AbstractSyftet med vårt examensarbete är att belysa hur skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan fungerar. Detta har gjorts med hjälp av ett antal intervjuer av elever och lärare, sex elever och fyra lärare på två olika skolor och två olika organisationsmodeller, en förberedelseklass i en storstad och en ordinarie klass i en tätort. Vi har analyserat, diskuterat och sammanfattat resultatet av vår undersökning. Vi har också tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på våra frågeställningar. Resultatet av vår studie visar, att de flesta eleverna, som vi intervjuat känner sig ganska tillfreds i den svenska skolan. Eleverna i storstaden har fortfarande svårigheter med det svenska språket pga. svårigheter att få svenska kompisar. Medan eleverna i tätorten inte säger sig ha den problematiken. Vårt resultat visar att finns inte så stora skillnader bland elevernas uppfattning om den svenska skolan. Det framkom att eleverna i båda skolorna tyckte att det var svårt med det svenska språket. Någon elev upplevde ensamhet pga. svårigheter i svenska språket, men de flesta hade bra kontakt med svenska kompisar.Lärarna i storstaden har en viss uppfattning om vad inkludering betyder men missar en viktig del av den undervisningsmodellen, att inkludering innebär att individualisera sin undervisning efter alla elevers behov och kunskapsnivå. Utslussningen från förberedelseklass till ordinarie klass sker gradvis ämne för ämne, när lärarna anser att eleven är på väg att nå kunskapsmålet i visst ämne. Vi kom fram till att lärarna i storstaden hade mer samverkan med föräldrarna än klasslärarna i tätorten. Nyckelord: föräldrasamverkan, inkludering, kartläggning, nyanlända elever, utslussning

Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. De resultat som framkommit talar för att sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder på överviktsmottagning utgår från ett holistiskt synsätt där sjuksköterskans uppgift är att stödja patienten och i partnerskap med denne utarbeta en personcentrerad omvårdnad som omfattar både kropp och själ. / Nurse led clinics have successfully been taking care of large groups of patients suffering from chronic diseases such as diabetes, asthma and heart failure (Eklund, 2009). In Sweden today, four out of ten women and five out of ten men, suffers from overweight or obesity (SCB, 2012). Obesity is a global public health problem leading to a host of serious consequences, physical, psychological and social, and has become an ever greater challenge for our society to find solutions and effective treatments for (WHO, 2013). Recently nurse led obesity clinics has been established. The purpose of this paper is to describe nursing interventions in nurse led obesity clinic. The thesis is a literature study based on both qualitative and quantitative items. The results obtained suggest that nurse led interventions in overweight clinic is based on a holistic approach where the nurse's role is to support the patient and in partnership with him or her develop a person-centered care that encompasses both body and soul.

Käkkirurgen vid Linköpings Universitetssjukhus (US) är en sektion som under några år har brottats med en kraftig ökning av antalet patienter som placeras i kö för att få vård hos dem. Enheten har gjort en del satsningar för att minska kön till att få komma till nybesök, bland annat har personal kallats in för att arbeta under helger och kvällar och under perioder med färre bokningar har de gjort förfrågningar hos ett större antal patienter från kön för att se vilka som fortfarande varit intresserade av att få vård. De patienter som så önskat har sedan bokats in för ett besök. De satsningar som gjorts ser vid en första anblick ut att minska antalet patienter i nybesökskön men det som verkligen händer är att balansen i den dagliga verksamheten rubbas och effekten blir i slutändan motsatt. När ett större antal patienter behandlas ökar också antalet återbesök och dessa återbesök gör i sin tur att de nya patienter som söker vård inte har möjlighet att få en tid hos Käkkirurgen, tiderna är redan bokade och patienten placeras i kö.Kö är i sig själv en källa till att kön växer och Käkkirurgens personal behöver förstå vad de kan och bör göra för att minska och helst eliminera köuppbyggnaden. Under våren 2015 var kön omkring 1500 personer och genomloppstiden från det att remiss ankommer till Käkkirurgen fram till dess att patienten kommer