Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens. Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad. Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad? Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte? Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna. Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering. Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte. Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet. Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.

Detta är en fallstudie med Axcent of Scandinavia som studieobjekt. Studien behandlar varumärket och imagen hos företagets klockförsäljning. Syftet med den här studien är att studera och analysera Axcent of Scandinavias tänkta image i jämförelse med konsumenternas upplevda image dels i Sverige och dels internationellt. Författarna har använt tillfällighetsurval som underlag för enkätundersökningarna. En intervju med Chief Operating Officer på Axcent of Scandinavia, Liisa Männistö, har genomförts. Detta för att beskriva den tänkta imagen. Resultaten från enkätundersökningarna och χ2 -testen visade harmoni beträffande den tänkta imagen och den upplevda imagen i Sverige. Internationellt visade χ2- testet dissonans mellan den tänkta imagen och den upplevda imagen. Fishers exakta test stödjer de resultaten. Slutsatser: Axcent of Scandinavias kommunikation till den internationella marknaden har utsatts för brus, vilket har stört den tänkta imagen. / This is a case study, with Axcent of Scandinavia as the object of study. The study concerns the marketing policy, branding and image of the company’s sales of wrist watches. The main purpose of the study is to compare the company’s desired image with the image experienced by the consumers in Sweden as well as internationally. The authors applied a random selection for the sample used in the survey. An interview was carried out with Chief Operating Officer of Axcent of Scandinavia, Liisa Männistö, to add to the information collected and to describe the company’s desired image. The results from the survey and the χ2 -test showed that there was congruence between the desired image and experienced image in Sweden, but dissonance between them internationally. Fishers exact test supports these results. Conclusions: Axcent of Scandinavia’s communication in the international market has been victim of noise, which has disturbed the desired image.

Problem: How does project managing appear in small IT-consulting companies and how does the project manager carry out their projects to create successful solutions for their customers? Purpose: The research has the purpose to analyze and review how IT-consults in small companies work and lead their projects to create profitability for the company, which leads to a good development for the company.   Methodology: The research is made on eight research objects in IT-consulting business and the sizes of them are between 1-49 employees. The research is made with a qualitative method to get closer to the research objects. Therefore the research is made in forms of interviews. The analysis is grounded on a comparison between the research data and the theories that are used in the research. Theoretical perspectives: The theories which have been used in the research are Involvement theory (Fill, 1999), PAFF-metoden (Marcusson & Ahlin, 2002), Projektledning (Tonnquist, 2006), Jakten på det effektiva projektet (Engwall, 1999) och Mervärde (Grönroos, 2002) Empirical foundation: The research data are founded from the interviews of the eight research objects, they have the fictive names: Gondor, Minas Morgul, Minas Tirith, Mordor, Osgiliath, Rivendell, Rohan and The Shire.  Analysis/Result: Each study object starts their projects with a pre-study phase, as the PAFF-method describes it. Each study object majorly involves their customers, which is equal to Fill’s theory about high involvement buying processes. This shows that the study objects are aware that they sell solutions that require high involvement of the customers. Four of the study object enjoy seeing that the customer contributes with high engagement and maintain a good level of ambition for the project; this is consistent with Engwall’s theory about organizational ideal types.  Conclusion: The project manager chooses not to rupture the present institutionalism. The project manager initiates the project with a pre-study phase. The project manager is sure to involve their customers. The service guaranty the project manager uses is “problem-free-guaranty”. The role of the project manager is to plan and organize the project; the project manager should also be a good communicator.

