services and their societal belonging. Many elderly perceive that younger people use technology in a different way and therefore exist in a different cultural sphere that is difficult to relate to. The disconnected elderly depicts a belonging defined by exclusion, where the digital substitutions act as an obstacle and hinder societal participation. Warm experts play a pivotal role for elderly's cultural and social inclusion by offering support and help with difficulties as well as introducing new products and services. Even those who are the most comfortable with EICT describe a need for warm experts which indicates that those who have no one to support them are faced with a more difficult life.
64

Antropologi och medier : En kvantitativ innehållsanalys om forskningskommunikation

Salihi, Blerim January 2023 (has links)
Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.
65

"Kläderna gör mannen" - Gör kläder politik?

Scheler, Jonas January 2010 (has links)
<p>Mode i politiken - ett omskrivet ämne i media. Det sträcker sig från Mona Sahlins väska till Carl Bildts camouflagekavaj. På liknande sätt blev Nya Moderaternas "klädkod" föremål för debatt. Men hur viktiga är politikernas klädsel? Enligt teorin finns det en tendens till att den politiska journalistiken alltmer trivialiserar och skandaliserar politiken. Politiken medialiseras och estetiseras. Mot denna bakgrund var mitt syfte att undersöka modets betydelse och funktion. Min ambition var att studera vilka olika faktorer som avgör modets relevans i politiken. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre aktörer verksamma inom politiken respektive medierna.</p><p>Resultaten visade att det finns sex aspekter som är betydelsefulla faktorer som förklarar modets betydelse och funktion; 1) mode kommunicerar och påverkar; 2) mode kan skapa efterfrågan; 2) mode anses vara genusrelaterat; 3) mode anses kunna uttrycka identitet; 4) politikernas klädsel har nyhetsvärde som ibland kan skada deras trovärdighet; 5) mode i politiken anses inte ha en avgörande betydelse vad gäller väljarpåverkan; 6) det har skett en kontinuerlig utveckling och förändring under de senaste årtiondena där mode fått en allt större betydelse.</p>
66

"Kläderna gör mannen" - Gör kläder politik?

Scheler, Jonas January 2010 (has links)
Mode i politiken - ett omskrivet ämne i media. Det sträcker sig från Mona Sahlins väska till Carl Bildts camouflagekavaj. På liknande sätt blev Nya Moderaternas "klädkod" föremål för debatt. Men hur viktiga är politikernas klädsel? Enligt teorin finns det en tendens till att den politiska journalistiken alltmer trivialiserar och skandaliserar politiken. Politiken medialiseras och estetiseras. Mot denna bakgrund var mitt syfte att undersöka modets betydelse och funktion. Min ambition var att studera vilka olika faktorer som avgör modets relevans i politiken. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre aktörer verksamma inom politiken respektive medierna. Resultaten visade att det finns sex aspekter som är betydelsefulla faktorer som förklarar modets betydelse och funktion; 1) mode kommunicerar och påverkar; 2) mode kan skapa efterfrågan; 2) mode anses vara genusrelaterat; 3) mode anses kunna uttrycka identitet; 4) politikernas klädsel har nyhetsvärde som ibland kan skada deras trovärdighet; 5) mode i politiken anses inte ha en avgörande betydelse vad gäller väljarpåverkan; 6) det har skett en kontinuerlig utveckling och förändring under de senaste årtiondena där mode fått en allt större betydelse.
67

När hjältar faller : En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.

