I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn  och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.

No description available.

This study aims to show how the religious worldview of the christian gaming site Geeks under Grace shapes their view on videogames and gaming culture. The goal is to understand the material through Hjarvards theories of mediatization of religion (2011), more specifically the aspects ”Media as language” and ”Media as Enviroment”. The following research questions are formulated to conduit this research: ”How do the authors and editors behind the website Geeks under Grace use religion and religious terms in understanding video games?” and ”How can the website Geeks under Grace be understood based on the dynamics ”Media as language” and ”media as environment”, according to the perspective mediatization of religion”. Through textual analysis of video game reviews and essays about christianity and gaming the study shows an individualistic form for christianity present in the material. Furthermore, it shows how the website makes frames and environments where they combine elements from both the world of gaming and the world of christianity to try to make a sense of belonging, and at the same time try to teach religious values through the use of videogames.

Studien behandlar huruvida medierepresentationer av elitdomare i svensk elitishockey påverkar domaryrket. Genom kvalitativ metod med intervjuer med sex utvalda domare på elitnivå baserad på deras erfarenheter kring domaryrket har frågor besvarats kring den upplevda medierepresentationen, hur den påverkar yrket samt vilka konsekvenser medierepresentationen kan medföra. Respondenternas svar har analyserats genom innehållsanalys för att finna teman vid likheter och skillnader. Studiens resultat visade att domarna inte upplever en direkt påverkan från media i arenarummet. Påverkan på domaren kommer i efterhand i form av negativa rubriker samt frekvent ökning av hot och våld. Domarna upplever att media utnyttjar domarnas yrkesroll för att skapa rubriker bra nog för klicks. Domarna upplever att de enbart får medialtid när de har begått misstag under matcher och sällan vid goda prestationer. Domarna upplever att media skapar en sanning för en gemeneman vilket resulterar i ökade hot mot domarna för att de har förstört en match. Konsekvenserna kan vid stora hot mot domarna resultera i att domarna överväger att sluta.

The overall purpose of this thesis is to introduce aspects of the popular cultural expression of virtual role-play in the context of religious studies. It is based on theories particularly of lived and vernacular religion as well as of mediatization. The aim is to deepen the knowledge around intra-actions between contemporary existential and religious dimensions, popular cultural frameworks (play-based roleplaying), and media technologies (virtual digital platforms). The thesis also presents a model for role-playing formats based on the concepts of play versus game. The analysis of the material - consisting of five qualitative, in-depth interviews with role-players in the online virtual world of Second Life - shows that all participants to varying degrees explore, express and generate understandings and experiences that revolve around their own understanding of life, including existential and/or religious perspectives. This is explicitly manifested in direct relation to a pronounced religiosity and religious purpose via the role-play for some of the participants. For others, it may appear through more subtle - in some cases unexamined and/or implicit – experiences. Based on the thesis' understanding and theory, these can be said to touch on existential, religious and philosophical dimensions. The study shows how the respondents' role-play overall intra-acts with the factual reality regarding the formation of their life worlds. Furthermore, it suggests that virtual, play-based role-play can be understood as a socio-cultural – and a socio-occultural - structure, as well as a complex intra-active medium for exploring, expressing and generating religiosity.

