No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om hur lärare i engelska planerar,genomför och bedömer elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska. Urvalet blev fyralegitimerade verksamma lärare i ämnet engelska, i årskurs 4–6, på fyra kommunala skolor.Studien utgick ifrån Vygotskijs sociokulturella teori och analysbegrepp, stöttning (scaffolding),mediering och ZPD (Zone of Proximal Development). Studien har utgått från frågeställningen:”Hur främjar engelsklärare elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelskämnet?”.Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med semistruktureradeintervjufrågor som genomfördes digitalt. Syftet med denna studie är även att undersöka hurlärares didaktiska val i planering, genomförande och bedömning påverkar elevers lärande.Kommunicerar elever muntligt på engelska eller inte, kan påverkas av olika faktorer somexempelvis elevers bakgrund och rädsla att säga fel eller uttala fel. Ger lärare sina eleverintressanta och utvecklande uppgifter, eller motiverande stöd?Resultatet visar att lärares genomtänkta planering och upplägg är en väsentlig faktor för att eleverska känna sig trygga i situationer där de ska prata engelska. Enligt respondenterna bordeelevinflytande anpassas av elevers behov för att de ska vara mer mottagliga för lärandet ochskapa en atmosfär där de stöttar varandra i klassrummet. Alla fyra legitimerade lärarnaframställer också att en varierad undervisning är en väsentlig del att ta hänsyn av eleversbakgrund och kunskapsnivå. Slutligen bör dokumentation göras kontinuerligt eftersom eleverslärande gynnas och lärare får möjligheten att i tid hjälpa de elever som inte har förståelse förämnet. Som vidare forskning skulle det vara intressant att jämföra flera skolor och forska vidareom hur den muntliga kommunikativa förmågan i engelska lärs ut.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur eleverna upplever att de utvecklas i muntlig framställning under kursen Retorik. Syftet är även att undersöka ur högt eleverna rankar kursen Retorik jämfört med andra ämnen i förhållande till nytta efter gymnasiestudier. För att besvara syftet har två enkätundersökningar genomförts, en gång i september och en gång i maj. Enkäterna har mätt elevernas självskattning, attityd och talängslan inför muntliga framställningar samt hur högt de rankar ämnet Retorik.  Resultatet visar att eleverna självskattar att de blir bättre på att genomföra muntliga framställningar. Attityden förändras generellt inte medan elevernas talängslan minskar. Undersökningen visar även att eleverna rankar ämnet retorik högt i förhållande till hur stor nytta eleven kommer att ha av kursen, jämfört med andra ämnen, i framtiden. Svaren visar att de allra flesta eleverna har en förväntan om att de kommer behöva använda sig av muntlig framställning i framtiden.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Syftet med detta arbete har varit att synliggöra och skapa förståelse för vilka faktorer som finns för att stötta och främja muntlig språkutveckling i de yngre åren. Intresset för problemområdet uppstod efter att vi upplevt och uppmärksammat liknande brister på våra VFU – platser. Där upplevde vi att det fanns en brist i elevernas språk men även hos lärarna då de hade brister i att stötta den muntliga språkförmågan hos eleverna. Med denna kunskapsöversikt önskar vi kunna besvara frågan: Vilka faktorer stödjer och främjar den muntliga språkförmågan, både i skolan och i hemmet? Våra artiklar hittade vi dels i databaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) genom att använda metoden systematisk litteratursökning, dels genom snöbollsmetoden. För analysen av våra artiklar använde vi metoden tematisk analys. För att hitta gemensamma teman, har materialet kategoriserats och därefter tematiserats. Resultat av forskning visar att både föräldrar, lärare och att arbeta tillsammans med andra kan stödja barns språkutveckling i tidig ålder. Den visar även på att förskolan har en viktig roll i barns muntliga språkutveckling. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att faktorer som främjar barns språkutveckling är förskolan, föräldrar, lärare samt kollaborativt arbete.

Studier visar att motivation inom andraspråket är allt som oftast ur elevens perspektiv medan det tyder på att det finns en kunskapslucka när det gäller lärarens perspektiv. Den här forskningsstudien har syftet att kartlägga lärares användning av den muntliga engelskan i ämnet engelska i årskurserna 4-6 och lärarmotivation till att tala det engelska språket, samt vad de anser finnas för utmaningar kopplade till den muntliga engelskan. I studien förklaras motivation inom andraspråksundervisning ur lärares perspektiv samt lärarens betydelse i klassrummet. Metodvalen för datainsamlingen blev observation och intervju. Observationssyftet var att studera i vilken utsträckning lärarna använde målspråket i klassrummet. Under intervjuerna fick lärarna berätta deras tankar och åsikter om deras motivation till den engelska undervisningen och den muntliga engelskan. Resultatet visar en bredd på lärarnas motivation och användning av språket, även deras utmaning att få eleverna att våga tala engelska. Resultatet redovisas i slutet av denna studie med en metod- och resultatdiskussion, samt implikationer för yrkesuppdraget och vidare forskning.

