Detta examensarbete undersöker muntlighet och talrädsla. Det övergripande syftet är attstudera svensklärares upplevelser av arbete med muntliga presentationer i grundskolanssenare år. Mer specifikt studeras talrädsla och vilka faktorer som svensklärare anservara framgångsrika för att stötta elever med talrädsla i undervisningssituationer sominbegriper muntlig presentation. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ samtinnehållsanalytisk. Materialet består av en enkätundersökning samt enfokusgruppsintervju med fyra lärare. Den empiriska undersökningen ansluter teoretiskttill den retoriska arbetsprocessen, cirkelmodellen, sociokulturell teori och relationellpedagogik. Begreppen närmaste utvecklingszonen, scaffolding och alienation användsför att tolka det empiriska materialet.Resultatet visar att många elever upplever rädsla i samband med muntligapresentationer och att muntliga presentationer är den bedömningsform som upplevs sommest utmanande av såväl lärare som elever. Studien belyser vikten av goda relationersamt individanpassning för att stötta elever med talrädsla. Den framhåller också dettalade språket som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen och skolans demokratiskauppdrag. Slutligen argumenterar studien för att retorik och talrädsla bör få en störreplats i blivande svensklärares lärarutbildning.

Lärare använder sig av olika metoder för att hjälpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lära sig engelska, eller något annat ämne. En metod här är muntlig feedback, som används för att uppmuntra elever eller korrigera dem när de utför språkliga fel. Vårt mål med detta examensarbete är därför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum där man lär sig engelska som främmande språk och vilka attityder som både lärare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har använts: observationer, intervjuer och enkäter. Resultatet visar på att studenter förhåller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, särskilt explicit corrective feedback. Däremot var denna typ av feedback minst använd i klassrummet på grund av att lärarna tror på andra typer av feedback vara mer fördelaktiga. / Teachers use different methods to help students acquire the tools needed to learn English, or any other subject for that matter. One method is oral feedback, which is used to immediately encourage students or correct them when making an error. Our aim is therefore to investigate what kind of oral feedback can be found in a EFL-classroom and what attitudes both teachers and students have towards oral feedback. Three types of research tools were used: observation, interviews and questionnaire. The results show that the students were positive to oral feedback in the classroom, especially explicit corrective feedback. On the other hand, this type of feedback was the least used one in the classroom due to the teachers’ believing that other kinds of oral feedback are more beneficial.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till. Överlag tycker de att studiebesök är trevligt och konkret. Tyvärr ger arbetsbördan och högstadiets timplan dem organisatoriska problem vid olika utfärder. Besök av människor i skolan har de tudelade uppfattningar om. Vissa besök, som från före detta missbrukare eller personer med en annan sexuell läggning, ses som mindre lämpade än andra. Trots detta har lärarna haft besök av olika karaktär och dessa har varit givande och lärorika för både elever och lärare.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev. Angående utvecklingen av elevens muntliga färdigheter använder respondenterna sig av varierade lärarstilar och arbetssätt, men samtliga har stort fokus på att genom respektive lärarstil och arbetssätt skapa en god klassrumsmiljö, samt att använda målspråket i så stor utsträckning som möjligt. Således kan det konkluderas att det inte är en enskild lärarstil som bidrar främst till inkludering av eleven, utan främst lärarens inställning till fenomenet, vilket gällande den muntliga framställningen i engelska 5 främst involverar klassrumsmiljön och ett frekvent användande av målspråket.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Skiftbytesrapportering är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det existerar ett antal metoder för rapportering och gemensamt för dessa är att de syftar till att överföra patientinformation mellan olika arbetsskift. Den information som kommuniceras genom skiftbytesrapporten ska ligga till grund för planering av den fortsatta omvårdnaden av patienten och är av stor betydelse för patientsäkerheten. Föreliggande studie syftar till att beskriva de olika rapporteringsmetoder som används på vårdavdelningarna vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö, samt vilka olika för- och nackdelar som sjuksköterskorna upplever med olika metoder. Studien genomfördes i två steg. Det första steget innebar en kartläggning av de olika rapporteringsmetoder som används vid UMAS och resultatet av denna visar att muntlig rapportering samt olika blandformer av muntlig rapportering och läsrapport är de metoder som förekommer. Det andra steget i studien var en enkätundersökning som syftade till att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av olika rapporteringsmetoder. Resultatet visar att den muntliga rapporteringsmetoden ger utrymme för något som inte kan förmedlas i skriftlig form – det lilla extra – samtidigt som annan information går förlorad. De sjuksköterskor som använder olika blandformer av muntlig rapportering och läsrapport upplever att metoden är tidskrävande men att den har en värdefull bredd. / Shift report is an important part of the nurse’s daily work. There is a variety of shift report methods and these have in common the purpose of transfering patient information between different shifts. The information communicated through shift report is to underlie the planning of continuing patient care and is of great importance to patient safety. The purpose of the current study is to describe the different shift report methods utilized in the hospital wards at the University hospital MAS (UMAS) in Malmö, Sweden, and the advantages and disadvantages to different methods, as experiences by nurses. The study was carried out in two steps. The first step was a survey of the different shift report methods utilized at UMAS and the result shows that oral report and different combinations of oral and written reports are the occuring methods. The second step taken was a questionnaire study on nurses’ experiences from different shift report methods. The results show that the oral report gives scope for something that cannot be mediated in writing – the extra something – at the same time as other information is lost. The nurses who utilize different combinations of oral and written reports feel that this method is time consuming but that it comes with a valuable width.