på sitt första besök, kötiden till nybesök, var upp till 21 månader. Det här är ett problem och syftet med denna rapport är därför att ge Käkkirurgen förslag på hur genomloppstiden för patienterna kan förkortas.För att kunna ge förslag på förbättringar utan att riskera att det leder till suboptimering har en kartläggning gjorts av patientärendenas steg genom Käkkirurgen. Kartläggningen synliggjorde hur de olika delarna i flödet hänger ihop och påverkar varandra och genom den analys som sedan gjordes identifierades bland annat ett antal informationsbrister. Dessa brister påverkar patienternas genomloppstid och kan bidra till att problem som kunnat upptäckas tidigt i flödet istället uppdagas först när det blir dags för patienten att undersökas och eventuellt också behandlas. Om problemen då visar sig vara av sådan art att undersökningen eller behandlingen måste ställas in finns det inte längre möjlighet för Käkkirurgen att fylla den tid som frigörs och kapacitet går då till spillo samtidigt som patienten måste bokas in vid ett senare tillfälle. Därmed genereras ett besök som hade kunnat undvikas.Ett arbetssätt som visat sig fungera mycket väl när det kommer till att undvika köer är att hålla en lagom och jämn nivå på tillgänglig kapacitet, det vill säga besöks- och behandlingstider. De tider som finns används sedan till att på daglig basis bemöta det befintliga behovet. Varje patient som hör av sig ska ha möjlighet att träffa en läkare så snart patienten själv önskar, företrädelsevis inom ett till två dygn, oavsett sökorsak. Kanske låter det otroligt men litteraturen visar på ett flertal olika kliniker och mottagningar där detta har införts och det har visat sig fungera mycket väl. Arbetssättet kallas närtidsaccess och en viktig förutsättning för detta är att kapaciteten är tillräcklig för att kunna möta det dagliga behovet vilket verkar vara fallet hos Käkkirurgen.För att Käkkirurgen ska nå fram till en genomloppstid på ett par dagar behöver de först och främst lyfta blicken och se helheten. Genom att se helheten blir det möjligt att undvika suboptimering och resurser kan därmed användas på ett effektivare sätt. Steg två är att förbättra informationsflödet. Genom ett förbättrat informationsflöde kan andelen avbokningar, ombokningar och uteblivningar minska vilket leder till färre antal återbesök. Med färre återbesök frigörs tider för nybesökspatienterna och därmed minskar kön. När kön är borta finns förutsättningar för Käkkirurgen att arbeta enligt närtidsaccess, patienten kan alltså få en tid så snart denne själv önskar.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad. / Abstract Background: Chronic arthritis rheumatism or rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory joint disease and is the most common arthritis disease, in which headache is joint pain. RA is present in all populations, with varying prevalence. In Scandinavia, the prevalence is approximately 0.7%. The ethnology of RA is a combination of genetic and environmental factors. Living with RA affect the patient physically, emotionally, psychologically and socially, meaning that the whole life situation is affected. Aim: The purpose of the literature study was to describe the experiences of nurse-led clinics for patients with rheumatoid arthritis and to present the study groups described in the articles included. Methods: A descriptive literature study Main results: Patients' experiences of nurse-led clinics were encounters in a warm, friendly and familiar atmosphere. The care was described as person-centered and competent provided and based on each individual's special needs. The nursing specialist skills were highly valued and described to create a sense of security for the patient. The nurse-led clinic was reported readily available, flexible and to create stability in the care. The accessibility also meant that the patients were aware of when and how to contact the nurse. The patient's experience was that good communication with the healthcare staff provided a mutual respect and instilled an increased patient confidence. Conclusion: The conclusion of this study was that nurse-led clinics could add value for the patient nursing care. This offered care represented familiarity, hope and confidence for the patients. To achieve added value, good communication and relationship are of the utmost importance, which in turn provide security and create a fundamental possibility in health-promoting care.

