Syftet med detta examensarbete är att undersöka svensklärares arbete med hemmasittare. Detta görs genom att söka svara på följande frågeställningar:  Vad fokuserar svensklärare på och vilka avvägningar gör de i arbetet med hemmasittare?  Vilka framgångsfaktorer finns det när man jobbar med hemmasittares kunskaper i svenska? Undersökningens relevans motiveras med den betydelse både svenskämnet och fungerande skolgång har för elevers framtida utveckling. Det är därför intressant att se hur lärare  arbetar med att tillgodose kunskaper hos elever som är hemma större delen av sin skoltid. Metoden är en empirisk kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med fem svensklärare verksamma på mellan- och högstadiet. Intervjuerna analyseras utifrån ett antal teoretiska perspektiv, däribland Bernsteins teori om klassifikation och inramning. Även distansundervisning, bedömning och samtal diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv.  Resultatet  av intervjuerna visar att de avvägningarna som svensklärarna gör, när de utformar uppgifter för hemmasittare, är att de väljer bort uppgifter som handlar om samtal och muntliga redovisningar, ofta på bekostnad av en formativ bedömning. Fokus ligger istället på att eleverna ska få grundläggande kunskaper i svenska. De framgångsfaktorer som lärarna uppger är struktur, tydlighet, resurser och flexibilitet. Två av  lärarna i undersökningen har kunnat ge sina elever godkänt betyg i svenska. Det rör sig om tre elever som samtliga går på högstadiet. I två av dessa fall har det  funnits stöttning av assistent eller specialpedagog.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

År 2011 skrevs retorik och den retoriska arbetsprocessen in i läroplanen för gymnasieskolan. Sedan dess har endast lite forskning berört hur situationen i gymnasieskolan ser ut när det kommer till undervisning i retorik och muntlig framställning. Syftet med denna studie är att ge insikt i ämnet genom elevernas perspektiv. Undersökning utfördes genom en enkät med både slutna och öppna frågor. 28 informanter bidrog med svar. De öppna frågorna bearbetades genom innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna har fått utbildning inom både planering och genomförande av muntlig framställning och att de har en uppfattning att de jobbat med retorik och den retoriska arbetsprocessen. De håller i lägre grad med om att de fått kunskaper om planering och god tid till planering av muntlig framställning trots att de fått kunskap om planering, vilket kan ha att göra med att annan stöttning behövdes.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på muntlig förmåga, i synnerhet i arbetslivet där allt fler yrken kräver hög muntlig kompetens. I takt med att kraven ökar blir talängslan ett allt större problem som leder till att talängsliga personer känner starka olustkänslor och därför undviker att tala inför andra människor. I gymnasieskolan är muntlig framställning ett obligatoriskt och betygsgrundande moment som kan vara svårt för talängsliga elever att både genomföra och lyckas med. Trots att talängslan är ett vanligt fenomen så är många lärare inte medvetna om hur de ska hantera talängsliga elever. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att kartlägga hur talängslan i samspel med andra faktorer i lärmiljön påverkar elevers förberedda muntliga framställningar. Frågeställningen som forskningsöversikten ämnar besvara är: Vilka faktorer påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning i gymnasieskolans svenskundervisning?  En systematisk sökprocess utmynnade i tio vetenskapliga artiklar med relevans för frågeställningen. Genom tematisk analysmetod identifierades fem teman som belyser betydande aspekter för talängsliga elevers muntliga utveckling. Vår slutsats är att nervositet och självförtroende, förberedelser, tidigare erfarenheter, övning inför muntlig framställning, stöttande lärmiljö och respons påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning. Den slutsats vi drar utifrån detta resultat kopplat till lärarprofessionen är att läraren framför allt har två uppdrag, dels att verka för en stöttande klassrumsmiljö, eftersom läraren har visat sig vara viktig vad gäller att skapa och upprätthålla en stöttande lärmiljö, dels att stötta enskilda elever med individuella anpassningar. Läraren behöver dessutom ha goda kunskaper kring muntlig framställning för att kunna tillämpa ett metaspråk vid respons som kan stötta och utveckla eleven på bästa sätt.

Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport. Den skriftliga skiftesrapporten upplevdes vara heltäckande och informanterna kände en trygghet i att kunna hänvisa till dokumentationen. Samtidigt upplevdes den vara påverkad av en tidsbrist och överskådlighet samt svårigheter i formulering. Den muntliga skiftesrapporten upplevdes kunna förtydliga information och ge en försäkran om att den tillträdande sjuksköterskan förstått informationen samt skapa en samhörighet. Däremot kunde den muntliga skiftesrapporten påverkas av sjuksköterskans inställning och informationsutbytet kunde bli bristfälligt. Samtliga informanter fann att den skriftliga med en kompletterande muntlig skiftesrapport var den mest givande och effektiva. Det framkom problem med skiftesrapport oavsett metod. / This study was commissioned by a university hospital in the southern part of Sweden. The purpose of the study was to highlight nurses’ perceptions of advantages and disadvantages with written and oral shift report. Six nurses at a surgical somatic ward were interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis at a manifest level. Subcategories to advantages and disadvantages with written and oral shift report were identified. The written shift report was perceived as comprehensive and the informants felt secured by being able to refer to the documentation. However the shift report was affected by lack of time and overview. The informants also found it difficult to express themselves in the documentation. The oral shift report helped to clarify information and assured that the information was understood. It also facilitated cohesiveness. The oral shift report could be affected by the nurses’ attitude and the information exchange could be inadequate. All of the informants believed the written shift report with a supplementary oral report to be the most rewarding and efficient method. There were problems with both methods of shift report.