Andersson, Marianne January 2013 (has links)
Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius. Författare: Marianne Andersson Publikationstyp: Uppsats Nivå: C Poäng: 15 hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Kursnamn: MKV 61-90 hp Programnamn: Informatörsprogrammet Antal sidor: 39 Handledare: Mats Hyvönen Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt. Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt? Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier. Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals. Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.
68

" ...jag tycker om sill, men tycker inte att det ska vara obligatoriskt... " : - En innehållsanalys om medielogik, public service och partipolitik i SVT:s partiledarutfrågningar / " ...I like herring, but don´t think it should be mandatory..." : a content analysis about media logic, public service and party politics in party leader hearings i SVT

Almgren, Susanne, Holck Clausen, Louise January 2010 (has links)
Den här uppsatsen undersöker hur medielogik och public service-värdena uttrycks i SVT:s partiledarutfrågning hösten 2010. En totalundersökning i form av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys är gjord av samtliga partiledarutfrågningar som sändes i SVT veckorna före valet, samt respektive partis valmanifest. Fyra frågor mättes först kvantitativt och analyserades därefter kvalitativt med utgångspunkt i vilka medborgargrupper som synliggörs, hur partiledarnas privata angelägenheter exponeras, hur valmanifestens innehåll överensstämmer med de teman som journalisterna tar upp i utfrågningarna, samt regeringsbildningskomplikationer och samarbetssvårigheter av olika slag. I den kvantitativa analysen framkom att konsumentperspektivet dominerar, men skillnaden är stor i de olika partiledarutfrågningarna. Den personliga exponeringen av partiledarna ger minst utrymme åt dåvarande statsministerkandidaterna Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s), men även åt Maud Olofsson (c). Valmanifestens överensstämmelse med de journalistiska frågeställningarna visade på stora skillnader mellan de olika partiledarutfrågningarna. Mest kommunikationsutrymme åt komplikationer ges med det Rödgröna blocket (och då främst de mindre partierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.) Resultaten av vår undersökning är varierande, beroende på vilken frågeställning det gäller. Delar av public service-värdet verkar ha haft olika stor genomslagskraft hos de större partierna jämfört med de mindre partierna gällande konsekvenserna för de enskilda fallen och partiets politik. Ett återkommande tema är skildringen av politik som att den tar ifrån människor något snarare än att politiken tillför människor något. Ett annat drag vi har noterat är att medborgaren framställs som offer för något (nya bensinpriset, sjukförsäkringen, gymnasiereformen…) I ett samhälle som får allt större problem att engagera medborgarna i det politiska livet, kan det vara av värde att fråga sig hur stort ansvar medierna har för detta. Poängteras bör slutligen att de resultat vi kommer fram till inte ska refereras till journalistiken som profession, utan snarare belysa vikten av att en medveten strategi behövs för att lyfta fram de krafter som strävar mot medielogikens komponenter i form av polarisering, konkretisering och förenkling. / This essay examines how media logic and public service values are expressed in the SVT party leaders hearing fall of 2010. A comprehensive study in the form of quantitative and qualitative content analysis was made by all party leaders hearings broadcast on SVT weeks before the election, and each party's election manifesto. Four questions were measured primary quantitatively, and were then assayed qualitatively on the basis of the civic groups that are made visible, how the party leaders' private affairs are exposed, how the manifesto contents are consistent with the journalistic issues during the hearings, and government complications and cooperation difficulties of various kinds. The quantitative analysis indicated that consumer perspective dominates, but the difference is large in the various party leaders hearings. The personal exposure of the party leaders will have the least room for the then prime minister candidates Fredrik Reinfeldt (m) and Mona Sahlin (s), but also to Maud Olofsson (c). Manifesto conformity with the journalistic issues showed significant differences between the various party leaders hearings. Most communications space to complications are exposed with the Rödgröna blocket (and particularly the smaller parties, Miljöpartiet and Vänsterpartiet.) The results of our study are varied, depending on the issue in question. Components of the public service value seems to have a greater impact in the major parties compared to the smaller parties regarding the consequences for the individual cases and party policies. An overall theme is the presentation of policy that it takes away something from people rather than it adds. Another feature we have noticed is that the people were presented as victims of something (new price of gasoline, health insurance, upper secondary school reform ...) In a society of growing problems with involving the citizens in the political life, it may be useful to ask how much responsibility the media has of this. Finally it should be pointed out, that the results we arrive at should not be referred to journalism as a profession, but rather emphasize the necessity of a planned strategy to highlight the forces that strive to media logic components in the form of polarization, concretization and simplification.
69