Bakgrund: Kunderna inom armaturbranschen är idag mer involverade och konkurrensen för företagen är mer intensiv. Till följd av nya samarbetsformer har dessutom de enskilda leverantörerna förlorat möjligheten till direkt kontakt med slutkunden eftersom återförsäljare anlitas istället. Jobbet att kommunicera är därför mer krävande och svårhanterligt samtidigt som förutsättningen för leverantörens långsiktiga överlevnad är att de kan nå fram med sitt budskap. Problemformulering: Vilka värdeskapande samarbetsformer är viktiga för långsiktig överlevnad för armaturleverantörer? Syfte: Att mäta huruvida olika tillvägagångssätt av samarbetsformer och marknadsföringsstrategier påverkar armaturleverantörernas långsiktiga överlevnad. Metod: Undersökningen genomförs deduktivt där empirisk data samlas in med hjälp av metodtriangulering där både kvalitativa och kvantitativa metoder används. Teoretisk referensram: Utifrån teoriområden har författarna tagit fram faktorerna kommunikation, samverkan och mervärde och valt att studera variablerna enkel- och dubbelriktad kommunikation, värdekedja och värdestjärna samt hög- och låginvolverade kunder. Slutsatser: För att kunna skapa mervärde och långsiktig överlevnad krävs att leverantörerna och slutkunderna möts på samma plan. Idag finns det ingen värdeskapande relation mellan leverantör och återförsäljare och därför kan inte mervärden uppfattas av slutkund. / Background: The customers in the armature business is today more involved and the competition between companies is more intense. As a consequence of new cooperating forms suppliers has lost the direct contact with the customers, therefore it is more difficult for suppliers to communicate.   Problem formulation: Which value-making cooperation form is important for long-term survival in the armature business? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether different procedures of cooperating and marketing strategies effect armature suppliers long-term survival in the armature business. Method: The thesis is implemented with a deductive method where as empirical data have assembled with a triangulating approach. Theoretical frame of reference: On the basis of the theories the authors have chosen the factors communication, cooperation and added value. Studies have been made from the variables one way- and either way communication, value chain and value star and high- and low-involved customers. Conclusions: To be able to create added value and long-term survival, suppliers and customers have to be on the same level. Today, there is no value-making between suppliers and resellers, therefore the customers can't take in any added value.

Ett aktuellt exempel på en bransch i stort behov av förändring är fackförbunden, som kan liknas vid tjänsteföretag där service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar. Att vara medlem i ett fackförbund har under en lång period varit en självklarhet för många förvärvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsättningarna för den fackliga verksamheten förändrats. Delvis beror det på att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsväxling på arbetsmarknaden, nya branscher och anställningsformer förändrar intresset för anställda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrågasätter nyttan av medlemskapet. För att kunna behålla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar. Detta är en fallstudie av fackförbundet Unionens pågående förändringsarbete med syfte att identifiera interna förutsättningar för nyskapande av mervärdet. Studien har en deduktiv ansats. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer på Unionen. Teoridelen belyser olika faktorer som är viktiga för att kunna genomföra en framgångsrik förändringsprocess såsom involvering, inlärning och nyskapande, totalkommunikation och affärsidé. Resultatet visar på vikten av hög involvering av såväl medlemmar som anställda då detta ger underlag till nya kunskaper och skapar engagemang. Slutsatsen av studien är att involvering av medlemmar och anställda är grunden för att Unionen ska kunna möta förändringar i omvärlden. Genom involvering och intern marknadsföring skapas engagemang, motivation och förståelse hos de anställda, vilket ger möjlighet till nyskapande av tjänsteerbjudandet. Uppfattningen om affärsidén måste överensstämma hos både medlemmar och anställda. Om dessa kriterier uppfylls finns goda chanser till ökat mervärde för alla parter. / A current example of a sector in basically need of change are the trade unions, which can be compared to service companies where service and development becomes more important in order to attract members and to create competitive advantages. Membership in a trade union has too many acquisition workers in Sweden during a long period been a matter of course. In latter time the conditions for the trade union activity has been changed. It partial depends on implemented increase of the unemployment fund, great alternation of generation on the labor market, new sectors and forms of employment that change the interest for employees to connect to trade unions. At the same time more people questions the aim of the membership. In order to retain the strength as party to negotiations and opinion builder the trade unions needs to attract new members. This is a case study of the trade union Unionen's ongoing change work with aim to identify internal conditions for innovation of the added value. The essay is based on a deductive research approach. The empiric has been collected through qualitative interviews at Unionen. The theory part elucidates various factors that are important in order to implement a successful process of change such as involvement, learning and innovation, total communication and business concept. The result shows on the need of high involvement of members and employees because this gives base to new knowledge and creates commitments to the mission. The conclusion of the study is that involvement of members and employees is the basis for Unionen to meet changes in the surrounding world. Involvement and internal marketing creates commitments, motivation and understanding to the employees, that gives possibility to innovation of the offer. The view of the business idea must correspond with the opinion of both members and employees. If these criteria are met there are good opportunities to achieve increased added value for all parties.