Boundaries in the growth of women entrepreneurship, in general, are for example family responsibility, gender discrimination, missing networks and the lack of interaction with other successful entrepreneurs. This is especially critical in developing countries where the women have to face additionally barriers. The existence of supportive organizations is crucial in creating opportunities for female entrepreneurship. One example of a female entrepreneurial network that supports women doing business is GSWIM (Grooming a Successful Woman with an Intellectual Mind), operating in Kampala, Uganda. This thesis will study the knowledge sharing behaviour within the organization. The main data collection has been retrieved through interviews held with five business women, members of GSWIM. A developed version of the MOA framework (Motivation, Opportunity, Ability) have been used to analyse the collected data. It is shown that there are a lot of things in GSWIM that facilitate the knowledge sharing behaviour. GSWIM motivate, inspire and are proficient in communicating the value of sharing knowledge. However, there are some crucial aspects for improvements related to increased ability, belongingness of members and decentralization. The long-term orientation is along with team cohesiveness, probably two of the network’s major assets. By providing a network for women, and a platform for knowledge sharing, GSWIM has reduced some barriers to entrepreneurship in Uganda.

This study examines whether and how art, through its capacity for transformation, can promote empathy, provide insight into built-in prejudices and open up for new perspectives. The thesis analyzes three works of art: the film Love is the Message, the Message is Death, by Arthur Jafa, Go Gone, a textile sculpture group by Moa Israelsson and Modern sovande, a painting by Åke Göransson. In order to broaden the research material, in addition to the artworks, three projects at three different art institutions are examined, all of which treat empathy and art in different ways. These are: Center for Empathy and Visual Art (CEVA) at the Minneapolis Art Institute, Civic Wellness program, Art Institute of Chicago and In the mirror of the wonder of Luca Giordano, Art Perception, Florence. The study's theoretical framework is based on affect theory and empathy theory in aesthetics. The thesis applies an affect-based model as a method for the analysis of the works of art; the examination of the projects takes place through a description of each project's structure, implementation and outcome. This is presented through a schedule for each project. Main questions are: Can art of various kinds, by virtue of its own being, open up new perspectives, make prejudice visible and lead to the promotion of empathy? Can artists, curators and institutions such as museums, create a method to channel the ability of art? Can the thoughts a work of art includes and which take shape and permanence in the public space, lead to action? The study is based on, among other things, Gilles Deleuze’s thoughts about art's ability to release forces that are not themselves visible, as well as in Gustav Jørgen Pedersen's ideas about pictorial thinking – the paradox of wanting to paint what cannot be seen. Jill Bennett's ideas about exhibitions that function as affectively charged spaces, that is, the affective intensities released in the work of art are social and not something intrinsic and private, are also relevant to the study's reasoning. The study shows how the artist's ability to bring out a bodily dimension, a sense of presence – the ability to paint what cannot be seen– is crucial to what the work of art itself can do. The study also shows that it is fruitful to try to create environments through exhibitions, affective charged spaces, where the intention is to try to lead the visitors' attention towards a targeted goal.