AbstractTitel: PR-konsulter och journalister – grannar som inte hälsar? En kvalitativ studie om nyhetsvärde i svenskt PR-arbete.Författare: Alicia Asklund och Desirée FrankNivå: Examensarbete på kandidatnivå inom Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Konst, Kultur och Kommunikation (K3)Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Emil Stjernholm Examinator:Termin och år: Vårterminen 2019Sökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, gatekeeping, medielogik, medialisering, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysSökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, strategisk kommunikation, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysProblembakgrund och syfte: Konkurrensen om medieutrymmet ökar och skapar nya kommunikativa spelregler som PR-konsulterna måste förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att studera hur PR-konsulter arbetar med nyhetsvärdering som strategisk kommunikation. Syftet med denna studie var således att undersöka vad som utgör nyhetsvärde i en svensk kontext och ta reda på om och i så fall hur PR-konsulter tillämpar nyhetsvärderingskriterier i deras skapande av pressmeddelanden.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa tematiska intervjuer med fem PR-konsulter från tre olika PR-byråer i Sverige. Vidare genomfördes kvalitativa retoriska textanalyser på ett pressmeddelande från respektive respondent.Resultat: Resultatet av studien visar att de nyhetsvärderingskriterier som vi utgick ifrån tillämpas av PR-konsulter i deras arbete med pressmeddelanden. Vår studie visar även på att det respondenterna sagt och vad de faktiskt praktiserar i utformandet av pressmeddelanden inte överensstämmer, tillämpandet av nyhetsvärderingskriterier kan således anses vara medvetna och delvis omedvetna handlingar. Medan vissa av PR- konsulterna ansåg att de utgår ifrån bestämda strategier relaterade till nyhetsvärde menade andra att arbetet drivs av intuition. Överlag visar resultatet i studien att PR-konsulterna har en liknande syn på nyhetsvärde och att de är eniga om att det är journalisten (som gatekeeper) som i slutändan bestämmer över vad som i slutändan publiceras. / AbstractTitle: News value in swedish PR. A qualitative study about news value in swedish PR Authors: Alicia Asklund and Desirée FrankLevel: Media and Communication studies: Degree project/Bachelor level Institution: School of Arts and Communication (K3)Faculty: Culture and SocietyHigher Education Institution: Malmö UniversitySupervisor: Emil StjernholmExaminer:Term and year: Spring term 2019Keywords: PR, news value, news value theory, institutionalized theory, gatekeeping, media logic, tematic analysis, retoric analysis, qualitive study, interview, textanalysisBackground and objective of study: The competition for the media space is growing and creates new communicative rules that PR-consultants must comply with. With this change in mind, it’s interesting to to study how PR-consultants works with news values as a strategic communication tool. The goal with this study was therefore to investigate what classifies as news value in a swedish context as well as to find out if and how these are used by PR-consultants in the creation of press releases.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative tematic interviews with five PR-consultants at three different PR-companies in Sweden. Furthermore we conducted qualitative retoric textanalysis using one press release from each PR-consultant. Results: The study shows that our selected news values are being utilized by PR- consultants in their work with press releases. The study also shows that what the interviewees said and what they actually did in their work with press releases, did not correspond. The utilization of news value criteria could therefore partly be due to conscious and subconscious actions. While some of the PR-consultants stated that they use strategies related to news values others seemed to think they simply use their intuition. Overall the result shows that PR-consultans have a similar view on news values and they all agree on that the journalist works as the gatekeeper and has the final say in what gets publicized or not.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen.  Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

The US presidential campaign was a hot topic around the world in 2016. Discussions about what might have affected the outcome of the election have been many, where in amongst the discussion of the media's role in political events like this. By investigating The Washington Post (liberal) and The Washington Times (conservative) articles portraying Hillary Clintons period of illness during the campaign, this essay aims to examine and analyze the discourse describing Clintons pneumonia. The essay will use the discourse theory developed by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau which is based on the concepts of signs and elements and how they are connected in the discourse. By examining the use of words we can investigate the general attitude towards women in politics. Pairing this method with the gender theories developed by Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir and Raewyn Connells and the idea of medialised politics, this essay considered it to be clear that Hillary is subjected to an unfair portrayal. The general conclusion is that there are differences in how men and women are portrayed in the American media, which demonstrates the continued injustices in society and thus a continued unequal society with a long way to go to reach full equality in all aspects of society.

I denna kandidatuppsats undersöks vilken upplevd makt Sveriges riksdagspartiers pressekreterare har över den politik deras parti för samt i vilka dimensioner av deras arbete denna makt finns och fungerar. Detta är av intresse eftersom pressekreterare är politiska tjänstemän utan demokratiskt mandat att påverka politiken. Är det så att de genom sitt kommunikativa arbete påverkar politiska beslut kan de anses spela en stor roll i det politiska systemet. Studien tar avstamp från tidigare forskning som hävdar att politiska tjänstemän utgör en egen social kategori med homogena intressen och stort politiskt inflytande. Till hjälp i analysen återfinns här teorier kring maktbegreppet, politikens medialisering och samt problematiserande av pressekreterarrollen. Vissa teoretiker menar att pressekreterare inte kan anses ta hänsyn till folkviljan och att en högt uppsatt grupp specialiserade experter utgör ett hot mot demokratin. Med mediernas ökade inverkan på politiken påstås att behovet av en specialiserad pressekreterarkår ökar. För att undersöka detta har jag använt kvalitativa intervjuer med en pressekreterare ur samtliga åtta riksdagspartier. Detta har sedan analyserats tematiskt. Flertalet pressekreterare upplever en viss makt över utformningen av politiken, medan andra helt avvisar den bilden och kritiserar den av principiella skäl. Det som respondenterna är överens om är dock att de har stort inflytande över den mediekontakt och det påverkansarbete som ingår i deras arbetsuppgifter. Detta trots att medierna alltid har sista ordet och påverkar den politiska agendan. Pressekreterare menar att inflytande kommer med erfarenhet och förtroende inom partiet. Deras påverkan på politikutvecklingen sker främst via förslag och idéer som presenteras för andra högt uppsatta i partiet, både tjänstemän och förtroendevalda. Pressekreterare har dock en medvetenhet kring sin egen position och känner ett ansvar inför väljarna och inte endast lojalitet mot sin arbetsgivare. Så är pressekreterares medieexpertis ett demokratiskt problem? Det är mycket möjligt eftersom den bild kritikerna målar upp liknar det resultat som denna studie visar. Dock är det troligtvis inte ett så pass stort problem som det kritikerna menar. Pressekreterarens makt är dock speciell för vårt politiska system och ska inte helt förbises.