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värden som på längre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende på lojalitetsprogram. Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkäten användes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman’s rho korrelationsanalys med hjälp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats från teorin. Resultat: Resultatet visade att trots en pågående negativ trend för lojalitetsprogram så skapar de engagemang och är betydande för kunden. Det värde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervärde. Kundens mervärde leder till upprepade köp och har en direkt påverkan på kundens lojalitet och kundens uppfattning av programmet som påverkar engagemanget. Resultatet av studien kan därför ses som en pågående interaktionsprocess där företagets aktiviteter påverkar kundens engagemang både i och utanför lojalitetsprogrammet. Ett ökat mervärde i interaktionsprocessen till följd av företagets aktiviteter och kundens värdering av varumärket, ökar kundens engagemang, vilket möjliggör att lojalitet kan skapas genom program på längre sikt. Förslag till fortsatta studier: Syftet med studien är att öka förståelsen för de värden som engagerar kunden med avseende på lojalitetsprogram. Författarnas ambition är att vidare forskning ska ta avstamp i studiens resultat och den modell som utvecklats. Förhoppningen är att studien ska ligga till grund för empirisk tillämpning inom servicenäringen samt utgöra underlag vid strategiska beslut och marknadsundersökningar.

Tidigare forskning har identifierat vilka kärnvärden och mervärden klientföretagen kan uppfatta av revisorn. Forskningen har visat att värdet som klientföretagen uppfattar av revisorn varierar beroende på olika faktorer. Däremot har det oss veterligen inte lagts något fokus på att undersöka huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Syftet med uppsatsen är att förklara huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Studiens tänkta bidrag är att kunna förklara ytterligare varför klientsföretags uppfattade värde av revisorn skiljer sig åt mellan olika klientföretag. För att svara på syftet har teori om koncepten kärnvärdet (försäkran, förbättring och försäkring) och mervärdet (relationen och råd) av revisorn använts. Det har konstruerats hypoteser samt en modell utifrån argumentation kring kapitalintensiva och kunskapsintensiva branscher. För att testa hypoteserna och modellen användes en webbaserad enkätundersökning riktad mot klientföretag från en kapitalintensiv och kunskapsintensiv bransch. Resultatet av studien visar att klientföretagens branschtillhörighet är en förklarande faktor för koncepten kärnvärde och mervärde. Mer specifikt kan vi se att förbättring, relationen och råd förklaras av branschtillhörighet. Studiens slutsats är således att branschtillhörighet är en förklarande faktor till klientföretagens uppfattade värde av revisorn. Studiens teoretiska bidrag är att branschtillhörighet kan adderas till de förklarande faktorerna av klientföretags uppfattade värde av revisorn. Studiens praktiska bidrag är att revisorer kan förstå att värdet klientföretag uppfattar av revisorn skiljer sig åt mellan klientföretag, vilket är av större vikt sedan avregleringen av revisionsplikten för att revisorn ska kunna fortsätta sälja sin tjänst. / Previous research has identified which core values and added-values companies can perceive of the auditor. Research has shown that client companies perceived value of the auditor differ between companies due to different factors. However, to our knowledge no one has studied if industry is an explanatory factor for the client company’s perceived value of the auditor. The purpose of the study is to explain if client companies perceived value of the auditor is affected by its industry. The study aims to further explain why client companies perceived value of the auditor differs between companies. To fulfill the purpose theory about core value (assurance, improvement and insurance) and added-value (relationship and advice) has been used. Hypotheses and a model has been constructed based on an argumentation about capital and knowledge intensive industries. To test the hypotheses and the model a survey was conducted among companies from capital and knowledge intensive industries. The results show that the client’s industry is an explanatory factor for core value and added-value. More specific can improvement, the relationship and advice be explained by industry. The conclusion is that industry is an explanatory factor for the client companies perceived value of the auditor. The theoretical contribution is that industry can be added to the explanatory factors of client companies’ perceived value of the auditor. The practical contribution is that auditors can understand that the perceived value of the auditor differ between companies, which is important since the abundance of the statutory audit to continuing selling their service.

