Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Den här litteraturstudien undersöker aspekter i undervisningen för hållbar utveckling som främjar elevers kompetens att verka för en hållbar framtid. Handlingskompetens ger eleverna förutsättningar att bli aktiva medborgare med kompetens att utföra reflekterade och avsiktliga handlingar för en hållbar utveckling. Därför ämnar studien besvara frågeställningen: “Vilka faktorer i undervisningen för hållbar utveckling i de naturvetenskapliga ämnena främjar, enligt forskningen utveckling av elevers handlingskompetens?”. För att besvara frågeställningen har elva artiklar samlats genom en målstyrd och manuell sökning och bearbetats genom en tematisk analys. Genom analysen identifierades mönster i datamaterialet, vilket genererade tre huvudteman som svarar på frågeställningen. Det första temat lärarens val av undervisningsmetoder har stor betydelse för elevernas utveckling av handlingskompetens där demokratiskt deltagande, och relationen mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter bör vara centrala. I det andra temat elevernas känslomässiga upplevelser visar resultatet att elevernas känslomässiga relation till innehållet kan bli en drivkraft eller leda till passivitet. Det tredje temat vikten av autentiska inslag i undervisningen kan stärka elevernas tilltro till att deras handlingar är av betydelse, samt bidra till insikt om hur miljöproblem angrips i verkligheten. Genom denna litteraturstudie kan lärare få inspiration till hur undervisning för hållbar utveckling kan möjliggöra utveckling av elevernas handlingskompetens.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Digitaliseringens roll i skolan är en pågående och aktuell debatt. Denna litteraturstudie syftar till att granska hur digitala skrivverktyg, i form av surfplatta och dator, kan påverka skrivprocessen och motivationen hos elever i årskurs 4–6. Det analyserade materialet består av tretton vetenskapliga publikationer varav en litteraturöversikt och en doktorsavhandling. För att avgöra materialets relevans utvärderades publikationerna genom en översiktsanalys och kriterier för inklusion användes. Förutom mellanstadiet inkluderades även studier från lågstadiet, högstadiet och universitetet. Forskningen visar att det digitala skrivandet tenderar att underlätta textskapande, redigering samt grammatik och meningsuppbyggnad. Med hjälp av olika skrivprogram upplever elever en ökad motivation och förmåga genom att använda olika typer av digitala skrivverktyg, både individuellt och i samspel med andra. Slutsatsen är att digitala skrivverktyg skapar fler gynnsamma möjligheter för elevers skrivprocess samt stärker deras motivation att skriva.

This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.

Syftet med studien är att göra en analys av elevers uppfattning gällande de olika metoder som används för insamling av bedömningsunderlag, samt vilka möjligheter eleverna erbjuds för att visa sina kunskaper och lärande i ämnet NO/Teknik. Studien kommer att präglas av ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att elevernas egen uppfattning är det centrala. Genom semistrukturerade elevintervjuer från två skolor kommer data för studien att samlas in och analyseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna från båda skolorna anser att de erbjuds möjligheter att visa sina kunskaper i skolan, men tillvägagångssätten och metoderna skiljer sig åt. Eleverna är väl medvetna om hur processen för betyg och bedömning går till i respektive klass, vilket syns då kategoriseringsmönster ur den insamlade data kan sorteras och analyseras. Likväl tyder resultatet på viss osäkerhet hos eleverna när de ska förklara vilka kunskaper läraren dokumenterar för att skapa ett bedömningsunderlag. För att ett rättvist betyg ska ges är flertalet av eleverna eniga om att bedömningsunderlaget samlas in kontinuerligt av läraren under hela studietiden.

Detta examensarbete syftar till att utöka kunskapen om hur svensklärare i årskurs 4–6 ser på begreppet källkritik när det kommer till information på internet, samt hur de väljer att gestalta källkritiken didaktiskt. Detta i hopp om att finna möjliga förklaringar till varför det förekommer brister i undervisningen av källkritik.    För att kunna ge svar på detta gjordes valet att intervjua sex verksamma svensklärare i mellanstadiet. Intervjuerna ställdes senare i jämförelse med varandra och ur den data som samlades in utkristalliserade sig vissa teman som blev utgångspunkt för studiens analys, diskussion och slutsatser. Som teoretiska ramverk har den sociokulturella teorin på lärande, didaktisk teori och ramfaktorteorin använts.   I studien framkom att lärarna har en bred syn på vad som ska behandlas inom undervisningen av källkritik, dock hämmas deras arbete av en rad faktorer, så som materiella brister och låga kunskaper inom ämnet. Det framgick på så sätt tydligt att lärarna inte har de förutsättningar som krävs för att kunna ge eleverna den utbildning som utvecklar en källkritisk förmåga inom ramen för information på internet.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma undervisande lärare i grundskolans mellanår använde sig av konkret material i sin matematikundervisning samt vad dessa lärare ser för fördelar och nackdelar med att använda konkret material i sin undervisning. Undersökningens urval är behöriga undervisande lärare i årskurs 4–6 och bygger på en kvalitativ studie där enkäter med öppna frågor användes för att genomföra studien. Enkäten bygger på tre huvudteman som är kopplade till studiens frågeställningar. Det första temat bygger är vad konkret material innebär för lärarna. Det andra temat på hur och när lärarna använder sig av konkret material. Det sista temat bygger på lärarnas uppfattning av fördelar och nackdelar av konkret material i undervisningen.   Resultatet i undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av konkret material i sin undervisning. De använde materialet i större utsträckning eller som en del i sin undervisning. Samtliga lärare såg för- och nackdelar med att använda konkret matematik i undervisningen. Fördelarna visade att konkret matematik kan förtydliga och fördjupa elevernas kunskaper. Flera av lärarna nämnde variation och att det är roligt för eleverna att använda materialet. Lärarna uttryckte också att de såg möjlighet för eleverna att bygga vidare sin förståelse i matematik med stöd av materialet.  Några av lärarna såg dock några nackdelar med att använda konkret material. Dessa nackdelar var pengar att köpa material, tid att hantera materialet samt att eleverna kunde använda materialet till lek och bli ofokuserade.

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

Abstrakt I studien undersöks vad som karaktäriserar två grupper nyanlända mellanstadieelevers samtal om en faktatext. Syftet är att få kunskap om vad i en faktatext nyanlända elever samtalar om, med hjälp av stöttande frågor från en samtalsledare. Syftet är också att få kunskap om på vilka sätt eleverna samtalar om språk och ämnesinnehåll. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där interaktionen mellan eleverna i samtalet är av betydelse för den förståelse och det lärande som kommer till uttryck. För att förstå vad som kommer till uttryck i elevernas samtal, har studien dessutom ett sociosemiotiskt perspektiv på språk. Eftersom läsandet av och samtalet om en faktatext ligger till grund för undersökningens resultat, antas även ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande. Inom ett sådant perspektiv ses mötet mellan läsare och text som meningsskapande. Undersökningens material består av två videoupptagningar, där två grupper med totalt nio nyanlända mellanstadieelever har filmats. Eleverna läser och samtalar om en faktatext tillsammans med en samtalsledare, som ställer stöttande frågor. Materialet har transkriberats och elevernas textrörlighet har analyserats. Resultatet visar att eleverna, med hjälp av samtalsledarens stöttande frågor, framför allt samtalar om ord, sammanfattar, tar ut huvudpunkter, generaliserar, kommenterar textens funktion, och relaterar till tidigare erfarenheter samt till författarperspektiv. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärares frågor stödjer och styr nyanlända elevers möjligheter att röra sig i texter.