I detta examensarbete studeras programvarorna Tekla Structures och Revit Structures djupgående under projekteringsfasen. En fallstudie ligger till grund för att jämföra programvarorna, med syfte att hjälpa byggkonstruktörer i valet mellan respektive programvara. Examensarbetet är utfört i samarbete med Kåver & Mellin Uppsala och jämförelsen ska hjälpa företaget att besluta om det finns skäl att utbilda sina medarbetare inom Tekla. Fallstudien har byggt på ett referensprojekt som utfördes i respektive programvara. Referensprojektet bestod av vanligt förekommande konstruktionselement och utförandet delades upp i två huvudområden, modellering och ritningsframställning. Modelleringen avser de moment som krävs för att skapa en 3D-modell över byggnaden medan ritningsframställning avser de moment som krävs för att framställa kompletta ritningar över byggnaden. Under utförandet upprättades fyra ritningar i respektive programvara, ritningarna utformades efter standarden Bygghandlingar 90.  En viktig faktor för utförandet av fallstudien visade sig vara den rådande kunskapsnivån hos användaren i respektive programvara. Detta speglades i resultatet för tidsåtgången. Eftersom författarna hade större förkunskaper i Revit kunde många av momenten utföras snabbare än för Tekla. Att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan programvarorna i tidsåtgång blev följaktligen svår men fallstudien hjälpte författarna att kunna dra slutsatser kopplade till programvarornas styrkor och svagheter samt användarvänlighet. Tekla hade stora styrkor inom stålprojektering och programvarans förmåga att upprätta tillverkningsritningar på ett effektivt var av stor betydelse. Men programmet visade svagheter i ritningsframställningen där verktygen var otillräckliga för att kunna färdigställa referensprojektets detaljritning med korrekt skraffering. För Revit var det just programvarans detaljeringsverktyg i ritningsframställningen som var den stora styrkan. Programvaran hade verktyg för att rita ut alla ingående delar som skulle ingå på detaljritningen. För stålprojektering saknade programvaran verktyg för att effektivt kunna modellera upp alla ingående delar av en stålpelare, och stora delar av projektering för stål fick utföras under ritningsframställningen med hjälp av 2D-grafik. För företaget Kåver & Mellin Uppsala rekommenderas det att utbilda sina medarbetare i Tekla om de avser att ta sig an projekt med omfattande stålprojektering.

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit långt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anläggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag är anläggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom området BIM. Bristfällig kompetens och dålig information utgör några risker som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga från både interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anläggningsprojekt vi fått som uppgift att kartlägga. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan används inom Trafikverket och hur de tillämpas med avseende på risker och projektering. De risker som kommer att undersökas är vid projektets utförande- och projekteringsskede samt en liten överblick på förvaltning och standardisering. Resultatet ska användas som underlag i framtagandet av ett gemensamt arbetssätt för BIM på Trafikverket. Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av BIM. Studien visar att de främsta användningsområdena där BIM kan användas i anläggningsprojekt är anläggningsinformationsmodell, maskinstyrning, kalkylering, tidsplanering, visualisering och samgranskning. Slutligen ska byggnadsinformationsmodellen kunna användas som relationshandling för förvaltning. Ett flertal risker har tagits upp inom användningsområdena som tex hinder vid implementering av BIM. Användningen av BIM kommer att växa i framtiden och med ny teknik fås nya möjligheter och affärsmöjligheter som kan generera en stor mängd nya affärer i branschen. BIM kommer att skapa en gemensam plattform som kontinuerligt uppdateras och på så sätt skapar många nyttor för Trafikverket. Projekteringen blir effektivare och håller högre kvalité samt bidra till en bättre produktionsprocess. / The concept of BIM (Building information modelling) has come a long way in house construction and building services industry while the infrastructure sector has remained behind in development. The infrastructure industry is in great need of efficiency and experience in the field of BIM. Lack of skills and poor information pose some risks that need to be solved in order to boost the development. This thesis is done in the Swedish Transport Administration in Stockholm and was conducted by an interview with a total of 11 liable people from both internal and external companies. Each person who were interviewed had a connection to the infrastructure projects that we have been tasked to identify. The purpose of the thesis is to identify what BIM-related working methods already in use within the Swedish Transport Administration and how they are applied with respect to risks and planning. The risks that are investigated are in the project design, planning and construction stage. We also provide a small overview on management and standardization. The results will be used as a basis in the development of a common approach for BIM in the Swedish Transport Administration. The results show that there is no clear definition of BIM. The study shows that the main areas of BIM can be used in the infrastructure project machine control, accounting, scheduling, visualization and review. Finally, the building information model can be used as a relational document for management. Several risks have been addressed within the fields of application and obstacles in the implementation of BIM. The use of BIM will grow in the future and with new technology available, new opportunities and business opportunities occur that generates a large amount of new business in the industry. BIM will create a common platform that is continually updated and thereby create many benefits for the Swedish Transport Administration. The designs are more efficient and have higher quality and contribute to an improved production process.