Bakgrund: Att ge tydlig information till patienter är av stor betydelse inom hörselvården. Det finns olika kommunikationskanaler (muntliga, skriftliga, digitala) som vårdgivaren kan använda i hörselrehabiliteringen. Patienternas kognition och samspelet mellan olika sinnesintryck påverkar hur framgångsrik kommunikationen blir och hur mycket patienterna minns av informationen.   Syfte: Denna studie (1) jämför hur vuxna personer över 50 år klarar av dome- och vaxfilterbyte i hörapparater efter att de har fått dessa följande instruktioner: den ena gruppen fick enbart muntlig och praktisk instruktion, den andra gruppen fick samma instruktioner samt film med tillhörande undertext och berättarröst. Denna studie undersöker även (2) sambandet mellan deltagarnas kognitiva förmåga och hantering av hörapparater. Metod: Studien är en kvantitativ, randomiserad interventionsstudie där deltagarna (N=22) har delats in i två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp, båda grupperna fick muntlig instruktion om dome- och vaxfilterbyte Reciever In The Ear (RITE) hörapparater och praktisk handledning, interventionsgruppen fick även instruktionsvideo. Alla deltagarna testades för sina kognitiva förmågor vid pre intervention. Deltagarnas praktiska kunskaper observerades och jämfördes vid pre- och postintervention, med två till tre veckor emellan. Resultat: Typ av instruktion påverkar i viss grad deltagarnas förmåga att byta dome och vaxfilter, men detta orsakar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Måttlig positivt samband har hittats mellan kognition och deltagarnas prestationer vid postintervention. Slutsatser: Att förmedla och befästa praktisk kunskap är en viktig aspekt i hörselrehabilitering och behöver lyftas fram, vidare krävs det mer forskning inom detta område. / Background: It’s Important to give clear information to patients in the hearing care. There are different kind of communication channels (verbal, written, digital) that healthcare providers can use in the hearing rehabilitation. Patients' cognition and the interaction between different sense impressions effects how successful communication will be and how much the patients remember the information.   Aim: This study (1) compares how adults over 50 years old are able to manage dome- and cerumfilter change in hearing aids after these following instructions: oral only and practical instructions, the other group got same instructions and instruction video with subtitle and narration. This study also (2) investigating relation between participants cognitive ability and handling of hearing aids.   Methods: The study is a quantitative, randomized intervention study. The participants (N=22) were divided into two groups. Both groups got oral instructions about dome- and cerumfilter in Receiver in the Ear (RITE) hearing aids and practical exercise in pre intervention, the interventiongroup also got an instruction video. The participant practical knowledge was observed and compered in pre- and postintervention. In pre intervention the cognitive ability of all participants was tested as well.  Results: The kind of instructions effects on which degree patient ability to change dome and cerumfilter, but this didn´t cause any significant difference between the groups. Moderate positive relationship was found between cognition and postintervention achievements.  Conclusions: It is important to emphasize the weight of mediate and exercising practical knowledge in aural rehabilitation.

Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet.

This work focuses on oral communication in the classroom. There is limited research about how the oral communication should be assessed and I am curious to find out how teachers think and go about the issue of assessing pupils´ oral communication skills. The data consists of interviews and web questionnaires. My research questions aim to investigate teacher’s thoughts and opinions concerning oral communication in the classroom, what obstacles and opportunities it brings and how they go about to assess it according to the curriculum.  The study is qualitative, Vygotskijs socio-cultural perspective and the idea of the zone of proximal development is used as a theoretical basis. The interviews show that teachers have a similar view of what oral communication is, and that it is as a basic ground in learning, but they differ in how they usually go about to practice it and how it is being assessed. / Mitt examensarbete handlar om muntlig kommunikation. Forskningen på detta område förefaller starkt begränsad vilket väcker frågan om hur lärare faktiskt jobbar med muntlig kommunikation i klassrummet, eftersom det faktiskt är ett kunskapskrav enligt läroplanen.  Jag har använt mig av intervjuer, delvis genomförda genom en webbenkät, för att ta reda på lärares åsikter om muntlig kommunikation, vilka hinder den kan föra med sig och hur den bör bedömas.  Undersökningen är kvalitativ, där Lev Vygotskijs socio-kulturella perspektiv och idén om den optimala utvecklingszonen ligger som teoretisk grund. Undersökningen och analysen visar att lärare ser på muntlig kommunikation som en gemensam grund för inlärning, men de skiljer sig åt i hur de använder muntlig kommunikation och hur den bör bli bedömd.

Mitt arbete syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om hur lärare arbetar med muntlig kommunikation i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat fem verksamma lärare i grundskolans lägre åldrar, samt observerat en lektion av vardera lärare. Jag valde triangulering som metod för min undersökning, då jag är nyfiken på hur lärare betraktar ämnet vad gäller undervisning samt de mål eleverna ska uppnå. Genom observationer fick jag studera muntlig kommunikation i närmiljö. Undersökningen är kvalitativ, där ett sociokulturellt perspektiv använts som teoretisk utgångspunkt. Sociokulturellt perspektiv har använts då muntlig kommunikation sker via samspel med två eller fler individer. Lärarna arbetar aktivt med muntlig kommunikation både synligt, och osynligt i undervisningen. Det gäller att både ge samt ta muntliga instruktioner. Undervisningen har likheter, dock med olika tillvägagångssätt. Det finns ett flertal bedömningsstöd att luta sig mot för att säkerställa att eleverna uppnått kunskapsmålen, dock inget lärarlyft så kallat som kan utveckla undervisningen. / My work aims to develop understanding and knowledge about how teachers work with oral communication in the classroom. To illustrate, I interviewed five active teachers in the primary school lower ages, and observed one lesson for each teacher. I chose triangulation of my survey, as I´m curious about how they view the topic in regards to teaching. Trough my observations, I got the chance to study oral communication in a local environment.  The survey is qualitative, where a socio-cultural perspective has been used as a theoretical starting point. That`s when oral communication occurs via interaction with two or more individuals. Teachers work actively with oral communications both visibly, and invisibly in teaching. It applies to both giving and taking oral instructions. The teaching has similarities, though with different approaches. There are several assessments supports to lean on to ensure that the students reach knowledge targets, however no teacher boost that can develop the teaching.