• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 2
  • Tagged with
  • 12
  • 10
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Koldioxidutsläpp vid nybyggnation : Fallstudie på Vallbacks idrottshall

Ohls, Madelene January 2019 (has links)
Då urbaniseringen idag är ett faktum och bostadsbristen är stor är byggandet av nya bostäder ett måste. Under byggprocessen släpps stora mängder koldioxid ut. Detta gäller vid transporter av materialen till byggplatsen men även vid tillverkning av materialen. Syftet med denna studie är att jämföra resultaten i beräkningen av koldioxidutsläpp då generisk eller specifik data för byggnadsmaterialen som användes i samband med nybyggnation av Vallbacks idrottshall i Gävle. Syftet är även att visa hur mycket skog som behöver återplanteras för att klimatkompensera för dessa koldioxidutsläpp. Miljödeklarationer (EPD) har använts, i detta fall, för att ta fram byggmaterials specifika utsläppsmängd ur tre aspekter: Råvaruförsörjning, transport och tillverkning - dessa sammanställs till ett utsläppsvärde som använt i denna studie. Målet med denna fallstudie är att sammanställa alla koldioxidutsläppen i ett dokument från Sweden Green Building Council (SGBC) Miljöbyggnad. De utsläppsmängder som sammanställningen visat har tolkats och jämförts för att sedan användas i arbetets andra delmål: en återplanteringsstudie där koldioxidutsläppen ska klimatkompenseras i form av återplantering av träd. Denna fallstudie speglar vikten av att välja rätt material då utsläppsmängderna skiljer sig, detta visas genom Miljöbyggands bedömningsindikator Stommens och grundkonstruktionens klimatpåverkan. Utsläppsmängderna visar på en variation då de generiska uppskattas vara 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika som blir 94 000 kg CO2 ekvivalenter för den befintliga stommen (utan tunnputsfasaden). I den studie där fasaden försetts med träpanel på 22 mm ges helt andra resultat då de generiska data påvisar 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika -62 000 kg CO2 ekvivalenter. Detta visar att trä inte släpper ut koldioxid vid tillverkning utan binder den i materialet under sin tillväxt. Utsläppsberäkningen uppvisar en skillnad på 47 % beroende på valet av indata (generisk eller specifik). Återplanteringsstudien visar att uppskattningar med de specifika EPD:erna krävs det enbart 127 stycken träd för att binda upp den utsläppta koldioxidmängden medans de generiska krävde 239 stycken träd. När fasaden försågs med träpanel krävdes det vid generisk data 238 stycken träd för att återplantera koldioxidutsläppen. Specifik data visar att inga träd behöver återplanteras i fallet med träpanel som fasadmaterial, då studien gav ett negativt värde. Slutsatsen på denna fallstudie visar att man kan göra skillnad genom att välja bra material och även att välja trä i så stor utsträckning som möjligt.
2

Maximalfönsters miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv : En jämförelse mellan aluminiumfönster med hjälp av LCA