Författare beskrivs ofta som ensamma skapare till sina verk. I många fall finns det dock betydligt fler som medverkar i produktionen av ett litterärt verk, däribland förlaget. I fallet med svenska författarna Harry Martinson och Moa Martinson är det sen tidigare vederlagt att de båda hade ett utbyte med sina förläggare på Albert Bonniers förlag och att de på olika vis fick råd och ändringsförslag gällande sina texter av sina förläggare Karl Otto Bonnier, Tor Bonnier och Kaj Bonnier. Uppsatsen undersöker på vilka vis förläggarna fungerar som medskapare genom att undersöka kommunikationen i brev mellan författarna och förläggarna gällande författarnas olika manuskript under perioden 1928–1939. Uppsatsen utgår från flera frågeställningar och undersöker mönster i förläggarnas kommunikation och deras synpunkter på författarnas manuskript, hur dialogen ser ut mellan de olika parterna samt vilken funktion förläggarna kan sägas ha i produktionen av de litterära verken, allt som allt i syftet att bidra till förståelse för hur relationen mellan de två yrkesgrupperna kan påverka produktionen av ett litterärt verk fram till dess att en originalutgåva publiceras. Av analysen framkommer det att det finns ett flertal mönster i förläggarnas kritik som berör allt från språket, innehållet och formen, manuskripten i relation till den tänkta mottagaren, förlagets angelägenheter samt vänskapliga relationer mellan författare och förläggare. Trots att förläggarna refuserar båda författarna vid ett flertal tillfällen ser relationen mellan dem olika ut och på så vis skiftar även kritiken från förläggarna och författarnas respons. Bland annat Harry Martinson och Tor Bonnier utvecklar en särskild vänskaplig relation, medan Moa Martinson förmodligen anser sig åsidosatt och att hennes författarskap inte tillskrivs lika stor vikt av förlaget. Harry Martinsons får även något mindre omfattande förslag om ändringar från förlaget och med tiden dessutom mer frihet, medan Moa Martinson in i det sista ombes göra omfattande ändringar och även av andra skäl, så som att hon måste göra ändringar för att hennes innehåll inte anses passande. Båda författarna visar tacksamhet för de kommentarer de får av förläggarna på sina manuskript men är till en början inte alltid villiga att göra ändringar, även om de i slutändan väljer att göra som förläggarna önskar för att på så vis kunna publicera sina verk. Uppsatsen konstaterar att förläggarna framför allt kan ses som medskapare i den litterära produktionen på så vis att de med sina kommentarer är med och formar författarnas åsikter om hur god litteratur ska skrivas och på så vis påverkar deras skapande i det långa loppet. / Authors are often described as lone creators of their work. However, in many cases there are several others included in the production of a literary work, amongst them the publishing house. It is previously known that Swedish authors Harry Martinson and Moa Martinson both had an exchange with their publishers Karl Otto Bonnier, Tor Bonnier and Kaj Bonnier at Albert Bonniers förlag (a leading Swedish publishing house). This thesis examines in what ways the publishers’ acts as “co-creators” of the authors literary works by analysing the communication in letters between the publishers and the authors regarding numerous manuscripts written during 1928–1939. The thesis frames several questions and analyses patterns in the publishers’ letters and their comments of the authors’ writing, the dialogue between the five respective parties and what function the publishers can be said to have in the literary production. The overall purpose of the thesis is to further understand the relationship between the two professions and how that affects the production of a literary work, up until the original publication of the work. The analysis concludes that there are some distinguishable patterns in the publishers’ critique of the authors’ manuscripts regarding language, content and disposition, the recipient, the publish houses’ interests as well as the friendship between the authors and publishers. While the relationship between the authors and publishers changes, so does the publishers comments and the authors response to those comments. Harry Martinson and Tor Bonnier develops a friendship which affects their working relationship, while Moa Martinson presumably feels left out and treated less amicably by Albert Bonnier’s. There is a difference between how the authors are treated by the publishers in that Harry Martinson gets less critique and does not need to make as extensive changes in his writings whilst Moa Martinson on the other hand has to do the opposite. The publishers, especially Karl Otto Bonnier, also demands that Moa Martinson make changes regarding unsuitable topics in her writing. Both authors show gratitude for the publishers’ commentary, though they are at first often unwilling to make the suggested changes. In the end Harry Martinson and Moa Martinson tend to yield to the publishers wishes, possibly in order to get their works published. The thesis concludes that the publishers could be considered “co-creators” of the authors’ literary works mainly by contributing to and shaping the authors’ views on what literature is and how it should be written, thus affecting their writings in the long run.