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det går att integrera en inomhusantenn i ett textilt material. Rapporten utgår från en design breif från företaget Teracom Group som är en del av kampanjen “The Optimal Indoor Antenna”. Problemet som uppstått är att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna är tillräckligt estetiskt tilltalande. Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling. Detta har resulterat i en inomhusantenn som under flertalet tester har påvisat tillfredställande resultat. Antennen är inspirerad av det skandinaviska designarvet. Produkten är utformad likt ett klot och tillverkat av tovad ull med en bas av ekträ. Materialen är starkt kopplade till inspirationskällan och formspråket likaså. Rapporten konstaterar att det är möjligt att utveckla en väl fungerande inomhusantenn med ett textilt material som grund. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen. 67,9 % hade kontaktat för fysiska orsaker där ”längd och vikt”, ”gjort mig illa” och ”huvudvärk” var vanligast. För psykisk ohälsa var siffran 10,7 % och ”stress” vanligast förekommande. Ingen skillnad mellan könen kunde påvisas i antalet kontakter samt kontakter för fysiska respektive psykiska orsaker. Mellan årskurserna finns det en skillnad gällande i antalet besök (p = 0,02) och antalet besök för fysiska orsaker (p = 0,005), där årskurs 7 är mest frekvent att söka. Majoriteten (64,2%) av deltagarna ville helst kontakta skolsköterskan direkt via den öppna mottagningen. Slutsats: Det är främst via den öppna mottagningen som elever tar och vill kunna komma i kontakt med skolsköterskan. Det finns en skillnad mellan årskurser i antalet besök hos skolsköterskan samt antalet besök för fysiska orsaker. / Aim: The aim of this bachelor thesis was to examine how and why high school students contacted their school nurse. Furthermore the aim was to examine if there was a difference between genders and grades pertaining to number of contacts with the school nurse and number of contacts because of physical respectively mental reasons. Method: Quantitative descriptive study design using questionnaires. 151 students in grades 7-9 were asked to answer a questionnaire, 74% (n = 112) of the population participated. Results: The majority of the students contacted the school nurse through the nurse’s office. 67.9% had contacted concerning physical health issues which "height and weight", "hurt me" and "headache" was the most common. For mental issues the same number was 10.7 % and “stress” most common. There was no significant difference between genders in relation to number of contacts with the school nurse or physical or mental reasons for contact. However there was a significant difference (p = 0.02) between grades pertaining to relation to number of contacts and to physical reasons for contact (p = 0.005), which grade 7 is most frequently. Most (64.2 %) pupils would like to contact the school nurse through the nurse’s office. Conclusion: The students prefer to have direct contact with the school nurse at the nurse´s office. There is a difference between grades in the number of visits to the school nurse and the number of visits for physical reasons.

Till följd av införandet av vårdval LARO väcktes behovet av en utvärdering av dess effekter. Denna uppsats kan ses som en mindre delstudie inom ramarna för denna utvärdering. Uppsatsen är specifikt inriktad på hur Region Skånes sprutbytesprogram, i egenskap av samverkanspartner till LARO-mottagningarna, upplevt förändringarna. Studiens fokus är hur sprutbytespersonalen upplevt vårdvalets effekter på samverkan med LARO-mottagningarna, patientsammansättningen samt på deras motivationsarbete. Totalt har åtta personer anställda inom sprutbytesverksamheterna i Helsingborg, Malmö och Lund intervjuats. Samverkan mellan sprutbytesprogrammen och LARO-mottagningarna sker på frivillig basis och större förändringar har inte uppmärksammats inom detta område. Det står dock klart att sprutbytets heroinberoende patientgrupp har gynnats av vårdvalets införande då kötider till inledande behandling idag helt försvunnit. Resultatet ger även en indikation om att sprutbytesprogrammens patientsammansättning har förändrats, då det finns en upplevelse av att heroinberoende patienter blivit färre. Anledningen till detta kan vara att fler har gått in i behandling och därmed försvunnit från sprutbytesverksamheterna. Personalens motivationsarbete påverkas av det behandlingsutbud som finns inom missbruks- och beroendevården. Vårdval LARO har medfört att antalet vårdgivare fördubblats och tillgängligheten till behandlingen har ökat, vilket haft en viss inverkan på sprutbytesprogrammens roll som konkret och praktisk länk till beroendevården. / With the introduction of healthcare choice OST came the need to evaluate its effects. This essay can be considered as a substudy within the frames of this evaluation. The essay is specifically oriented towards how Region Skånes needle exchange programs, as an interaction partner to the OST-receptions, have experienced the changes. The study emphasizes how the needle exchange personnel have experienced the effects of the healthcare choice related to the cooperation with the OST-receptions, patient composition and their motivational work. Eight of the needle exchange employees in Helsingborg, Malmö and Lund have been interviewed. The cooperation between the needle exchange programs and the OST-receptions is done on a voluntary basis and any bigger changes have not been noted within this area. It is however clear that the heroin-addicted patient group within the needle exchange programs have benefited from the healthcare choice, this due to that the former waiting time for treatment no longer exist. The result also gives an indication of changes in the needle exchange programs patient composition, as there is a feeling among the employees that the heroin-addicted patients have become fewer. The reason for this can be connected to the fact that these patients might have enrolled in treatment and therefore disappeared from the needle exchange. The personnel’s motivational work is affected by the amount of treatment alternatives with in the addiction care. Healthcare choice OST has resulted in twice as many healthcare providers and the treatment availability has increased. This has had some impact on the needle exchange programs roll as concrete and practical link to the addiction care.