Sjöholm, Oliver, Östling, Olivia January 2022 (has links)
Byggsektorn står ansvarig för en stor andel av Sveriges totala miljöpåverkan. En metod som kan bidra till att byggsektorn utvecklas inom miljöarbete är livscykelanalys (LCA) som används för att redovisa en produkts miljöpåverkan över hela dess livscykel. Fördelen med att använda LCA är att det kan bidra till kompetensutveckling som i sin tur kan påverka och minska byggsektorns miljöpåverkan. Med hjälp av LCA kan en produkts miljöpåverkan redovisas i olika kategorier utefter dess livscykel, från råvaruutvinning till avfallshantering. Fönsterföretaget Maximalfönster i Åshammar har ett intresse samt ambition att genomföra livscykelanalyser och miljövarudeklarationer på produkter ur deras sortiment. Denna studie syftar till att kartlägga livscykler för två aluminiumfönster ur Maximalfönsters sortiment och framställa livscykelanalyser för respektive fönster. Med syfte att undersöka vilket fönster som har minst negativ påverkan på miljön. Den främsta skillnaden mellan fönsterna i studien är att det ena fönstret innehåller en återbrukad komponent medan det andra fönstret endast består av nyproducerade komponenter. En hypotes är att det fönster som innehåller en återbrukad karm även är det fönster med minst påverkan på miljön.  Information om fönsterna har samlats in i den mån den funnits tillgänglig. Information har främst tagits från Maximalfönster och deras produktion. När information inte funnits tillgänglig från Maximalfönster eller från någon av deras leverantörer har den i stället tagits från databaser alternativt att uppskattningar gjorts.  I studien har olika miljöpåverkanskategorier undersökts med hjälp av LCA och dessa har varit global uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet har varierat mellan de olika kategorierna samt mellan fönsterna. Generellt har glaset, transporterna och emballaget störst miljöpåverkan i de olika miljöpåverkanskategorier. Resultatet visar att produktionen mest bidrar till den globala uppvärmningen samt att skillnaderna generellt är små mellan fönsterna. / The construction industry is responsible for a large proportion of Sweden's total environmental impact. One method that can contribute to the construction industry's development in environmental work is life cycle analysis (LCA), which is used to report a product's environmental impact over its entire life cycle. The advantage of using LCA in the construction industry is that it can contribute to development of skills which in turn can affect and reduce the sector's environmental impact. With the help of LCA, a product's environmental impact can be reported in different categories according to its life cycle, from the production of materials to recycling. The window manufacturing company Maximalfönster in Åshammar has an interest and ambition to implement LCA and EPD in the product range. This study aims to map the life cycles for two different aluminum windows from the assortment of Maximalfönster and produce LCA for each window. This is to investigate which window has the least negative impact on the environment. The main difference between the windows in the study is that one window contains reused components while the other only consists of newly produced components. One hypothesis is that the window that contains reused components should be the window with the least impact on the environment. Information about the windows has been collected to the extent that it has been available. Information has mainly been taken from Maximalfönster and their production. When information has not been available from Maximalfönster or any of their suppliers, it has instead been taken from databases or estimates have been made. In the study, different environmental impact categories have been investigated with the help of LCA and these have been global warming, acidification, and eutrophication. The result has varied between the different categories and between the windows. In general, glass, transport and packaging have the greatest environmental impact in all categories. The results shows that the production contributes most to global warming and also that the differences are small between the windows.
3

