Denna undersöknings syfte var att undersöka användning av strukturer och strategiers påverkan på en musikproducents kreativa arbetsprocess. Subjektet för undersökningen var i detta fall uppsatsförfattaren själv och forskningsfrågorna löd: På vilka sätt påverkas min produktivitet som låtskrivare och producent av att arbeta enligt en förbestämd struktur? Vilka fördelar och nackdelar kan jag uppleva bland olika arbetssätt för att ta sig ur och undvika skrivkramp? På vilka sätt påverkas jag av att försöka framhäva tillståndet flow? Dessa besvarades genom forskningsmetoden forskning genom design som gick ut på att producera låtar för att nå uppställda produktmål och effektmål. Datan bestod av skriftlig loggbok som redogjorde för upplevelser, tankar och känslor. För att analysera den användes i huvudsak Csíkszentmihályi Mihálys teori om flow – den optimala upplevelsen. Detta knöts till huruvida strategierna som användes kunde generera flow och produktiva resultat. Resultatet visade att flertalet positiva effekter kunde upplevas och att det för producenten upplevdes ge produktiva resultat. Det visade även på nackdelar med olika strategier och att de passade bättre i vissa fall än andra men att medvetenheten om dem och konceptet flow upplevdes som positivt. Studiens utformning ger upphov till olika svagheter såsom att undersöka både den psykologiska aspekten tillsammans med praktiska strategier kunde fokuserats mot en av dem. Samt att uppsatsförfattaren och undersökningssubjektet är densamma. Styrkor finns i att förstahandsinformation är det som presenteras och att det gick att knyta samband mellan aktiviteter och deras förmåga att generera flow. Förslag för kommande forskning är att undersöka påverkan på flertalet andra musikproducenter på olika nivåer.

SMS och meddelanden från sociala medier inspirerar mig att skriva tre låttexter inom genren pop. Jag undersöker vilka kreativa vinster det går att hitta i en sådan inspirationskälla samt hur en sådan arbetsprocess ser ut. Det upptäcks att denna typ av inspirationskälla gör sig bra i det tidiga stadiet av textförfattandet och öppnar möjligheten till att ha en stabil relation till sin inspiration. Jag upptäcker också att en sådan metod för låtskrivning är högst personlig och måste beprövas innan det går att säga att den passar utövaren.

Den digitala utvecklingen har gjort det möjligt för musikproducenter att samarbeta med musiker, artister och medproducenter på distans via internet under produktionsprocessen. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en intervjuundersökning med fyra musikproducenter nå fördjupad kunskap om deras arbetsprocess med andra via internet. Tidigare forskning om musikproduktion har pekat på tekniska möjligheter att använda moln-tjänster för musikproducenter (Kozsolko, 2015). Det är tekniskt nya möjligheter sedan Gullö (2010) pekade på musikproducenters multikompetens och arbete med DAWs under produktionsprocessen. Resultaten visar på att musikproducenterna som arbetar med distansproduktioner skickar ljudfiler fram och tillbaka mellan varandra via onlinetjänster som Dropbox, Sprend och We Transfer och ibland även egna servrar. Det är mycket ovanligt att de skickar hela projekt då de sällan använder samma musikprogram (DAW). Respondenternas tankar gällande ledarrollen är att det är den är väldigt viktig för att projektet ska flyta på, det fanns dock delade meningar över hur det kan se ut. Tre av de fyra intervjuade musikproducenterna föredrar att behålla så mycket kontroll som möjligt och har ibland svårt att helt lämna över en uppgift till någon annan. Deras tankar kring musikprogrammens cloud-funktioner där det går att arbeta i samma projekt med andra i realtid möttes av blandade reaktioner där några såg det som opraktiskt och rörigt och några som potentiellt intressant men inget de skulle prova på under den närmaste tiden. Diskussionen visar att producentyrket är svår att placera under konst eller hantverk då det innehåller båda aspekterna. Ledarrollen kan se olika ut men behöver vara aktiv för att fungera i ett distanssamarbete. Konventioner är viktiga för att fastställa nya arbetsmetoder.

Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden. Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist. Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

I denna uppsats undersöks upplevelsen och den soniska skillnaden mellan högtalarelement inspelade med mikrofon och emuleringar. Da emuleringar har blivit ett populärt sätt att ersätta gitarrförstärkare och högtalarlada undersöker denna uppsats de soniska och hörbara skillnader mellan de tva. Lyssningspanelen och de tekniska mätningarna visar bada att det finns en skillnad mellan de tva, i diskanten upplevs den största skillnaden. Det gar att dra tydliga likheter med den tidigare forskning som gjorts inom liknande omraden och denna uppsats, undersökningen stärker till stor del den forskning som tidigare gjorts.

