Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning. Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler. Dagens Nyheter har tagit sig an händelsen på ett helt annat sätt, de har en mer saklig kriminaljournalistik och har vad vi kunnat observera i det undersökta materialet följt de pressetiska reglerna väl. Mitt emellan dessa två motpoler finner vi Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning som båda två har använt sig av en tveksam medieetik och stundvis tänjt på spelreglerna.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

The aim of this study was to look into the approach of swedish journalists towards Twitter and how they apply the media ethics when using Twitter. The method for this research was a survey answered by 371 Swedish journalists, from workplaces of various contents and geographical spread, of which 271 were users of Twitter. Our results are based on the survey and theories such as the social responsibility theory, the code of ethics for the Swedish press, radio and television, gatekeeping, normalizing twitter and the private sphere of Habermas. Our results showed that swedish journalists aim to apply the media etics in most aspects such as objectivity and gatekeeping. Also the guidelines of using twitter as a journalist, according to the respondents, mainly comes from the workplace and not the code of ethics. It also showed that the majority of the journalists were pleased with the current guidelines, or the absence of guidelines.

Den alternativa nyhetssajten Samhällsnytt vidtar allt fler åtgärder för att uppfattas som en seriös aktör på en mediemarknad i förändring. Den medielogik som grundas i det journalistiska idealet byts på många ställen ut mot kvällstidningarnas klassiska strävan efter klick och sålda lösnummer. Med den förändrade medielogiken och de förändrade aktörerna på marknaden förändras också vad som uppfattas som medieetiskt. Den här kvantitativa innehållsanalysen syftar till att undersöka skillnader och likheter i rapporteringen om brott. I den här studien analyserade vi 100 artiklar från Expressen och 100 artiklar från Samhällsnytt utifrån variabler som grundar sig i medieetiken och medielogiken för att kunna mäta rapporteringens olika aspekter. Vi hittade systematiska, signifikanta skillnader i tidningarnas rapportering. Resultatet av analysen visar också att de två medierna liknar varandra, utom bland annat i den variabel som mäter tidningens publicering av förövarens ursprung. Hos Samhällsnytt förekommer förövarens ursprung i mer än var tredje artikel vilket talar för att nyhetssajten lägger fokus på att koppla brottslighet med etniskt ursprung. Vår analys visar att alternativa medier rör sig allt närmare de traditionella medierna när det kommer till brottsrapportering.

Denna uppsats studerar podden Fredagspodden och dess sponsorer genom att göra en kvalitativ textanalys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks huruvida det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat i podden. Hur diskuteras andra produkter och följer podden de lagar, regler och etiska riktlinjer som finns? Den kvalitativa textanalysen genomförs utifrån teoretiska perspektiv som dold marknadsföring, misstankens hermeneutik, parasocial interaktion och native advertising. Studiens resultat visar att det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat. Däremot kan detta variera i tydlighet mellan avsnitten och beroende på lyssnarens uppmärksamhet på innehållet. Vidare visar resultatet att programledarna pratar mycket om andra produkter de producerat och även produkter som deras eget produktionsbolag står bakom. I båda dessa fall visar studien att podden följer alla lagar och regler som finns men om detta överensstämmer med de etiska riktlinjerna kan diskuteras. I analysen förs en etisk diskussion som mynnar ut i en rekommendation om att lagstiftningen bör ändras och att det bör tillsättas en myndighet som granskar etiska övertramp i poddar. / This essay studies the podcast Fredagspodden and their sponsors by doing a qualitative text analysis with a hermeneutic perspective. The essay studies if it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast, how the hosts discuss other products and if the podcast follow the laws, rules and ethical guidelines that exist. The qualitative text analysis is implemented with the theories stealth marketing, hermeneutic suspicion, parasocial interaction and native advertising. The result of the study shows that it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast. However, the clarity varies depending on the episode and the amount of attention of the listener. The result also shows that the hosts often mention other products they have produced and also products that their own production has produced. I both if these cases the podcast follows all laws and rules but concerning whether this is ethically correct could be discussed. In the analysis an ethical discussion will be held which ends with the authors suggesting a change in the laws as well as the implementation of an authority with the mission to control ethical violations in podcasts.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.

This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet. I övrigt följer bilderna i stort samma mönster för framställning som bilder av lidande och död i traditionella medier genom att spela på kollektiva förställningar om vilka människor som är värdiga vårt medlidande och inte eller genom att framställa publiceringen som befogad som en del i en uppmaning till aktivism i något syfte. Det framstår som om publiceringarna skett mer utifrån karakteristika hos just sociala nätverk än utifrån att framställningen är annorlunda än annars. Detta för att de sociala nätverken i stort saknar gatekeeperfunktion för publiceringar.

Studien syftar till att, ur ett medieetiskt perspektiv, analysera vilka oetiska och etiska metoder som organisationen Dumpen använder samt att granska hur individer som söker kontakt med barn i sexuellt syfte andrafieras. Detta för att bidra med kunskap till forskningen kring journalistik och medieetik. För att uppnå studiens syfte genomförs en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval som omfattar 255 konfrontationsvideos som publicerats på hemsidan Dumpen.se. Studiens teoretiska ramverk består av medieetik, reglerad medieetik och andrafiering.    Studiens resultat visar att organisationen Dumpen inte använder oetiska metoder i stor utsträckning, bortsett från de oetiska metoder vars förekomst beror på det empiriska materialet konfrontationsvideos. Resultatet visar också att organisationen i stor utsträckning använder den etiska metoden får försvara sig och att andrafiering i form av avvikande beteende är vanligt förekommande. Andrafiering i form av behov av vård förekommer däremot sällan. Resultatet visar också att vid de tillfällen som andrafiering förekommer, sker det inte i samband med oetiska metoder. Vidare föreslås forskning där allmänhetens åsikter kring medborgarjournalistik och organisationer som Dumpen studeras, samt olika jämförande studier. / The purpose of this study is, from a media ethics perspective, to analyze the ethical and unethical methods used by the organization Dumpen, as well as examine how individuals that are seeking contact with children for sexual purposes are othered. To achieve this study´s purpose, a quantitative content analysis was conducted with a total sample of 255 confrontation videos published on the website Dumpen.se. The theoretical framework of the study includes media ethics, regulated media ethics and othering.   The study´s results indicate that the organization Dumpen does not extensively employ unethical methods, except for those unethical methods whose occurrence is linked to the empirical material of confrontation videos. The findings also reveal that the organization largely utilizes ethical methods to defend itself, and othering in the form of deviant behavior is commonly observed. However, othering in the form of a need for care is rarely present. Furthermore, the results show that when othering occurs, it is not associated with unethical methods. The study suggests further research on public opinions regarding citizen journalism and organizations like Dumpen, as well as various comparative studies.