ÅTERANVÄNDNINGSPOTENTIALEN AV STOMME I STÅLHALL : THE POTENTIAL OF REUSING STEEL COMPONENT IN STEEL CONSTRUCTIONS

Bengtsson, André, Uppström, Ida January 2023 (has links)
The construction industry accounts for about 20% of society's total greenhouse gas emissions and steel production is one of the major climate villains. To achieve set climate goals and slow down global warming, all actors, large and small, must take responsibility. One way to reduce emissions from the steel is to reuse it as it avoids the demanding manufacturing process. In Sweden, interest in the racket sport of padel has increased in recent years and many padel companies therefore chose to build padel halls around the country. The halls are now for many in terms of the number of players and most padel companies are forced into bankruptcy.This development means that empty halls will be standing around the country.The purpose of this study is to investigate the reuse potential of the frame of an existing steel hall. Is it economically and environmentally justifiable to reuse an existing steel frame compared to producing a new one? The study is based on climate calculations and cost calculations for the reuse of existing frame and new production of identical frame. Climate calculations are carried out using two different methods, one based on Boverket’s generic climate database, and one based on product-specific climate data from environmental product declarations. Through requests for quotations and discussions with actors involved in the reuse and new production process, costs are obtained for reuse and new production of frame. This study shows that it is beneficial to reuse the existing frame from an environmental and an economic perspective. The economic comparison shows that it costs about 46% less to reuse the frame compared to producing it again and in this case, it corresponds to about SEK 528,000. The product-specific climate calculations are considered more realistic and are therefore valued higher than the climate calculations based on Boverket's generic climate database. The recycled frame generates 1015 kg of carbon dioxide equivalents and the newly produced generates 17 666 kg of carbon dioxide equivalents. The climate footprint of recycled frame corresponds to about 6% of newly produced. / Byggbranschen står för cirka 20% av samhällets totala utsläpp av växthusgaser och stålproduktionen är en av de stora klimatbovarna. För att nå uppsatta klimatmål och bromsa den globala uppvärmningen måste samtliga aktörer ta sitt ansvar, stora som små. Ett sätt att minska utsläppen från stålet är att återanvända det för att undvika den krävande tillverkningsprocessen. I Sverige har intresset för racketsporten padel ökat de senaste åren och många padelaktörer har därför valt att bygga padelhallar runt om i landet. Hallarna är nu för många sett till antalet spelare och flertalet padelföretag tvingas till konkurs. Utvecklingen innebär att tomma hallar blir ståendes runt om i landet.Syftet med studien är att utreda återanvändningspotentialen av stommen i en befintlig stålhall. Är det ekonomiskt- och miljömässigt försvarbart att återanvända en befintlig stålstomme jämfört med att producera en ny? Utredningen grundar sig på klimatberäkningar och kostnadskalkyler för återbruk av befintlig stomme och nyproduktion av identisk stomme. Klimatberäkningar genomförs med två olika metoder, en som baseras Boverkets generiska klimatdatabas och en som baseras på produktspecifika klimatdata från klimatvarudeklarationer. Via offertförfrågningar och samtal med aktörer som är involverade i återbruks- och nyproduktionsprocessen erhålls kostnader för återbruk respektive nyproduktion av stomme. Studien visar att det är fördelaktigt återanvända den befintliga stommen ur ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska jämförelsen klargör att det kostar ca 46%mindre att återbruka stommen jämfört med att producera den på nytt vilket motsvarar ungefär 528 000 kronor. De produktspecifika klimatberäkningarna anses vara mer realistiska och värderas därför högre än klimatberäkningarna baserade på Boverkets generiska klimatdatabas.Den återbrukade stommen genererar 1015 kg koldioxidekvivalenter och den nyproducerade genererar 17 666 kg koldioxidekvivalenter. Klimatavtrycket för återbrukad stomme motsvara ca 6% av nyproducerad.
4

Klimatpåverkan : Jämförelse mellan sandwichelement i stål och betong

Englund, Oskar, Olsson, Per January 2021 (has links)
Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>
5

Platsspecifik volym, koldioxidekvivalens och kostnad för skumglas, lättklinker och cellplast : En komparativ fallstudie utifrån dimensioneringskrav av en vägbank i Nättraby, Luleå och Norrköping / Site-specific volume, carbon dioxide equivalence and cost of foam glass, cellular plastic, and expanded clay aggregate : A comparative case study based on dimensioning requirements of an embankment in Nattraby, Lulea and Norrkoping