This work deals with issues in data streams mining which nowadays is a very dynamic area in information technology. The thesis describes the general principles of data mining. There are also the principles of data mining in the data streams. Special attention is given to the implemented algorithm CluStream. In the practical part the data stream processing solution was designed and implemented by the MSSQL technology using the above algorithm. The functionality of the algorithm was verified using own data stream generator.

I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.       Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska.      En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally.

The overall objective of this study is, to understand how the prehistoric individual experienced her “being in the world”. This is done by examining the spatial relationships of prehistoric remains in order to understand hierarchies. The foundation of the thesis is constructed by using data from the prehistoric settlement of Letolo in Samoa (Independent State of Samoa) in West-Polynesia and Hanga Ho´onu on Rapa Nui (Easter Island) in East-Polynesia. These data are stored and analysed in a Geographical Information System (GIS). In the Samoan case the intention is to make previously unpublished surveys available. An aim is to develop a method to interpret social information from the spatial relations of built structures. It is questioned if it is possible to interpret the degree of hierarchy in a prehistoric society only from the spatial relations of features. It is concluded that such an inquiry needs to be paired with preunderstanding and analogies, such as ethnohistorical data, since it otherwise is problematic to ascribe meaning to different built structures. The thesis uses ethnohistory for preunderstanding and analogy. The thesis further examines the worldviews and structures that are shown in the repeated practice of groups in the two settlements. / Det övergripande syftet med föreliggande studie är att komma närmare den förhistoriska människans upplevelse av varat, att komma närmare hennes upplevelse av att finnas till i världen. Detta görs genom att undersöka fornlämningars spatiala relationer för att förstå  hierarkier. I uppsatsen redovisas två databaser och Geografiska Informationssystem som har konstruerats utifrån fornlämningsdata från förhistoriska bosättningar på Samoa i västpolynesien och Rapa Nui i östpolynesien. På Samoa är det Letolodalen på ön Savai´i som undersöks, och på Rapa Nui är det Hanga Ho´onu vid La Pérouse-bukten som undersöks. Uppsatsen ämnar tillgängliggöra opublicerade inventeringar av Letolo på Samoa. En intention är att utarbeta specifika kriterier för att utläsa social information från den spatiala utbredningen av fornlämningar. Arbetet ifrågasätter om det är möjligt att läsa ut graden av hierarki i ett förhistoriskt samhälle utifrån de spatiala relationerna mellan fornlämningar. Svaret är att det går om analogier och förförståelse används då det annars är problematiskt att tillskriva mening till fornlämningar. Eftersom Polynesien är väl dokumenterat utifrån ett etnohistoriskt perspektiv används analogier och förförståelse från dessa berättelser. I uppsatsen undersöks vidare mentala världar och strukturer som visar sig i gruppers upprepade praktiker i de två bosättningarna.

The following thesis examines the process of identity making in the novels Stolen (2021) by Ann-Helén Laestadius and Polar Fire (2021) by Moa Backe Åstot. By a comparative thematic analysis of the texts, and through concepts from postcolonial and decolonial theory, the thesis investigates the challenges for two Sámi youths in a contemporary Sápmi setting as they try to renew the image of Saminess. The analysis explores how aspects such as indigeneity, strategic essentialism, gender and sexuality influence the young characters Elsa and Ánte in their attempts to become independent reindeer herders. Elsa and Ánte are constantly reminded of the history and traditions of the Sámi people, which is filled with both pride and shame. Indeed, the thesis also takes into account the history of the Swedish church and the Swedish government's involvement in Sámi societies, such as the Sámi boarding schools that resulted in family separations and loss of language, and reindeer herding regulations that still affect the Sámi community today. The analysis concludes that history, government policies and strict interpretations of Sámi traditions are interwoven with contemporary Sámi culture, and thus affects the young protagonists as they try to navigate between the inherited collective struggle of their ancestors and their individual needs when it comes to shaping their own Sámi identity.