Climate change and the increase of carbon dioxide in the atmosphere is an ongoing problem affecting the earth globally. To break this trend and revert the changes a continuous upgrade of the current energy system is needed, one way of doing this is by using models to simulate new systems. One of the areas that needs optimization is heat distribution systems and district heating. In this master thesis a model for simulation of district heating is built and tested for several case studies. This thesis is part of a larger research project which aims at integrating multiple models regarding mobility and energy systems to simulate a smaller society. The distribution system model was created using matrices to describe the connections within the system and then used to calculate mass flow, pressure drop, temperatures and heat losses. Results show that placement of new users in the grid heavily impact the mass flow and pressure drop throughout the system. Moreover, the result also shows that a reduction of the temperature requirement at one user has the possibility to drastically lower the temperature through the system and lower the heat losses significantly. Before further use of this model verification with commercialized software is strongly suggested.

En gruva kan orsaka stor påverkan på den omgivande miljön, bland annat påverkas grundvattennivåerna kring gruvan eftersom den länspumpas. För att få starta en gruva i Sverige måste tillstånd erhållas och då krävs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att påverka omgivande grundvatten. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt påverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den här studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör beräkningarna av grundvattnets strömning komplicerade. Grundvattenavsänkningen beräknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.  De numeriska beräkningarna gjordes med en finit differensmetod i programmet GEOAN. Berget beskrevs som ett kontinuum och flödet beräknades i tre dimensioner. Utvärdering gjordes av hur olika parametrar påverkade avsänkningsområdet kring schaktet och flödet av inläckande vatten i schaktet. De parametrar som undersöktes var: modelldomänens storlek, cellstorlek, potentiell grundvattenbildning, hydraulisk konduktivitet, topografi och schaktets utformning. Förutom olika storlek på konduktiviteten undersöktes hur anisotropi, djupberoende och heterogenitet i konduktiviteten påverkade. När konduktiviteten beskrevs som heterogen modellerades berget som ett stokastiskt kontinuum. De analytiska metoder som användes beräknade tvådimensionellt grundvattenflöde i en homogen akvifer. Utvärderingen av de analytiska metoderna visade att de metoder som användes krävde så pass mycket förenkling av verkligheten och så många antaganden att de bara kan ge en grov uppskattning av ett influensområde. Från utvärderingen av modellering med den numeriska metoden drogs bland annat följande slutsatser: (i) hydraulisk konduktivitet och potentiell grundvattenbildning har stor påverkan på influensområde och inläckage, (ii) ett heterogent konduktivitetsfält ger ett större avsänkningsområde men ett mindre inläckage jämfört med ett homogent konduktivitetsfält med samma effektiva konduktivitet och (iii) en horisontell tunnel som ansluts till schaktet på stort djup påverkar inte grundvattenytans avsänkning när konduktiviteten är djupavtagande. Utvärdering av grundvattenbildningen visade att en stor del av det vatten som läckte in i schaktet kom från områden utanför avsänkningsområdet. För att veta hur bra resultaten från den numeriska metoden stämmer i ett verkligt fall skulle resultaten behöva jämföras med uppmätta värden av inläckage i ett schakt och grundvattenavsänkning kring detsamma. / A mine can cause a major impact on the surrounding environment, including a drawdown of the groundwater table caused by dewatering of the mine. In order to start a mine in Sweden, permission must be obtained. This requires an environmental impact assessment, including an investigation of how the mine will affect surrounding groundwater. The aim of this project was to investigate the impact of a theoretical deep vertical mine shaft on ground water in the surrounding rock. In this study the mine was assumed to be surrounded by fractured rock. Fractured rock has very heterogeneous hydraulic properties, which makes the calculations of groundwater flow complex. The drawdown of the groundwater table was calculated both with analytical and numerical methods. The numerical calculations were made with a finite difference method in the program GEOAN. The rock was described as a continuum and the flow was calculated in three dimensions. Evaluation was made of how different parameters affected the size of the drawdown area around the shaft and the inflow to the shaft. The analyzed parameters included: size of the model domain, cell size, potential groundwater recharge, hydraulic conductivity, topography and the design of the shaft. In addition to different magnitude of the conductivity, investigation was done of how anisotropy, depth dependency and heterogeneity affected the results. When conductivity was described as heterogeneous it was modeled as a stochastic continuum. The analytical methods used calculated two-dimensional ground water flow in a homogeneous aquifer. The evaluation of the analytical methods showed that the used methods