Muradi, Las, Edje, Jacob January 2021 (has links)
I denna studie har en geoteknisk undersökning utförts för att utvärdera lättfyllnadsmaterialen skumglas, cellplast och lättklinker utifrån dimensioneringskrav som lättfyllnadsmaterial i en vägbank. Målet är att analysera dessa material och komma fram till vilket material som är mest optimal med avseende på volym, kostnader och miljöpåverkan i ett platsspecifikt område i Sverige. De områden som har undersökts är Nättraby, Norrköping och Luleå. En fallstudie har genomförts där ett verkligt projekt i Nättraby var utgångspunkt för dimensionering av vägbanken. Följande frågeställningar har behandlats: Hur stor volym av lättfyllnadsmaterialen krävs för att uppfylla dimensioneringskraven beroende på jordprofil? Hur stor blir den platsspecifika materialkostnaden för lättfyllnadsmaterialen? Hur stor blir den platsspecifika miljöpåverkan mätt i koldioxidekvivalenter för vartdera material? Studien började med en litteraturstudie där Malmö Universitets sökmotor Libsearch, databaserna DiVA och Sundahus användes vid litteratursökningen. Dimensionering av vägbanken har sedan utförts med sättningoch stabilitetsberäkningar. Vid dimensionering av sättningar genomfördes handberäkningar. Programvaran SLOPE/W användes vid stabilitetsanalyser och vid framtagning av lättfyllnadsmaterialens volym. Lättfyllnadsmaterialens miljöpåverkan har mätts i koldioxidekvivalenter och har erhållits från EPD:er. Kostnaderna för lättfyllnadsmaterialen är standardiserade priser och är givna av extern handledare Mamdouh Mohamad. Teorin som grundar beräkningsmetodiken är etablerade standarder. Dimensioneringskraven utgår från Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner. För att uppnå dimensioneringskraven med en minimal marginal tillämpades optimeringsåtgärder där underbyggnadens höjd sänktes eller/och en nedgrävning i jordprofilen tillämpades med ett intervall på 0,25 m.  Resultaten visar att skumglas har en volym mellan 90,653 – 95,340 m3, cellplast mellan 80,903– 85,840 m3 och lättklinker mellan 108,540 – 121,240 m3 för samtliga fall. För de tre områdena har skumglas en kostnad mellan 90 653 – 95 340 kr, cellplast mellan 52 586,95 – 55 796 kr och slutligen lättklinker mellan 75 978 – 84 868 kr. Koldioxidekvivalenter som skumglas bidrar till ligger mellan 704,74 - 741,17 CO2e, lättklinker mellan 6 537,91 - 7 302,89 CO2e och cellplast mellan 5 257,08 - 5 577,88 CO2e för alla fall. I fall 1 (Nättraby) visar lättklinker och skumglas bäst resultat med avseende på dimensionering. Lättklinker är optimalast i fall 2 (Norrköping) och i fall 3 (Luleå) visar det sig att lättklinker och cellplast är mest gynnsammast utifrån dimensioneringsaspekten. Spänningstillskotten och jordens hållfasthetsparametrar påverkar jordprofilernas sättningskänslighet. De odränerade och dränerade skjuvhållfasthetsegenskaperna i jordarna påverkar de odränerade och dränerade säkerhetsfaktorerna. Lättfyllnadsmaterialens volym bestäms baserat på den höjd som krävs för att uppfylla dimensioneringskraven. På så sätt varierar kostnader och koldioxidekvivalenter för lättfyllnadsmaterialen beroende på volym. Ur en dimensionerande synvinkel har lättfyllnadsmaterialen varierande resultat beroende på jordprofil och optimeringsåtgärd. Cellplast är det mest optimala materialet beträffande volym och kostnad i samtliga fall. Skumglas är det mest gynnsamma materialet utifrån miljöpåverkan i allmänhet. I denna studie är cellplast eller skumglas det mest optimala lättfyllnadsmaterialetmed avseende på volym, kostnad och miljöpåverkan. / In this study, a geotechnical investigation has been carried out to evaluate lightweight filling materials such as foam glass, cellular plastic, and expanded clay aggregate based on dimensioning requirements as lightweight filling material in an embankment. The goal is to analyze these materials and to conclude which material is most optimal regarding volume, costs, and environmental impact in a specific region in Sweden. The regions that have been investigated are Nattraby, Norrkoping, and Lulea. A case study has been carried out were a real project in Nattraby was the starting point for dimensioning the embankment. The following issues have been addressed: How large a volume of lightweight filling materials is required to meet the dimensioning requirements depending on the soil profile? How much will the sitespecific lightweight filling materials cost? How large is the site-specific environmental impact measured in carbon dioxide equivalents for each lightweight filling material? The study has been carried out through a literature study. When dimensioning settlements, manual calculations were performed. The SLOPE/W software was used in stability analyzes and in the production of the volume of lightweight filling materials. The environmental impact of lightweight filling materials has been measured in carbon dioxide equivalents and has been obtained from EPDs. The results show that foam glass has a volume between 90,653 - 95,340 m3, cellular plastic between 80,903 - 85,840 m3, and lightweight clay aggregate between 108,540 - 121,240 m3 for all cases. For the three areas, foam glass has a cost between SEK 90,653 - 95,340, cellular plastic between SEK 52,586.95 - 55,796, and lastly lightweight clay aggregate between SEK 75,978 - 84,868. Carbon dioxide equivalents that foam glass contributes to are between 704.74 - 741.17 CO2e, lightweight clay aggregate between 6 537.91 - 7 302.89 CO2e, and cellular plastic between 5 257.08 - 5 577.88 CO2e for all cases. In case 1 (Nattraby), lightweight clay aggregate and foam glass show the best results regarding dimensioning. Lightweight clay aggregate is most optimal in case 2 (Norrkoping) and in case 3 (Lulea) it turns out that lightweight clay aggregate and cellular plastic are most favorable from the dimensioning aspect. From a dimensioning point of view, the lightweight filling materials have varying results depending on the soil profile and optimization measure. Cellular plastic is the most optimal material in terms of volume and costs in all cases. Foam glass is the most favorable material based on environmental impact in general. In this study, cellular plastic or foam glass is the most optimal lightweight filling material in terms of volume, cost and environmental impact.
6