Denna uppsats syfte är att undersöka produktionstekniker som används för att skapa elektronisk dansmusik och att analysera hur sådana verktyg och metoder används, sett ur en producents synvinkel. Bakgrunden till uppsatsen är en strävan efter att djupare förstå produktionstekniker för elektronisk dansmusik och utveckla kunskap om hur sådana kan användas i egen produktion av elektronisk dansmusik. Uppsatsen empiriska material består av två musikstyckeanalyser i genren house. De analyserade musikstyckena har valts ut eftersom de är aktuella, båda har producerats under 2017 och de innehåller olika, för elektronisk dansmusik, karaktäristiska drag. Vidare har de bedömts kunna bidra med förståelse för och kunskap om hur dessa musikstycken är producerade och varför de låter som det gör men också ökad generell kunskap om aktuella produktionstekniker för produktion av elektronisk dansmusik. Analysens resultat ger exempel på hur en producent kan tänka när hen producerar elektronisk dansmusik. Exemplen omfattar byggstenar för produktionen i form av tekniska verktyg och metoder som till exempel sampling samt vikten av hur ett musikstyckes arrangemang är utformat.

Med inspelningsteknikens utveckling har det framstått ett fenomen som benämnts schizofoni för att beskriva separationen mellan ett ljuds akustiska källa och det processerade ljudet som återges på en inspelning. I diverse musikstilar är det numera praxis att producera och manipulera inspelningar till en sådan extrem grad att det inspelade ljudet inte längre efterliknar ljudkällan. Ett exempel på detta är processeringen av trumljud; de produceras efter olika konventioner inom olika musikstilar. Genom en deltagande observation och ett lyssningstest undersökte denna studie om det endast är trumslagare och musikproducenter som lägger märke till skillnaderna mellan dessa ljudideal, eller om andra lyssnargrupper också uppfattar när en musikstils etablerade konventioner bryts. I den deltagande observationen sågs tre grupper av musikproduktionsstudenter använda liknande inspelningsmetoder för att spela in trummor efter metalkonventioner, men endast den tredje gruppen stämde om virveltrumman för att efterlikna deras uppfattning av musikstilens konventioner. Dessa data förklarades som att schizofonins uppfattade inblandning varierar mellan producenter, samt att personlig preferens spelar större roll än etablerade stilkonventioner. Lyssningstestets resultat visade en konsensus mellan musikproducenter angående virveltrummans produktion inom musikstilen Metal, då de flesta deltagare föredrog den virveltrumma som var producerad efter metalkonventioner. Däremot var svaren på de ljudexempel inom Drum & Bass och Syntpop så utspridda att det inte gick att tydligt demonstrera en konsensus mellan de olika lyssnargrupperna. Studien ger en djupare inblick i olika lyssningsstrategier mellan olika grupper och avslutas med förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

Uppsatsen faller inom ämnesområdet musikproduktion, där yrket musikproducent studeras ur ett feministiskt perspektiv. Studien utgår från att kvinnliga musikproducenter är underrepresenterade i Sverige och att musikproduktion i större drag är synonymt med manlighet. Med utgångspunkt av Equalizerprojektet, vars mål är att på snabbare sikt göra musikbranschen mer jämställd, syftar den här studien till att analysera manliga musikproducenters tankar och upplevelser av branschen. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra verksamma manliga musikproducenter under november månad år 2017. Respondenternas reflektioner har sedan analyserats utifrån pionjärer inom feminism och maskulinitetsforskning. Genom dessa teorier får vi en inblick i komplexa hierarkier, där män kategoriseras i underordnade, överordnade och delaktiga maskuliniteter, varpå några av dessa maskulina beteenden är med och bidrar till en icke jämställd musikbransch. Efter studien konstateras att samtliga respondenter tillhör en underordnad maskulinitet där de själva anser sig vara besvärade av en dominant manlighet som är starkt rådande inom yrket. De upplever att det ger utdelning att anamma samma starka maskulina jargong, vilket bidrar till att den dominanta maskuliniteten upprätthålls. Två av respondenterna påvisar en stark feministiskt medvetenhet, både på strukturell nivå samt individnivå. Resterande respondenter visar en positiv inställning till att musikbranschen bör bli mer jämställd, samtidigt som de själva anser att de skulle kunna göra mer för att förändra rådande strukturella normer.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.