Bloggen som politiskt verktyg : En studie om hur politiker i Kungsbacka kommun ser på bloggen som kommunikationskanal

Malmgren, Sigrid, Lessner, Aline January 2011 (has links)
Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna. I studien har vi använt flera teorier som ligger inom medie- ochkommunikationsvetenskap med fokusering på politisk kommunikation. Dessa teorier är kommunikationsteorin, politisk kommunikation, professionalisering, personifiering, medialisering, dagordningsteorin, opinionsbildning och gatekeepingteorin. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med politiker i Kungsbacka kommun. Vi har även gjorten kvantitativ innehållsanalys av dessa politikers bloggar. Studien visar att samtliga politiker serbloggen som ett verktyg att sprida sina budskap med. De beskrev bloggen som enenvägskommunikation som används för att direkt påverka medborgarna eller för att påverka mediers dagordning, och på så sätt påverka medborgarna indirekt. Interaktionen med medborgarna genom bloggen förekom sällan.
70

Medialisering i det politiska systemet: en kvalitativ studie om en politiskt styrd organisations medialiseringsprocess

Bolander, Marcus January 2014 (has links)
Abstract Purpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR’s mediatization process with the mediatization process for the whole political system.  Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations. Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR. Furthermore four observations were made to supplement the interviews. Findings: The general findings of this study shows that SALAR has been mediatized through organizing in way which signals adaptation to media logic. However, contrary too much of what the literature tells about political mediatization, SALAR adapts to media logic to be able to use the media as an arena for the messages and stories they want to tell. Which means that the adaption isn’t only forced but they are able to make the most of that adaption. SALAR from a Meta organizational perspective shows that it does not affect the actual mediatization process, only that using members as examples enforces the content, which later forms opinion. Concluding, no evidence can be found the supports the notion that SALAR’s mediatization process can be equalled to the meditization process for the whole political system. / Sammanfattning   Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad den politiskt styrda organisation SKL blivit medialiserad. Dessutom studera hur SKL i egenskap av att vara metaorganisation påverkar hur denna medialisering sker. För att åstadkomma detta undersöks hur SKL organiserar sig internt för att kunna bedriva medial opinionsbildning inom en av deras prioriterade verksamhetsfrågor, ökat bostadsbyggande. Därtill var ett ytterligare syfte att likställa SKL:s medialiseringsprocess mot medialiseringsprocesserna för hela det politiska systemet.   Metod: Det här är en kvalitativ studie där insamling av det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer och fältobservationer.   Material: Totalt åtta intervjuer genomfördes. Fyra tycken från avdelningen för kommunikation, tre från avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad och en från avdelningen VD-stab. Därtill har fyra observationer genomförts för att komplettera de intervjuer som gjorts.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att SKL har blivit medialiserad utifrån två definierade medialiseringsfaser. Det betyder att SKL anpassar sig till medielogik för att kunna möta mediernas behov. Resultatet visar att denna anpassning görs för att kunna använda media som en arena för de budskap som man vill förmedla i opinionsbildande syften inom bostadsfrågan vilket skiljer sig från vad mycket av litteraturen om politisk medialisering säger. SKL som metaorganisationen har också inga stora problem med att hantera sina medlemmar in denna medialiseringsprocess och har heller ingen påverkan på hur den sker. Däremot kan SKL som metaorganisation förstärka sitt innehåll i de mediala produkter som produceras i syftet att vara opinionsbildande. Inga övertygande bevis kan dock inte göras för att se SKL:s medialisering som en representant för medialiseringen av det hela politiska systemet. Det här på grund av att SKL som organisationen har ett annat sätt att vara verksam på vilket gör att deras anpassning till medielogik inte med säkerhet går att säga är densamma som anda politiska institutionernas anpassning.

Page generated in 0.0999 seconds