Environmental and technical evaluation of cement reduction and test methods for fibre reinforced shotcrete in tunnels

Brodd, Elin, Östlund, Lina January 2022 (has links)
The dominating support method for hard rock tunnels today is use of fibre reinforced shotcrete in combination with rock bolts. The fibre reinforced shotcrete secures smaller blocks, while rock bolts are used to support larger blocks in the rock. Application of shotcrete is done by spraying against the rock surface using compressed air. The use of accelerators result in fast strength development and adhesive properties, which are two characteristics of great importance when constructing tunnels. This thesis aims at increasing the understanding of climate impact from fibre reinforced shotcrete in tunnel construction. The focus is on reducing the climate impact with two methods: reducing the share of cement in the shotcrete mixture through substitution with addition materials and using better test methods for fibres. Cement is one of the most important ingredients in concrete, however also the largest contributor to CO2 emissions. Reducing the cement amount is therefore a way of reducing the emissions of concrete. In addition, when testing the performance of fibres, different methods can lead to a spread in the results, causing an overuse of fibres in the shotcrete. First, the thesis investigated the use of alternative binder materials, especially Ground Granulated Blast Furnace Slag (GGBS), as a substitute for cement. Experimental testing was performed in a laboratory to evaluate the compressive strength for shotcrete with different amounts of GGBS. Testing was performed after one and seven days in order to evaluate the early strength. Second, the thesis investigated the use of fibre reinforcement and the possibilities of reducing the fibre dosage when changing fibre type and test method. Numerical modelling was performed for two test methods, beam and panel testing, based on experimental data. The thesis evaluated the environmental performance in terms of Global Warming Potential for both fibres and binder. The results show that substituting cement with GGBS has the largest potential to lower the CO2 emissions from fibre reinforced shotcrete. In addition, the fibre dosage can be lowered by changing fibre type, but also test method. Also this lowers the emissions, however the main emissions origins from the binder part. / Den dominerande förstärkningsmetoden för tunnlar i hårt berg idag är fiberarmerad sprutbetong i kombination med bergbultar. Den fiberarmerade sprutbetongen säkrar mindre block, medan bergbultar säkrar större block från att falla ner. Sprutbetongen appliceras genom sprutning direkt mot bergytan men hjälp av tryckluft. Användning av acceleratorer medför snabb hållfasthetsutveckling och vidhäftande egenskaper, vilka är av stor vikt vid tunnelkonstruktion. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för klimatpåverkan från fiberarmerad sprutbetong i tunnelkonstruktion. Fokus är att undersöka minskningar i klimatpåverkan med två metoder: minska andelen cement i betongblandningen genom ersättning med alternativa material och använda bättre testmetoder för fibrer. Cement är en av de viktigaste ingredienserna i betong, men också den största bidragande faktorn till koldioxidutsläpp. Minskning av andelen cement är därför ett sätt att reducera utsläppen från betong. Dessutom kan valet av testmetod ha stor påverkan på vilken dosering av fibrer som krävs. Examensarbetet undersökte först användningen av alternativa bindemedelsmaterial, speciellt granulerad masugnsslagg, i sprutbetong som ett ersättningsmaterial till cement. Experiment i labb utfördes för att utvärdera tryckhållfastheten för gjuten sprutbetong med olika andelar granulerad masugnsslagg. Testning genomfördes efter en respektive sju dagar för att utvärdera hur slagg påverkar den tidiga hållfastheten. Användningen av fiberarmering och möjligheten att reducera fiberinnehållet vid byte av fibersort och testmetod undersöktes sedan. Numerisk modellering genomfördes för två testmetoder, balk- och plattest, baserat på experimentell data. Examensarbetet utvärderade klimatpåverkan i termer av Global Warming Potential, GWP, för både fibrer och bindemedel i sprutbetong. Resultaten visar att ersättning av cement med granulerad masugnsslagg har den största potentialen att minska koldioxidutsläppen från fiberarmerad sprutbetong. Dessutom kan fiberdoseringen minskas genom ändrad fibertyp samt ändrad testmetod, vilket också minskar utsläppen. Emellertid härstammar de största utsläppen från bindemedlet.
7

