Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

The construction process includes many steps, phases and moments from the idea until the product is completed and handed over to the customer. Construction companies usually divide their work into several projects where the employees work in parallel project teams.   In this report, a study together with NCC Hus in Uppsala has been performed in order to improve their return of experience. The main goal with the study is to identify the extent of the need in the process of returning experiences between the organizations in the production stage. The report is based on interviews and a case study, together with theoretical background to create an idea of the situation, the need and possible improvements that applies to return of experience.   In the report we have come to the conclusion that the employees at NCC Hus in Uppsala are positive to spreading their knowledge and experience. The individuals in the organizations has a lot of knowledge and experiences, but there are no structured methods for when and how experiences should be collected and documented. The study shows that the extent of the need consists development of reference sheets that facilitate oral communication and documented experience regarding work preparation, work environment and choice of materials. The study suggests that the documentation should be kept simple and not superfluous, and that the information should be easily accessible and quality assured for the benefit to be valuable. In summary, through involvement and structured systems, the process has great development potential.

<p>Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.</p><p>Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.</p>

<p>This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students’ practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey. 52 questionnaires have been completed and 6 High School students’ interviews have been carried out. Only 15 % of the surveyed students state that they completely approve with the statement that they can apply their grammatical knowledge in oral production. This shows that the teaching of grammar seems to contribute to the students’ oral skills to a relatively small extent. The result also suggests that there is a larger emphasis on theoretical explanations than on practice in grammar teaching. One of the problems seems to be that the practicing of grammar mainly is in written form. To reach the aims for communicative skills set in the syllabi for modern languages a functional method is suggested, which emphasises on meaning and includes oral practice of grammar.</p> / <p>Detta examensarbete syftar till att undersöka i hur stor utsträckning grammatikundervisningen i franska bidrar till elevernas muntliga, praktiska, förmåga. Är eleverna förtrogna med det grammatiska systemet i franska utan att kunna tillämpa det muntligt i praktiken? Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund samt en empirisk undersökning. En kvantitativ och en kvalitativ metod har tillämpats i den empiriska undersökningen. 52 enkäter har besvarats och 6 djupintervjuer med gymnasieelever i franska har genomförts. Enkätresultaten visade att endast 15 % av de tillfrågade instämde helt i påståendet att de kunde tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig produktion. Grammatikundervisningen verkar således bidra till elevernas muntliga förmåga i relativt liten grad. Resultaten talar också för att teoretiska förklaringar ges större utrymme än praktiken i grammatikundervisningen. Ett problem tycks vara att praktiken av grammatiken huvudsakligen sker skriftligt. För att uppnå den kommunikativa förmåga kursplanerna i moderna språk eftersträvar föreslås en funktionell metod där meningsskapande står i fokus och den muntliga praktiken av grammatiken inte förbises.</p>

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning. Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lärarstyrd och följde samma upplägg. Läraren talade konsekvent engelska och tog tillvara många tillfällen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att använda engelska som arbetsspråk. De äldre eleverna kom överens om någon påföljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsövningar som innehöll en informationslucka och deras engagemang var störst när uppgiften knöt an till personliga erfarenheter och tankar. Läroboksarbetet engagerade mindre men fungerade ändå eftersom det följdes upp av ett läxförhör och en ordlek. Det går att få eleverna att använda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolår 9 hävdade, men det är en lång process. Resultatet från undersökningen visar att relationen mellan läraren och eleverna sinsemellan är basen för allt.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers’ lessons plans with the intention of increasing the pupils’ knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils’ learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity. The methods used are qualitative studies using interviews and observations. The material consists of interview recordings and notes. The concept of dialogue is consistent in the study and focuses on the importance of dialogue amongst pupils to deepen their knowledge and understanding of the subject matter. The sociocultural perspective of learning and development is used to analyze the empirical material. The results show that oral communication makes more pupils participate in the classroom activities, it especially improves the shy and quiet pupils. Oral communication also affects and develops learning and knowledge in other subjects. This study emphasizes the importance of having a good classroom climate where all students feel noticed, calm and safe, to make dialogue and discussions work in the classroom.

Syftet med denna studie är att ”se” hur lärares tankar om och deras interaktion med eleverna gällande muntlig kommunikation i matematik påverkar samtalskvaliteten. Vi ville ta reda på hur en bra kvalitet på den muntliga kommunikationen i matematik kan skapas och vilka faktorer som kan påverka kvaliteten. Detta ämnesval har vi gjort för att vi i vår kommande yrkesroll vill skapa en meningsfull undervisning, som ger eleverna goda möjligheter till ett fortsatt matematiskt lärande. Vi har utformat frågeställningar som fokuserar på hur lärare tänker och hur de arbetar med att föra matematiken framåt och därmed utveckla elevens lärande. För att besvara våra frågeställningar så valde vi att intervjua tre lärare och observera deras matematikundervisning. Varje lärare har intervjuats och observerats vid ett tillfälle. Ur aktuell forskning har vi kunnat urskilja tre faktorer som kan påverka den muntliga kommunikationens kvalitet i matematik. Dessa är: frågetyper, matematisk diskurs och samma mål. Med hjälp av dessa har vi analyserat våra insamlade data. En slutsats vi kom fram till är att det är svårt att göra en bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet i det matematiska klassrummet. Att endast analysera utifrån de tre faktorerna anser vi ger en orättvis bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet. Under arbetets gång identifierades tre nya faktorer som vi menar fungerar som ett komplement till de tre ursprungliga faktorerna. De tre nya faktorerna är: klassrumsklimatet, lärarens respons på elevernas matematiska svar och inputs samt klassrummets klassiska kommunikationsmönster.

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>Matematik</p>