Efterfrågan på genetiska utredningar och dess möjligheter inom hälso- och sjukvården ställer ökade krav professionen och verksamheter inom klinisk genetik. Kvalitetsutvärdering av mottagningsverksamheten är av vikt för att säkerställa god och patientsäker vård samt patienttillfredsställelse. Mot den bakgrunden genomförde klinisk genetik i södra sjukvårdsregionen en utvärdering av de tre enheterna inom mottagningsverksamheten under 2014-2015. Syftet var att beskriva, utvärdera och jämföra patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. En kvantitativ, retrospektiv tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag gjordes med en postenkät som efterfrågade områden av vikt för kvalité. De omfattade patienters uppfattning och tillfredsställelse avseende, information, uppföljning och förtroende, kunskap och erfarenheter, tillgänglighet, bemötande och uppmärksamhet samt helhetsuppfattning av mottagningsverksamheten. 345 enkäter skickades ut med en svarsfrekvens på 66 % (n=226). Resultatet visade övergripande på kvalité och patienttillfredsställelse inom alla områden och att 98.0 % av deltagarna kände förtroende för den medicinska bedömningen. Vidare kunde 99.6 % av deltagarna rekommendera andra att söka till mottagningen. Resultaten från de öppna svarsfrågorna, vad som varit särskilt bra men även det som kunde förbättras överensstämde med de undersökta områdena men ett sjunde område av vikt för kvalité identifierades, medbestämmande och delaktighet. Där framkom en önskan om ökat medbestämmande och tillgänglighet i form av mer individanpassade lösningar. Professionellt bemötande utan stress som var individanpassat var en viktig faktor för patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. Kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra omvårdnaden av patienter och deras familjer vid genetiska utredningar inom Klinisk Genetisk mottagningsverksamhet. Nyckelord: Enkätundersökning Genetisk mottagning, Genetisk vägledning, Kvalitet, Patienttillfredsställelse, Utvärdering. / Demand for genetic testing and increased knowledge of its possibilities within health care puts increased demands on the professionals and the services within the field of genetic counselling. Quality assurance of the services is of importance to ensure good and safe care as well as patient satisfaction. The department of Clinical Genetics in the south part of Sweden evaluated the genetic counselling services within three different areas during 2014-2015. The aim of the study was to evaluate, describe and compare patient satisfaction and quality of the services from a patient perspective. A quantitative, descriptive and comparative crosssectional study with some qualitative aspects was performed through postal survey. It focused on areas of quality and the patient’s perception such as, information, surveillance and trust, knowledge and experience, availability, respect and attention as well as questions about the services as a whole. 345 surveys were sent out with a response rate of 66% (n=226). The result shows overall that the respondents were satisfied in all areas of the investigation and that 98% of the participants had trust in the medical assessment performed. Furthermore 99.6% would recommend the genetic counselling services to others. The analysis of the open questions gave insights to areas such as what was good but also what could be improved. Based on this information a seventh area of quality was identified as patient participation and was described by the patients as codetermination and increased availability in the form of more personalized solutions and involvement in decisions about their treatment. Meetings that are personalized, given ample time with focus on the patient was identified as important factors for patient satisfaction. Knowledge from this evaluation can be used to develop and improve genetic counselling of both patients and their families when doing investigations at the Department of Clinical Genetic in the south part of Sweden. Keywords: Evaluation, Genetic services, Genetic Counselling, Patient satisfaction, Perspective, Quality, Survey.