required so many simplifications and assumptions, that they were only able to give a rough estimate of an area of influence. From the evaluation of the modeling with the numerical method the following conclusions, among others, were drawn: (i) hydraulic conductivity and potential recharge have a major impact on the drawdown area and the inflow to the shaft, (ii) a heterogeneous conductivity field enlarges the drawdown area but decreases inflow to the shaft compared with a homogeneous conductivity field with the same effective conductivity and (iii) a horizontal tunnel connected to the shaft at great depth does not affect drawdown of the groundwater table when conductivity decreases with depth. Evaluation of the groundwater recharge showed that a large part of the water flowing in to the shaft came from areas outside the drawdown area. To know how well the numerical method works in a real case the results would need to be compared with measured values of inflow to a shaft and drawdown of the groundwater table around it.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med utveckling av elevers läsförståelse. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare sitt arbete för att utveckla elevers läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till utveckling av elevers läsförståelse? Vilka erfarenheter har lärare kring arbete med läsförståelsestrategier? Studien har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på lärande som socialt betingat genom interaktion. Perspektivet har använts i analysen med fokus på lärares undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Den metod som använts för datainsamling var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 på två olika skolor. Resultatet visade hur lärarna beskrev sitt arbete med elevernas läslust, ordförståelse och avkodning i samband med läsförståelsen och de gav konkreta exempel på olika läromedel de använde sig av. Det framkom även hur de respektive lärarna använde sig av läsförståelsestrategier med tydlig koppling till etablerade modeller för läsförståelse.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om framgångsrika undervisningsstrategier i läsförståelse för elever med autism genom att intervjua 15 pedagoger verksamma i reguljär grundskola och resursskola. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där lärande sker i meningsfulla sammanhang i samspel och kommunikation med andra. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av 15 pedagoger som hade erfarenheter av att undervisa elever med ASD, Autism Spectrum Disorder, i åk 1-9 i läsförståelse. Resultatet visade både likheter och skillnader i pedagogernas upplevelser och erfarenheter. En likhet som framträdde i resultatet var att elevernas motivation för det lästa upplevdes som avgörande för läsning och att det användes i undervisningen.  Vidare beskrevs utmaningar för eleverna med ASD att koppla det lästa till egna erfarenheter och att läsa mellan raderna. Pedagogerna använde sig ofta av modellering som undervisningsstrategi för läsförståelse. En likhet som beskrevs var att det sällan var svårigheter med avkodning för elevgruppen utan att läsförståelsen var det område som skapade svårigheter. Resultatet visade att utmaningar med läsförståelse för elever med ASD inte enbart förklarades med teorin The Simple View of Reading där läsförståelse anses vara produkten av avkodning och språkförståelse. Istället beskrevs utmaningar med läsförståelse för elever med ASD som kunde förklaras med exekutiva funktioner och den nedsättning i förmåga som tillskrivs diagnosen ASD.  Skillnader som framträdde var pedagogernas resonemang i de olika verksamheterna vad gällde bedömning och huruvida det var fungerande kartläggningsmaterial även för elever med ASD. I resursskolorna uppmärksammades nationella bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som begränsade vad gällde att fånga dessa elevers kompetenser medan materialet i den reguljära skolan upplevdes uppmärksamma svårigheter i läsförståelse på ett likvärdigt sätt som för elever utan ASD. Skillnader var också hur undervisningssituationen organiserades. I den reguljära skolan deltog ofta eleverna med ASD i större elevgrupper med inslag av kooperativt lärande och cirkelmodellen som arbetsmetod. I resursskolan undervisades eleverna med ASD i mindre grupper tillsammans med andra elever med olika NPF och de undervisades med nära stöd av pedagog. I resursskolan hade samtliga tagit del av utbildning genom arbetsplatsen samt sökte i högre grad än i den reguljära skolan litteratur på egen hand. I uppsatsen beskrivs olika specialpedagogiska perspektiv samt inkluderingsbegrepp för att nyansera de olika verksamheterna.

Studien syftar till att undersöka hur lärare uppfattar kooperativt lärande inom problemlösning i matematik i årskurs F-3. Semistrukturerade intervjuer har genomförts i kombination med deltagande observation. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt, nivågrupperingar och sociala förmågor hos eleverna är avgörande faktorer för ett effektivt kooperativt lärande. Studiens resultat pekar på att undervisningen i kooperativt lärande bör praktiseras genom modellering, scaffolding samt med tydliga förväntningar gällande både kunskapsmål och sociala mål. Studiens slutsats indikerar att elever bör ges möjlighet att tidigt i skolåren träna på kooperativa metoder för att kunna tillämpa sig en effektiv kooperativ inlärning.

