Svensk matematikundervisning har under lång tid kritiserats för att eleverna arbetat enskilt i sina matematikböcker. På så sätt har eleverna inte fått möjlighet att kommunicera matematik och därför inte kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Men mycket har hänt i svensk matematikundervisning de senaste åren. En ny läroplan har kommit och många lärare har fått vidareutbildning i matematik genom Matematiklyftet. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare resonerar om betydelsen av muntlig kommunikation i matematik och vilka arbetsformer de säger sig använda för att främja den. Totalt har fem lärare som arbetar i årskurs F-3 intervjuats. Två av lärarna bedriver sin undervisning helt utan matematikbok. Resultatet visar att lärarna prioriterar interaktionen mellan eleverna. Lärarna anser det vara viktigt att de själva använder sig av ett korrekt matematiskt språk, men har olika syn på hur viktigt det är att eleverna gör det. Lärarna använder sig av flera kommunikationsutvecklande metoder i sin undervisning och använder flertalet semiotiska resurser för att möta olika elevers lärstilar. Slutsatsen är att det inte finns några direkta skillnader mellan de lärare som använder matematikbok och de som arbetar utan matematikbok gällande hur de resonerar kring muntlig kommunikation och hur de beskriver sin matematikundervisning. Det skulle vara intressant att genom vidare forskning undersöka hur lärare arbetar med muntlig kommunikation med elever med svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.

Denna studie presenterar problematiken med att elever med åren blir allt mer tysta under sin engelskundervisning; där lärare finner svårigheter med att uppmuntra elever att prata engelska. Studien presenterar tidigare forskning som belyser möjliga anledningar till att elever blir tystare med åldern, vilket enligt forskning, kan bero på oro, dåligt självförtroende och avsaknad av en trygghetskänsla.  Syftet med denna studie var att ta reda på åk 4–6 lärares åsikter om hur mycket elever talar engelska. Denna studie syftar till att besvara frågan: Hur resonerar lärare kring faktorer som kan påverka elevers vilja inför muntlig kommunikation på engelska? Studien presenterar också hypotesen om att lärare kommer att uttrycka att det är viktigt att skapa trygghet hos eleverna. Det är viktigt för elever att upprätthålla en muntlig kommunikation under sin engelskundervisning. I resultatet framkom att lärarna resonerade kring flera faktorer som påverkar elevernas muntliga kommunikation: trygghet, oro och självförtroende. Resultatet gav också stöd för studiens hypotes, där de deltagande lärarna uttryckte att det upplevdes viktigt att skapa en trygghet hos eleverna för att de ska kunna uttrycka sig muntligt under engelskundervisningen. De implikationer som kan dras ur studiens resultat är att lärare bör ta hänsyn till elevers trygghet, oro och självförtroende. Det identifierades i resultatet att eleverna var mer villiga att prata i mindre grupper, vilket i sin tur främjar elevernas muntliga kommunikation under engelskundervisningen.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Digitala verktyg i undervisningen har ökat stadigt sedan 1990-talet, likaså kraven på digitalisering inom alla skolämnen. Idag har varje elev tillgång till diverse olika digitala verktyg, både inom skolmiljön och privat. Syftet med denna studie har varit att identifiera och beskriva lärares attityder till de digitala resurserna när det kommer till utveckling av elevernas muntliga kommunikativa förmåga samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Utfallet visar att skolor har god tillgång till digitala resurser samt att lärarna har en positiv inställning till användandet av dessa men att lärarna upplever svårigheter att implementera resurserna som ett pedagogiskt verktyg eftersom de känner sig osäkra på hur dessa skall användas på grund av sina begränsade kunskaper. Resultatet tyder också på att en markant förändring i lärarens dagliga arbete har skett. De slutsatser som framgår är att lärarnas individuella attityder har en stor inverkan på inkluderingen av digitala verktyg, i synnerhet verktyg som används som pedagogisk resurs. Införandet av digitala resurser ställer nya krav på lärarens egen digitala kompetens. En reflektion är att de digitala verktygen bidrar till en god utveckling av muntlig kommunikationsförmåga, men att lärarna behöver tid att sätta sig in i de digitala verktygen.