Revisorns fokus har flyttats från att fokusera på granskningen till att skapa mervärde för klienten. Det flyttade fokuset har lett till att revisorn arbetar på en konkurrensutsatt marknad och har ett intresse av att vara finansiellt framgångsrik.     Syftet med studien är att förklara hur mervärdet av revisorn påverkar klientens uppfattade relationstyp med revisorn. Studien kan tänkas bidra med en bättre förståelse över hur mervärdet påverkar relationstypen, vilken har delats in i professionell relation, personliga bekanta och vänskap. Med hjälp av tidigare forskning kring mervärde samt relevanta relationsteorier har en modell utvecklats. Modellen har sedan testats empiriskt genom en enkätundersökning.     Studiens resultat visar att mervärde har en positiv påverkan på samtliga tre relationstyper. Då resultatet visat att mervärdet påverkar i vilken utsträckning revisorn och klienten har en vänskapsrelation är revisorns oberoende en viktig aspekt att ta i beaktning.     Studien kan bidra med information kring vilka mervärden en klient kan förvänta sig få av sin revisor. Då studiens syfte inte blivit beprövat tidigare bidrar studien till såväl revisions- som relationslitteratur och då resultatet inte kan generaliseras är det därmed relevant att studera i framtida forskning. / The auditor's focus has shifted from focusing on the audit to create added value for the client. The shifted focus has led the auditor to work in a competitive market and has an interest in being financially successful.   The purpose of the study is to explain how the added value of the auditor affects the client's perceived relationship with the auditor. The study may contribute to a better understanding of how the added value affects the relationship, which has been divided into professional relationships, personal acquaintances and friendships. In accordance with previous research on added value and relevant relationship theories the model of the study has been developed. The model is then tested empirically through the use of a survey.   The results of the study show that added value has a positive impact on the three types of relations. As the result shows that the added value affects the extent to which the accountant and the client perceive their relationship as friendship, the auditor's independence is an important aspect to take into account.   The study can provide information about the added value a client can expect from his accountant. Since the purpose of this study has not been tested earlier, the study contributes to both audit and relational literature, and as our results can not be generalized it is therefore of relevance to study in future research.

Purpose: The aim of this paper has been to examine which approach travel agencies has to the physical store or office that a customer can visit, and if and in which way the place can affect the customer. Method: This paper is done from a qualitative approach. The content is based on interviews done with employees from seven travel agencies on the swedish market. Conclusion: The conclusion shows that tour operators uses the physical room to build confidence, create security and strengthen the relationship between the staff and customer. Through the physical room the tour operators can affect the customer by giving personal contact, added value and the ability to give the customer directions towards their purchase.