Effektivisering av stålbalkar i en takkonstruktion med avseende på utsläpp av växthusgaser / Steel beam effectivization in a roof construction, Considering greenhouse gas emissions

Fasihikoli, Dorsa, Filippa, Kjellander January 2024 (has links)
Introduktion (och mål) – Jordens medeltemperatur har ökat exponentiellt sedan industrialismen i slutet av 1800-talet. En ökad medeltemperatur leder till klimatförändringar som värmeböljor, översvämningar, smältande polarisar och stigande havsnivåer. För att motverka den globala uppvärmningen krävs det att Sverige och alla andra länder minskar sina utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, därmed är det viktigt att minska utsläppen från sektorn. Stål är ett vanligt material som används inom byggsektorn. Produktionen av stål är energikrävande och leder till stora utsläpp av CO2. Det är utmanande att helt undvika användningen av stål inom byggsektorn, men det finns möjligheter att minska mängden stål i konstruktioner och därmed minska klimatpåverkan. Ett sätt att reducera materialåtgången och minska klimatpåverkan i en stålkonstruktion är att effektivisera konstruktionen och undvika överdimensionering. Målet med studien är att undersöka om det är möjligt att ändra de befintliga takbalkarna av HEB-profiler i ett reningsverk till IPE-profiler, med hänsyn till vippning, buckling och nedböjning. Målet är även att beräkna klimatrelaterade skillnader mellan de befintliga takbalkar av HEB-profilerna och de IPE-profiler som kan ersätta dem.  Metod – Forskningsstrategin för studien tillämpas i form av en fallstudie, då studien syftar till att få en djupare förståelse kring undersökningsobjektet som är ett reningsverk. Datainsamlingsmetoden är en dokumentstudie där dokument används som sekundärdata för att sedan analyseras. Därefter används den analyserade datan för att besvara frågeställningarna i studien. Resultat – Resultaten av studien visar att genom att undvika överdimensionering kan mängden stål minskas för de befintliga takbalkarna i reningsverket, vilket också resulterade i minskade utsläpp av kg CO2eq. Analys – Analysen av studien visar att de befintliga takbalkar av HEB-profiler i takkonstruktionen i reningsverket kan effektiviseras genom att ersätta de med IPE-profiler. Det är gynnsamt att ändra de befintliga takbalkarna av HEB-profiler mot IPE-profiler för att minska mängden av stål och därmed utsläppen av koldioxidekvivalenter. Diskussion – Studien visar att kritiska faktorer som vippning, buckling och nedböjning är avgörande vid dimensionering av takbalkar. Vippning och nedböjning var mer avgörande än buckling vid dimensioneringen av takbalkarna i studien. Studien påvisar att de befintliga balkar av HEB-profiler i takkonstruktionen kunde ersättas med IPE-profiler både med och utan trapetsprofilerad plåt för sidostagning. Genom att införa sidostagning med trapetsprofilerad plåt minskades risken för vippning, vilket möjliggjorde en ytterligare minskning av dimensionerna på IPE-profiler och därmed minskning av stålanvändningen i takkonstruktionen. / Introduction (and aim) – The earth's middle temperature has risen exponentially since the industrialization in end of the 19th century. A rising middle temperature leads to climate changes such as heatwaves, floods, melting of the polar ice and rising of the see levels. It depends on Sweden and other countries to reduce the emissions from greenhouse gases. The construction and real estate industry causes one fifth of Sweden´s total emissions of greenhouse gases. Steel is a common construction material but the production of steel results in large emissions of CO2 and demands a lot of energy. It is challenging to cancel out steel from the construction sector, but possibilities exist to decrease the amount of steel which benefits the environment. One way to reduce the amount of steel is to optimize the construction and to avoid over dimensioning. The aim of this thesis is to research if it is possible to change HEB-roofbeams to IPE-roofbeams in a sewage plant, considering tilting, buckling and deflection. The aim is also to research the environmental impact between HEB 220 and the IPE-roofbeams whom can replace it.  Method – The research strategy for this study is a case study which refers to a deeper understanding of an object. In this case the object is the sewage plant. The data collection method is a document study where documents are used as secondary data to be analyzed. The analyzed data is then used to answer the research questions of the study.  Results – The results show that it is possible to avoid oversizing beams and that effectivization leads to a reduction of CO2eq emissions. Analysis – The analysis of the study indicates that the existing roof beams, composed of HEB profiles in the building's roof structure, can be effectives by replacing them with IPE beams. It is beneficial to change the existing roof beams from HEB profiles to IPE profiles in order to reduce the amount of steel and thus the emissions of CO2 equivalents. Discussion – The study shows dimensioning factors such as tilting, buckling and deflection determine the dimensions of the beams. Tilting and deflection were more critical than buckling in the dimensioning of the roof beams in the study. The study demonstrates that the existing beams made of HEB profiles in the roof structure could be replaced with IPE profiles, both with and without trapezoidal sheet metal for lateral bracing. By introducing lateral bracing with trapezoidal sheet metal, the risk of tipping was reduced, which enabled a further reduction in the dimensions of the IPE profiles and thus a reduction in steel usage in the roof structure.
8