Rädsla för att tala inför folk är ett allmänt känt fenomen som har drabbat oss alla någon gång. Muntliga presentationer är en del av svenska elevers skolgång, och det kan bidra till oro och stress hos vissa elever. Trots detta är det ett krav från Skolverket att muntliga presentationer ska genomföras av alla elever. Den första frågan och syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadieelever upplever att göra muntliga redovisningar. Studiens andra fråga och syfte var att studera vilka metoder pedagoger använder för att stödja och förbereda eleverna inför de muntliga presentationerna. Slutligen ställdes frågan hur undervisningen inför muntliga redovisningar visar sig i elevernas upplevelser av presentationerna. För att besvara studiens frågor svarade 84 elever på ett frågeformulär och fyra lärare deltog i semistrukturerade intervjuer om forskningsområdet. Materialet analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet och teorier om stress och coping. Studiens resultat visar att känslorna för presentationerna varierar, även om en majoritet av eleverna uttrycker att de känner någon form av ängslan och stress före och under sin presentation. En del elever behåller känslan av stress efteråt. Intervjuerna visade att lärarna är medvetna om elevernas oro och att de arbetar på olika sätt för att förbereda och stödja dem inför sina muntliga presentationer. Studien visar ett starkt samband mellan mindre ängslan inför muntliga presentationer och en respektfull klassrumsmiljö. Studien visar också att eleverna är öppna för, och har ett behov av, att lära sig mer om retoriska verktyg och att tala inför en grupp. En fortsatt studie med fokus på hur elever upplever sina muntliga presentationer, kan vara av vikt för skolans praktik. Detta för att få en större förståelse för elevernas känslor kring muntliga presentationer, och för utvecklingen av metoder pedagogerna bör använda för att förbereda och stödja eleverna. / Anxiety of speaking in front of people is a commonly known phenomenon that has hit all of us at one time or another. Oral presentations are part of Swedish students' schooling, and it can contribute to anxiety and stress in some students. Despite this, it is a requirement from the Swedish National Agency for Education that oral presentations be conducted by all students. The first question and aim of this study was to investigate how elementary school students experience performing oral presentations. The second question and aim of the study was to study what methods educators use to support and prepare students for the oral presentations. Lastly, the question was asked how lessons in preparation for oral presentations is reflected in students' experiences of them. In order to answer the study's questions, 84 students answered a questionnaire, and four teachers took part in semi-structured interviews about the research area. The material was analysed using the sociocultural perspective and theories of stress and coping. The results of the study show that feelings about the presentations vary, though a majority of the students express feeling some level of distress before and during their presentation. Some students keep the feeling of stress afterwards. The interviews revealed that teachers are aware of students' concerns and that they work in different ways to prepare and support them for their oral presentations. The study shows a strong correlation between less apprehension about oral presentations and a respectful classroom environment. The study also shows that students are open to, and have a need for, learning more about rhetorics and speaking in front of a group. A further study focusing on how students experience their oral presentations, may be of value for school practice. This to gain a greater understanding of students' feelings about oral presentations, and for the development of methods educators should use to prepare and support students.

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare arbetar för att utveckla andraspråkselevers kommunikativa förmåga inom matematikundervisningen i årskurs 1–3. Tyngdpunkten ligger vid den muntliga matematiska kommunikationen och vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna använder i undervisningen för att utveckla förmågan. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Sex lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever i matematik deltog i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter, variationsteorin för lärande och fenomenografi har varit viktiga delar av analysen. Resultatet i studien visar att kommunikationsförmågan i matematik både fungerar som ett medel för lärande och är ett lärandemål som ska utvecklas och bedömas. Kommunikationsförmågan behövs dels för kunskapsutveckling, dels för att eleverna ska kunna visa på sina kunskaper och för att nå måluppfyllelse. Förståelse och användningen av ord och begrepp är det som visats sig vara de viktigaste delarna som ingår i kommunikationsförmågan, det är också den del som ställer till med mest svårigheter för eleverna. En slutsats utifrån tidigare forskning och resultatet av denna studie är att andraspråkselever bör ges många möjligheter till att muntligt träna på att kommunicera. Arbete i par och i mindre grupper har visat sig vara den mest gynnsamma arbetsformen för detta.