Muntliga framställningar har en relativt stor plats i Läroplanen (Lgr11, 2019) men trots det saknas det tydliga riktlinjer och verktyg för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas till en god talare och lyssnare. Syftet med vår studie är att undersöka lärares arbetssätt vid muntliga framställningar samt att belysa begreppet talängslan. Utgångspunkten i studien är att utveckla kunskaper kring begreppet talängslan samt sammanställa arbetssätt som lärare använder för att stötta elever som upplever en oro när de talar inför andra. Vi har undersökt lärares syn på talängsliga elevers symtom och orsaker till talängslan samt hur lärare arbetar för att skapa trygghet vid muntliga framställningar. Vår vision var även att studera vilket utrymme arbetet med talängslan får inom skolan samt hur utvecklingen inom ämnet sker. Genom en enkätundersökning som besvarades av 100 lärare som arbetar i årskurserna F–3 har vi fått fram material som vi analyserat genom statistisk analys samt innehållsanalys. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och gav därav både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat är grunden för att skapa goda förutsättningar vid muntliga framställningar. Eleverna uppges visa såväl fysiska som psykiska symtom vid talängslan och en vanlig angiven reaktion är att försöka undvika muntliga framställningar på olika vis. Flera av respondenterna anger att de arbetar med elevernas självkänsla och gruppens dynamik samt att de har tydliga klassrumsregler för att skapa ett tryggt klimat i klassen. Arbetet med talängslan sker till största delen i klassrummet men diskuteras även inom arbetslaget och kan i vissa fall även beröras genom exempelvis föreläsningar och annan kompetensutveckling. Slutligen visar studien att talängslan är ett vanligt fenomen, då fyra av fem lärare i studien anger att de har talängsliga elever i sin klass.

I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast. Under den muntliga rapporten ges även en möjlighet till förtydliganden. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan skriftlig dokumentation och muntlig rapport. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: Finns det skillnader mellan skriftlig dokumentering och muntlig rapportering och hur ser skillnaderna ut? En observationsstudie av den muntliga rapporten i kombination med insamlande av patientjournaler genomfördes på två olika somatiska avdelningar, vilka hade olika rapporteringsförfaranden. Datamaterialet kom att innefatta 41 patienter. Resultatet visade att det finns skillnader i dokumentation mellan de båda avdelningarna. Skillnaderna i dokumenteringen låg huvudsakligen i hur omfattande och noggrant det var dokumenterat. Dokumenteringen från avdelningen med huvudsakligen skriftliga rapporter var i de flesta fallen mer väldokumenterad. Vissa skillnader påvisades i innehållet mellan dokumentationen och den muntliga rapporten. Skillnaderna kunde exempelvis vara att information gällande patientens hälsohistoria och hälsotillstånd endast förekom i den muntliga rapporten vid ett par tillfällen. / Shift report and documentation are two important elements in nursing. These two elements fill an important role when it comes to patient safety and a continuous care. During the clinical part of their education the authors of this study have participated in different kind of shift reports. According to the literature it is important that all kind of documentation are accurate and careful written. The nurse that enters her duty should be able to get a clear picture of the patient and the given care. The oral shift report should help the nurse to focus on the important elements of the care, as well as an opportunity to clarify important aspects. The aim of this study is to investigare the relationship between oral shift report and documentation. The research are: Are there any differences between oral shift report and documentation? If so, what are the differences? An observational study of the oral shift report in combination with collection of patientjournals were carried out at two somatic wards. These wards used two different kinds of shift reports. The collected data included 41 patients. The result indicates that there are differences between the two wards concerning how documentation was brought about. The documentation from the ward with mainly written shift reports was more well documented and extensive. Some differences in the content between the documentation and oral shift report were observed.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers talrädsla påverkar deras självförtroende i ämnet svenska på gymnasiet. Studien syftar även till att undersöka vilken typ av stöd och vilka strategier elever behöver samt hur lärare kan hjälpa elever att övervinna talrädsla för att öka deras självförtroende i samband med undervisningen i ämnet svenska. För att uppnå syftet med denna studie valdes en kvalitativ metod, och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem elever som studerar Svenska 3 på gymnasienivå. Den data som samlades in genom intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten från elevintervjuerna visade att eleverna ofta känner ångest, stress och nervositet inför muntliga presentationer. Faktorer som bidrar till talrädsla är rädslan för att bli bedömd av andra, särskilt av klasskamraterna men även tidigare negativa erfarenheter från muntliga framställningar. Dessutom kan bristande självförtroende och en känsla av osäkerhet förvärra rädslan att tala inför andra. För att minska talrädslan och öka självförtroendet föreslår eleverna olika strategier såsom presentera inför mindre grupper, konstruktiv feedback, tydliga riktlinjer och olika typer av presentationstekniska hjälpmedel.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan elevers förståelse för det formella matematiska språket och deras färdigheter i ämnet. Det är därför nödvändigt att lärare använder och undervisar om det formella matematiska språket i sin kommunikation i klassrummet. Avsikten med studien var att synliggöra i vilken utsträckning matematiklärare i årskurs 4-6 använder det matematiska språket under genomgångar. Avsikten var även att ta reda på hur lärare förtydligar det formella matematiska språket för eleverna. Studien genomfördes med observation som datainsamlingsmetod, där fyra lärare observerades fem gånger vardera. Resultatet av studien visar att lärare använder det formella matematiska språket i sina genomgångar i relativt hög utsträckning. Lärarna använder även olika förklaringsmodeller för att tydliggöra det formella matematiska språket för eleverna. / Previous research has shown that there is a relationship between students' understanding of the formal mathematical language and their skills in the subject. It is therefore necessary that teachers use and teach the formal mathematical language in their communication in the classroom. The purpose of the study was to make visible the extent to which mathematics teachers in grades 4-6 use the mathematical language during their introductions. The aim was also to find out how teachers clarify the formal mathematical language for students. The study was conducted using observation to collect data, where four teachers were observed, five times each. The result of the study showed that teachers use the formal mathematical language in their introductions. The teachers also use different explanatory models to clarify the formal mathematical language for the students.