Elektrifiering av lastbilsflotta : Fallstudie på Akka Frakt / Electrifying a truck fleet

Löfgren Wallén, Emma, Khalil Soliman Zaid, Emad January 2023 (has links)
Introduction: The case study was conducted at the transport company Akka Frakt which faces the challenge of electrifying its vehicle fleet. The purpose of the study is to investigate how Akka Frakt can implement the conversion with as little impact as possible on the environment and operational activities. Problem description: Akka Frakt has recently invested in many new fossil-fueled trucks that have a long lifetime left. In addition to that, electric trucks are a new industry, which means that the technology has not been developed to adapt to all types of special constructions for trucks. Theory: The study's theoretical starting point is sustainable development where all three dimensions have been important to review. Method: The empirics was collected through qualitative methods in the form of a literature search, interviews, and the provision of internal documents. When analyzing the data, the tools Ishikawa diagram, breakdown, and risk analysis have been used. Results: The results show that the optimal changeover for Akka Frakt is ongoing over a ten-year period and electrifying all trucks where possible with today's technology. The existing trucks that have not yet been replaced are refueled with HVO100 and where electrification is not possible, the trucks are converted to biogas. Conclusions: There are problems with electrifying Akka Frakt's vehicle fleet. A major problem is the current lack of technology that does not make it possible to electrify the entire vehicle fleet. With the electrification, there are also problems that affect the operational activities, for example a running-in period. / Inledning: Fallstudien har genomförts på transportföretaget Akka Frakt som står inför utmaningen att elektrifiera sin fordonsflotta. Syftet med studien är att undersöka hur Akka Frakt kan genomföra omställningen med en så liten påverkan som möjligt på miljön och den operativa verksamheten. Problembeskrivning: Akka Frakt har nyligen investerat i många nya fossildrivna lastbilar som har lång livstid kvar. Utöver det är ellastbilar en ny bransch, vilket gör att tekniken inte utvecklats för att anpassas till alla typer av specialbyggnationer till lastbilar. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är hållbar utveckling där alla tre dimensioner varit viktiga att granska. Metod: Empirin samlades in genom kvalitativa metoder i form av litteratursökning, intervjuer samt tillhandahållandet av interna dokument. Vid analysering av data har verktygen Ishikawa- diagram, uppdelning och riskanalys använts. Resultat: Resultatet visar att den optimala omställningen för Akka Frakt pågår under en tioårsperiod och elektrifierar alla lastbilar där det är möjligt med dagens teknik. De befintliga lastbilar som ej blivit utbytta ännu tankas med HVO100 och där det ej är möjligt att elektrifiera ställs lastbilarna om till biogas. Slutsatser: Det finns problem med att elektrifiera Akka Frakts fordonsflotta. Ett stort problem är den bristande tekniken som finns i nuläget som inte gör det möjligt att elektrifiera hela fordonsflottan. Vid elektrifieringen tillkommer även problem som påverkar den operativa verksamheten, exempelvis en inkörningsperiod.
9