Andersson, Susanne och Hansson, Malena (2017). ”Snacka om vilken värld som har öppnat sig” – en lyssningsläsningsstudie i grundskolan (”Imagine how accessible the world has become” – a study of listening and reading skills of primary aged children). Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för lyssningsläsning i grundskolans lärmiljö utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningar som belyses är hur lyssningsläsning i kombination med läsförståelsestrategier påverkar elevernas läsförståelse och motivation till läsning. Med utgångspunkt i didaktisk teori infördes en lyssningsläsningsstrategi genom modellering och läsförståelsestrategier. Vi tog hjälp av en fokusgrupp på sex lärare från tre grundskolor och observationer i deras lärmiljö. Empirin analyserades tematiskt kring lärarnas upplevelser och knöts i relation till utgångsläget. Resultatet visade att lärarna såg möjligheter, men även begränsningar med att använda lärverktyg. Studien visar att med hjälp av modellering av läsförståelsestrategier i helklass påverkas tillgängligheten i elevernas lärmiljö positivt och lyssningsläsning blir ett redskap som används. Gemensamt hos lärarna och deras elever är att synen på läsning ändras i takt med lyssningsläsningsstrategins införande och att läsa med öronen numera i dessa klasser är jämställt med att läsa. I lärarnas berättelser framgår att elever har blivit mer motiverade och visar mer intresse för böcker och läsning tack vare lyssningsläsning. Det framkommer även att det inte endast handlar om att köpa in lärverktyg, utan dessa skall användas och kunskap om verktygen måste finnas hos både lärare och elever. Denna studie önskar bidra till att öka medvetenheten om vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier kring lyssningsläsning och inte lämna dem ensamma med lärverktygen.

Den här litteraturstudien handlar om matematisk modellering med fokus på åldersgruppen 9–13 år. Vårt syfte är att undersöka om matematisk modellering är ett fördelaktigt arbetssätt i matematikundervisningen samt hur lärare kan använda sig av matematisk modellering i undervisningen undersöks. Vetenskapligt granskad litteratur analyseras och sammanställs för att jämföra vad olika forskare lyfter fram om matematisk modellering. Olika tidskriftsartiklar, ett konferensbidrag och en doktorsavhandling har analyserats. Resultatet visar både för- och motargument till matematisk modellering i åldrarna 9–13 år. Jämförelserna av forskningen i vårt resultat visar att argumenten för matematisk modellering väger tyngre och stödjs av flera forskare än vad motargumenten gör. Ett viktigt argument som många forskare lyfter fram är att modellering hjälper eleverna att överföra matematiken till verkligheten, för att lösa vardagliga problem och på så vis få förbättrade kunskaper om matematikens tillämpningar.

Digitaliseringen i samhället påverkar alla medborgare och skolan är inget undantag. Digitala verktyg finns överallt i elevernas vardag och även i klassrummen. Det ställer krav på lärarna som måste ta hänsyn till såväl elevernas förkunskaper och förväntningar på digitalisering i undervisningen som samhällets och beslutsfattarnas förväntningar. Den här studien utgår från ett elevperspektiv på hur fysisk modellering uppfattas jämfört med digital modellering i teknikundervisning på högstadiet hos en grupp elever med diagnoser inom autismspektrat och därmed i behov av särskilt stöd. Ett undervisningsförsök genomförs där eleverna delas upp i två grupper under två lektioner. Den ena gruppen får börja med fysisk modellering och den andra gruppen med digital modellering första lektionen. Lektionen därefter får båda grupperna arbeta med både fysisk och digital modellering. Det visar sig i undervisningsförsöket att elever som börjar med digital modellering är mindre nyanserade och kritiska i sina omdömen om det digitala verktyget än elever som börjar med fysisk modellering. Vidare visar det sig att elevernas intresse och lärande inte påverkas om de arbetar med digitala modeller eller fysiska modeller första lektionen utan uppgifternas förmåga att stimulera elevernas kreativitet väger tyngre. Samtidigt väljer samtliga elever att arbeta med digitala verktyg när de får möjlighet att välja, även elever som gav negativa omdömen om det digitala verktyget. Det visar på vikten av att läraren har en didaktisk plan för vad digitala verktyg ska användas till, hur de ska användas och varför så att det inte bara blir något som slentrianmässigt används i undervisningen eftersom eleverna då riskerar att gå miste om variation och möjligheter till olika arbetssätt och fördjupning i undervisningen.