Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

This thesis debates differences of an ICT coordinator's work in different countries. In its theoretical part, it examines work of an ICT coordinator and If and how this role could be separated to methodical (pedagogical) work and coordinating work and emphasizes how important it is to separate this role from a work of a technician. This work also brings results of various international researches from this field and compares them with a research done in the Czech Republic. Comparing the results reveals that situation of Czech ICT coordinators does not differ in most points from their international counterparts. The two areas that show differences is that the Czech coordinators are more often expected to cover work of a an IT technican and more issues with quality of hardware and internet connection. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

The aim of this thesis was to investigate the methods used by teachers and childrens' libra­rians concerning their work with fiction at the junior school level. Based on a series of qualitative interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to our thesis we wished to reflect on the manner in which the respondents see themselves in their teaching roles.We also wanted to discover what problems they had in their work and what visions they held for the future. The methods used by the teachers were mainly: reading- both aloud and individually, process-oriented writing, use of fiction in thematic studies and dramatization. The teachers' aspirations for the future included a centrally situated school library and further education in children's literature. The teachers take the needs of their pupils as a starting point and build on these needs - using many years of literary teaching experience as a foundation."Booktalks" for the children and intermediaries (teachers ...)and education in books and library systems are the childrens' librarians main literaturepedagogic methods. To continue developing networks with "important adults" and working even closer with intermediaries are the librarians' visions for the future. They also aspired for some education in pedagogics.

<p>Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.</p><p>En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.</p><p>Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.</p>

<p>Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra</p><p>undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp</p><p>till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att</p><p>användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan</p><p>det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att</p><p>kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att</p><p>belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga</p><p>svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins</p><p>analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra</p><p>sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en</p><p>redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och</p><p>kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell</p><p>lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i</p><p>jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar</p><p>auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan</p><p>det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.</p>

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod.

Many buildings are now nearing the end of their service life. This applies to both the older houses from the 40's and 50's to the million project houses that did not prove to be as sustainable in the long run. Often there is a desire to extend the service lifetime, but to do that you need to make detailed inspections. The Folkets hus in Gävle is one of those buildings that is in need of renovation and to fulfill the new requirements that must be met in today's buildings. It is desired to make the buildings rentable space more attractive and to extend the building with two more floors. This thesis aims to develop a methodology for determining the condition of load-bearing concrete structure and to test this methodology on an older existing building. The selected building is a community hall in Gävle, built in the late 1940s. It is a heavy structure building of five floors with columns and beam system. A preliminary investigation has been carried out to find information about construction, and through the study of construction documents. With the construction drawings we could determine the building's basic design, concrete class, fixation of walls in the building where the beam load coming down the foundation wall. There was also an assessment of the drawing's resemblance to reality. In addition, the building has undergone visual inspections and other information sources have been investigated. Requested reports written in the field of practice / performance / approach for determining a building's status has been read. The test methods available to determine the concrete quality was studied. There are two test methods you can use where one is destructive and the other one is non-destructive. Both test methods were utilized and tested. For the non-destructive test method the Schmidt hammer was used. The non-destructive test method is not valid according to Swedish building regulations BBK (Handbook on concrete). The results with the Schmidt-hammer values can only be complementary to the valid destructive test method performance. For the destructive method we used the drilling of cores. The cores were pressure tested to determine the strength of the concrete.The method it’s produced with the help of knowledgeable in the field, reviewing the published scientific articles and nonfi literature. It is also performed to follow Swedish standards, Eurocodes and BBK. This means that the results can be compare to similar results in Scandinavia and Europe. The developed methodology has generated a result that is reliable and can be controlled. That gives a credible methodology that allows it to be used for similar projects. / Många av dagens byggnader närmar sig slutet på sin levnadstid. Detta hus från 40- och 50-talet men också miljonprojektens byggnader som inte visat sig vara så hållbara i längden. Det finns ofta en önskan om att förlänga byggnaders livstid, men för att det ska vara möjligt behöver man göra ingående inspektioner för att utföra hållbara åtgärder. Folkets Hus i Gävle är en av dessa byggnader som är i behov av en renovering. Utifrån de nya krav som måste uppfyllas på dagens byggnader har fastighetsägaren tittat på möjligheten att bygga till två våningar för att få mer uthyrningsbar yta.Detta examensarbete har som mål att ta fram en metodik för fastställande av bärande betongkonstruktion samt att pröva denna metodik på en befintlig äldre byggnad. Byggnaden som valts är Folkets hus i Gävle, byggd på sent 1940-tal. Byggnaden är en tung byggnad i fem plan med uppbyggnad av pelare och balksystem.En förundersökning har genomförts dels genom informationssökning för att finna information kring byggnadens konstruktion dels genom studier av bygghandlingar. I k-ritningarna kunde vi fastställa byggnadens grundkonstruktion och betongklass samt fastställande av väggar i byggnaden där pelarlasten kommer ner i grundvägg. En bedömning gjordes om ritningens överensstämmelse med verkligheten. Dessutom har byggnaden okulärbesiktats. Utöver detta har vi letat annan information, sökt rapporter skrivna inom området metoder/utförande/tillvägagångssätt för fastställande av en byggnads status. De testmetoder som finns för att fastställa betongens kvalitet studerades.Två genrer finns, den destruktiva och den icke destruktiva. En av vardera testmetod användes. För den icke destruktiva testmetoden användes verktyget studshammare. Då den icke destruktiva testmetoden inte är giltig enligt BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner), kan resultaten med studshammaren endast ses som komplementvärden till den slutgiltiga metodens resultat. För den destruktiva testmetoden användes utborrning av cylindrar. Dessa cylindrar tryckprovades för att fastställa betongens hållfasthetsförmåga.Den slutgiltiga metoden som valdes var tillämpning utav utborrning av cylindrar och användande av studshammare som ett komplement. Den är framtagen med hjälp av kunniga inom området, granskande av publicerade vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Metoden är även utförd att följa svenska standarder, eurokoder och BBK. Detta gör att resultatet av vår undersökning kan ställas till liknande resultat i Skandinavien men även i Europa. Metodiken anses tillämplig på många äldre byggnader som nu är i behov av renovering. Den framtagna metodiken har gett ett resultat som är tillförlitligt och kan kontrolleras. Detta ger metodiken en trovärdighet som i sin tur medför att den kan användas till liknande projekt.

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna. En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep. Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.

No description available.