Miljöpåverkan vid grundläggning i samband med vägbyggnad : En komparativ fallstudie av inblandningspelare, lättklinker, skumglas och cellplast (EPS) ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv / Environmental impacts of foundation methods in connection to road construction : A comparative case study of deep soil mixing, expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam (EPS) from an environmental and economical perspective

Brännmark, Disa, Cano Norberg, Desirée January 2019 (has links)
Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. / The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.
10

Klimatdata som mervärde i leverans till kunden : En parameterstyrd mall i Revit / Providing climate data as an additional customer value : A parameter study in Revit

Potrus, Sara, Youssef, Berta January 2021 (has links)
The construction industry contributes to a large part of emissions and for that particular reason a new law about climate declarations will be enforced from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Climate declarations present emissions for building materials, building parts or even for a complete building.  Climate data computed in climate declarations are based on life–cycle assessments (LCA). LCA describes environmental impacts which material has during its whole lifespan, from “cradle to grave”. An environmental product declaration (EPD) presents results from a life–cycle assessment in a more compressed matter.  Meanwhile the interest in sustainability increases, the automation within the construction industry continues, as well as various programs, which are being developed to obtain sustainability data. Construction companies do not usually present information containing climate data in their construction documents, therefore Geosigma Konstruktion aims to offer this information to its customers. This information can be provided by making one of BIM’s software programs – Revit more efficient and as well as integrating it with sustainability.  The purpose of this thesis is to generate climate data from a parametrically driven template, this can offer an additional value to the customers. This climate data displays values of emissions in a schedule format for framing materials. The schedules are created in the Revit program and are categorised after materials’ strength class, profiles, types and building parts within building constructions. A survey is also conducted and sent out to Geosigma Konstruktion's customers, in order to answer the questions in this study.  The results of this study show that the parametrically driven template with climate data will provide additional value for the customers. Furthermore, this template can be used as a basis while determining the structural framing. / Byggbranschen står idag för en stor andel av utsläppen och av denna anledning kommer en ny lag om klimatdeklaration från Boverket att träda i kraft. Klimatdeklaration är ett sätt att redovisa klimatutsläpp för byggmaterial, byggdelar eller en hel byggnad.  Beräkningar för klimatdata utförs genom att ta hänsyn till miljövarudeklarationer (EPD) som grundar sig på en livscykelanalys (LCA). En LCA redovisar miljöpåverkan för ett materials hela livslängd från ”vaggan till graven”. I en EPD framförs ett mer komprimerat resultat för materialets livscykel.  Samtidigt som intresset för hållbarheten ökar, fortsätter automatiseringen inom byggsektorn, där flertal programvaror utvecklas för att få fram hållbarhetsdata. Konstruktionsföretag tar inte alltid med information kopplat till klimatdata i sina handlingar, därför vill Geosigma Konstruktion erbjuda detta till sina kunder. Detta görs genom att BIM – programmet Revit effektiviseras och integreras tillsammans med hållbarhet.  Syftet med examensarbetet är att framställa klimatdata från en parameterstyrd mall för att kunna skapa ett mervärde till kunden. Klimatdata från den parameterstyrda mallen redovisar värden för utsläpp i tabellformat för olika stommaterial.  Dessa tabeller skapas i programmet Revit och indelas efter materials hållfasthetsklasser, profiler, sorter samt olika byggdelar inom huskonstruktion. En undersökning görs även i form av en enkät och skickas ut till Geosigma Konstruktions kunder, för att kunna bidra till att besvara frågeställningarna.  Resultatet visar att den parameterstyrda mallen med klimatdata skapar ett mervärde för kunden vid leveransen. Dessutom kan denna mall–fil användas som ett underlag vid val av stomlösning.

Page generated in 0.1221 seconds