Muntlig kommunikation mellan elever genomsyrar skolans styrdokument och syns i allt från skolans värdegrund och uppgifter till matematikens ämnes- och kursplan. Vår undersökning behandlar hur matematiklärare resonerar kring muntlig kommunikation mellan elever och hur lärare verkställer dessa resonemang i sin praktik. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Materialet analyserades sedan utifrån grundad teori och tre diskurser genererades. Den första diskursen är att den muntliga kommunikationsförmågan är lågt prioriterad. Den andra är att syftet med muntlig diskussion mellan elever är att de ska fördjupa sin matematiska förståelse. Den tredje är att lärare använder olika aktiviteter för att uppnå syftet med den muntliga diskussionen.

I detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp.

Denna studie syftar till att undersöka hur muntlig feedback används inom matematikundervisning i årskurs 4–6 samt vilken inverkan den muntliga feedbacken har på elevernas matematiska resonemangsförmåga. Det har varit centralt i denna studie att jämföra vilken effekt den muntliga feedbacken har på elevernas resonemangsförmåga till följd av vilken feedbacknivå den riktas mot. Under observationerna har därför lärarens feedback och elevernas matematiska resonemang varit i fokus. Observationerna har skett under tre lektioner inom ramen för den ordinarie matematikundervisning i en årskurs 6. För att analysera det insamlade materialet användes en innehållsanalys som grundade sig i Hattie och Timperleys (2007) ramverk för de fyra feedbacknivåerna samt Lithners (2008) ramverk för att kategorisera matematiska resonemang. Studiens resultat visar att feedback på processnivå har störst inverkan på elevernas matematiska resonemangsförmåga. De fyra kännetecken för feedback på processnivå som visar sig i studien är att feedbacken är utforskande, generaliserbar, att den riktar sig mot processerna för att lösa uppgiften samt att den i stor utsträckning formuleras som en fråga med frågeorden hur och varför. Det framkommer också att feedback på uppgiftsnivå är den feedback som används mest i undervisningen. Vilken inverkan feedback på uppgiftsnivå har på elevernas matematiska resonemangsförmåga visar sig bero på hur den formuleras, då den har mindre inverkan om den är styrande och större inverkan om den är bekräftande, korrigerande eller informerande. Förutom att feedback på uppgiftsnivå kännetecknas av att vara styrande, bekräftande, korrigerande eller informerande så kännetecknas den också av att riktas mot uppgiften samt att den i stor utsträckning formuleras som en fråga med frågeorden vad och hur. De två feedbacknivåerna som förekommer minst i undervisningen, feedback på självreglerande och personlig nivå visar sig inte ha någon inverkan på elevernas matematiska resonemangsförmåga.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilken status den muntliga kommunikationen har i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat sex verksamma lärare inom grundskolans lägre åldrar. Jag är nyfiken på hur de betraktar muntlig kommunikation, hur de ser på sitt arbete med att utveckla och stärka det muntliga språket hos eleverna, och vilken inställning de har till muntlig kommunikation i jämförelse med skriftlig kommunikation. Undersökningen är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk utgångspunkt, vilket utmärks av att lärande och utveckling tar form i kommunikation med andra individer. Kursplanen för svenska i årskurs 1-3 belägger att arbete med den muntliga förmågan är grundläggande för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande, och bör därför vara en stor del av undervisningen. Dock förefaller den ha en underordnad ställning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen. Resultatet visar att lärarens kunskapssyn och attityd till det talade språket, är en avgörande faktor för mängden muntlig kommunikation i klassrummet. Lärarna är positivt inställda till kommunikation i undervisningen och arbetar aktivt för att utveckla ett resonerande bland eleverna, genom att förespråka en positiv gruppdynamik och ett gott socialt klassrumsklimat i syfte att stärka alla elever och deras vilja till att våga tala. / The aim of this study is to shed light on the status of oral communication in school. I am interested in examining how teachers define oral communication, how they perceive their work to develop and strengthen the oral language of the pupils, and their attitude to oral communication in comparison to written communication. The study is qualitative and a socio-cultural perspective has been used as a theoretical basis, which is characterized by learning and development in interaction between individuals. The syllabus for Swedish in grades 1-3 stresses oral ability as fundamental to every human identity, social security, and therefore states that it should be a big part of teaching. Contrarily, it appears that the oral ability stands subordinate to writing skills. The results of my investigation shows that a teacher's approach to and knowledge of oral ability is an essential factor in the amount of oral communication in the classroom. The teachers interviewed are in favor of communication in teaching and are actively working to develop a reasoning among students, by advocating a positive group dynamics and a good social climate in order to strengthen all the students and their willingness to dare speak.