Introduction: Service companies and its offerings on the market are becoming increasingly standardized, which makes it difficult for service providers to distinguish themselves from the amount. In many cases this leads to a price squeeze. Many service companies do not understand the importance of building a relationship with their customer, and how to maintain long-term partnerships to increase customer value. Purpose: The purpose of the study is to investigate what aspects service-producing companies should take into account in order to achieve a high customer value and thus become more attractive in the market. Methods: In order to respond to the purpose of the study, a case study was conducted, where the approach consisted of both qualitative and quantitative data collection to test the existing theoretical reference frames and to generalize the study. The quantitative data collection consisted of a survey sent to the company's customer base, which consisted of different industries and sizes of companies, where the answers were then weighted in a model. The survey was also sent to the case company to find possible differences between their own opinion and the customers. The qualitative consisted of three deep interviews with leading actors in different industries to gain a deeper understanding. Results: The quantitative survey showed that quality is the most valued aspect with a supplier, followed by the price. The remaining questions showed that the customers and the case company shared a relatively even view of previous collaborations. The qualitative survey showed that all three respondents appreciated the same aspects of a service company; competence, customer focus and availability. They also agreed that the reputation of the relationship and service providers is valued very high. The relationship has been shown to be linked to several aspects such as flexibility, risk minimization and the quality of the work process. Customers have a greater tendency to choose service companies that are committed to trying to integrate long-term cooperation, which makes the customers feel priority and choose to place greater responsibility on the service company. Conclusion: Companies should not focus on trying to find added value to their customers, the focus should be on creating and developing a deep and committed relationship with their customers. The advantages of this are illustrated by further development of the model presented in the theoretical reference framework, in which important aspects to be considered are described. / Introduktion: Tjänsteföretag och dess erbjudanden på marknaden håller på att standardiseras alltmer vilket leder till att det blir svårt för tjänsteföretag att särskilja sig från mängden. Detta leder i många fall till en prispressning. Många tjänsteföretag förstår inte vikten av relationsbyggandet och hur de ska upprätthålla långsiktiga samarbeten för att även öka kundvärdet. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter tjänsteproducerande företag ska beakta för att uppnå ett högt kundvärde och därmed bli mer attraktiva på marknaden. Metod: För att kunna svara på studiens syfte utgicks det ifrån en fallstudie, där angreppssättet bestod av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling för att testa den befintliga teoretiska referensramen och kunna generalisera arbetet. Kvantitativa datainsamlingen bestod av en enkätundersökning som skickades ut till fallföretagets kundbas som bestod av olika branscher och storlekar på företag, där svaren sedan viktades i en modell. Enkäten skickades även ut till fallföretaget för att hitta eventuella differenser mellan deras egen uppfattning och kundernas. Den kvalitativa bestod av tre djupintervjuer med ledande aktörer inom olika branscher för att få en djupare förståelse. Resultat: Den kvantitativa undersökningen visade att kvalitet är det som värderas mest hos en leverantör, följt av priset. De resterande frågorna visade att kunderna och fallföretaget delade en relativt jämn uppfattning om tidigare samarbeten. Den kvalitativa undersökningen visade att alla tre respondenter värderade samma aspekter hos ett tjänsteföretag; kompetens, kundfokusering och tillgänglighet. De var även eniga om att relationen och tjänsteleverantörers rykte värderas väldigt högt. Relationen har visat sig vara kopplad till flera aspekter såsom flexibilitet, riskminimering och kvaliteten av arbetsprocessen. Kunder har en större tendens att välja tjänsteföretag som lagt vikt vid att försöka integrera ett långsiktigt samarbete, vilket gör att kunderna känner sig prioriterade och väljer att lägga större ansvar på tjänsteföretaget. Slutsats: Företag ska inte lägga sitt fokus på att försöka finna mervärden till sina kunder, utan fokusen ska ligga på att skapa och utveckla en djup och engagerad relation med sin kund. Fördelarna med detta illustreras med hjälp av en vidareutveckling av den modell som tas fram i den teoretiska referensramen, där viktiga aspekter som bör beaktas beskrivs.