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:23:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Wander de Moraes Paes.pdf: 1162817 bytes, checksum: 45da7f91468b50a422ea7d8a7cd4f2a1 (MD5) Previous issue date: 2008-08-06 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The concept of sharing computing resources among WEB participants, has been gradually extended to support scenarios in wireless world, networks, mobile devices which introduce a variety possible uses. Wireless devices become a key of sharing information among peoples. In this point of view we present the main challenges in pervasive/ubiquitous concepts for wireless applications networks, focusing on the resource of systems and information interoperability. The idea about interdisciplinary culture, as instrument of dissemination and production of the knowledge in the digital environment, is a factor that also is applied to the environment of the mobile devices that remain the necessity of a study related to the interoperability what refers to the communication and the exchange information among peoples. This phenomenon shows up as a trend of the systems solutions in Wireless environments and WEB due to variety use of the electronic devices without wire as: cellular, PDA´s, Smartphone and Pocket PC. The consolidation of the Internet as a collaboration environment as well as the sprout of the mobile applications had directly influenced the business solutions and the systems architecture in the contemporary society. This new cartographic map of the decentralized services in cyberspace is fertile environment for the study about mobile medias environment and its consequence among stakeholders in ciberspace, a scene that represents significant impact in the contribution of the information in the development of the interfaces of the mobile systems. This map of information characterizes for a harmonic acquaintance between the centralization and the decentralization of the information in the mobile network. Therefore, the specific objective of the thesis involves the idea about mobile interoperability devices under the phenomenal about: mobility, cyberspace, portable devices and the technological aspects of the hybrid networks and new media architecture. The emergency of this context represents an important research study of the technology due a great solution offered by telecom corporations and political government. The aim of this research does not only approach the technological aspect centered in design of systems and programs, but also it focuses the benefits of the interoperability about all the flow of the information, deriving of the decentralized flow of information in wireless environment and WEB, these aspects had influenced the companies and the society in the digital culture. These solutions prevail are inside the same solution for the collaboration and people integration in cyberspace / O conceito da cultura interdisciplinar, como instrumento de disseminação e produção do conhecimento no ambiente digital é um fator que também se aplica ao ambiente dos dispositivos móveis. O que traduz a necessidade de um estudo relacionado à interoperabilidade das informações no que tange a comunicação e a troca das informações por meio destes últimos. O tecnologia sem fio afirma-se como tendência das soluções sistêmicas devido à popularização do uso dos dispositivos eletrônicos (celular, PDA´s, Smartphone e Pocket PC) e principalmente pelo papel da sociedade como parte integrante no dinamismo do processo de colaboração das informações. A consolidação da Internet e do surgimento da tecnologia móvel, sob a perspectiva da colaboração das informações, influenciou diretamente as soluções de negócio e os sistemas computacionais na sociedade contemporânea. Esse novo mapa cartográfico dos serviços descentralizados no ciberespaço é um palco fértil para o estudo da influência das mídias móveis e seu reflexo nas relações humanas. O que representou um impacto significativo no ambiente de desenvolvimento de sistemas inserido num ambiente heterogêneo que se caracteriza também por uma convivência harmônica entre a centralização e a descentralização das informações. Portanto, o objetivo específico dessa dissertação é apresentar a idéia da interoperabilidade dos dispositivos móveis sob o contexto dos fenômenos contemporâneos da mobilidade, ciberespaço móvel e os aspectos tecnológicos das redes e arquitetura de sistemas móveis. A emergência deste contexto representa um palco fértil para o estudo da tecnologia sem fio oferecida pelas grandes corporações. O foco desta pesquisa não aborda somente os aspectos tecnológicos centrados no design de sistemas e programas, mas também enfoca a interoperabilidade em todo o fluxo das informações na WEB e no emergente ambiente tecnológico Wireless com abordagens que influenciaram as empresas e a sociedade na cultura digital. O que representa o meio digital móvel e a interoperabilidade como parte integrante de uma mesma inovação tecnológica como solução para a colaboração das informações e integração de pessoas no ciberespaço