Uppsatsen fokuserar på just initialangriparens möjligheter att freda sig mot ett icke straffbart försvar som han själv har gett anledning till. Därav titeln: ”Självförsvar mot självförsvar. Rätten att försvara sig mot icke brottsliga angrepp”. Självförsvarsrätten innebär en rätt att just försvara sig, inte mer. Frågan är i vilken utsträckning det är motiverat att en angripare får utstå de direkta fysiska konsekvenserna av självförsvaret utan att ha rätt att försvara sig. I uppsatsen utredes i vilka situationer, på vilket sätt, med vilket rättsligt – och ideologiskt – stöd (1) kan och (2) bör en person som först attackerat någon kunna åberopa nöd respektive putativt nödvärn för att försvara sig ”tillbaka” mot ett icke brottsligt självförsvar.

No description available.

<p>I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.</p><p>Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.</p><p>Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen. Ansvarsfrihetsgrunderna skall i princip läsas in i alla brottsbeskrivningar och kan ses som ett negativt element i brottsbegreppet. Det finns objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. Huvudregeln är att de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna friar från ansvar även då gärningsmannen inte visste att någon av dessa var tillämplig.</p><p>Härefter kommer ett kapitel där en grundläggande beskrivning av social adekvans ges. Här fastslås bland annat att social adekvans är en så kallad oskriven ansvarsfrihetsgrund som i doktrinen kallats för en ”dogmatisk slasktratt”, eller en ”säkerhetsventil” för det straffrättsliga systemet. Social adekvans kan ses som ett samlingsnamn för ett antal icke kodifierade undantagsregler som på objektiv grund friar från ansvar. Domstolarna har alltså en viss möjlighet att anse en straffbelagd gärning vara laglig, trots att lagstöd för detta saknas. Exempel på hur social adekvans har använts i praxis ges, och likaså synen på begreppet i den något äldre doktrinen.</p><p>Social adekvans viktigaste tillämpningsområden gås sedan igenom och förklaras. Idrott och lek, medicinska ingrepp och åtgärder,<strong> </strong>angrepp på egen rättssfär, rättslig nöd, handlande i annans intresse och lärares rätt till visst våld är de områden som behandlas.</p><p>Institutet social adekvans analyseras sedan ur ett antal aspekter. Först diskuteras några begreppsliga frågor. En uppfattning som presenteras och undersöks är den att beteckningen social adekvans står för en juridisk slutsats och inte för ett argument eller skäl för att inte anse brott föreligga. En av övriga frågor som är föremål för diskussion är vilken syn HD tycks ha på begreppet. I det följande avsnittet analyseras institutets vaga och uttunnade relation till det rättsliga systemet och institutet jämförs också med det liknande institutet nåd. Social adekvans karaktär som objektiv ansvarsfrihetsgrund undersöks härnäst. Bland annat presenteras argument för att ett subjektivt moment, likt det som i vissa situationer kan finnas i samtycke, kan läsas in i social adekvans. Slutligen undersöks huruvida det är lämpligt och möjligt att kodifiera social adekvans. Detta synes vara mycket svårt då man på straffrättens område vill undvika generalklausuler.</p>

The outbreak of the coronavirus pandemic has influenced in an unprecedented way society and human health on a global scale. Government policies and recommendations from health authorities across the world have been implemented in the effort to limit the spread of the disease. The aim of this study is to examine the relation of public perceptions on COVID19 with the adoption of behavioural actions focusing on the role of emotion and also to explore whether temporal perspectives regarding the coronavirus pandemic interact with emotional distress. Two sample from Greece (n = 85) and Sweden (n = 85) participated in a web survey. An online questionnaire was used to gather responses during a period of two weeks. Results indicated that the perception of emotion was related positively to infection management behaviour in Swedish and Greeks participants, while trust in authorities was found to be significant different in the two samples. When reflecting on the pandemic situation from a temporal point of view, both samples populations tend to focus more on their ideal future and less in the concrete impact of the pandemic situation. / Utbrottet av coronaviruspandemin har globalt påverkat samhällen och människors hälsa på ett aldrig tidigare skådat sätt. Regeringsbeslut och rekommendationer från hälsomyndigheter världen över har implementerats världen över i syfte att begränsa virusspridningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan allmänhetens uppfattningar av covid-19 och beteendemönster med fokus på känslors roll och även undersöka eventuella samband mellan tidsperspektiv beträffande coronaviruspandemin och upplevelse av känslomässig nöd. Två populationer fokuseras i studien varav den ena representerar Grekland (n= 85) och den andra Sverige (n= 85). Respondenterna deltog i en webbenkät som fanns tillgänglig på internet under en tvåveckorsperiod. Resultaten visade ett positivt samband mellan känsloupplevelse och beteende för att hantera smittrisken såväl beträffande den svenska populationen som den grekiska. Förtroende för myndigheter skiljde sig däremot signifikant mellan populationerna. Sett i ett temporalt perspektiv verkar båda populationerna såtillvida att respondenterna fokuserade på en ideal framtid och mindre på den konkreta påverkan av pandemisituationen.

No description available.

Mitt examensarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign är ett samarbete med organisationen Better Shelter, som erbjuder tillfälliga bostäder till människor i nöd- och krissituationer världen över. Den rumsliga kontexten för projektet är boendets 17,5 kvm. Genom att identifiera interiöra behov i rummet angriper projektet avsaknaden av förvaring. Intentionen är att underlätta för de boende, med struktur och ordning i sina tillfälliga bostäder, skapa trygghet och ett ökat välmående hos individen som brukar dessa 17,5 kvm. Med hänsyn till bostadens befintliga material, yta och komponenter undersöks design som möjliggör delaktighet och uppmuntrar individerna att självständigt skapa personliga och funktionella hem. Den rumsliga kontexten är inte geografiskt platsspecifik, men i projektet appliceras gestaltningen på nordvästra Syrien för att påvisa det potentiella sambandetmed lokala och tillgängliga resurser. / My degree project in interior architecture and furniture design is a collaboration with the organization Better Shelter, which offers temporary housing to people in emergency and crisis situations worldwide. The spatial context for the project is the accommodation's 17.5 square meters. By identifying interior needs in the room, the project attacks the lack of storage. The intention is to make it easier for the residents, with structure and order in their temporary housing, to create security and an increased well-being for the individual who uses these 17.5 square meters. Taking into account the existing materials, surface and components of the home, designs are investigated that enable participation and encourage individuals to independently create personal and functional homes. The spatial context is not geographically site-specific, but in the project the design is applied to northwestern Syria to demonstrate the potential connectionwith local and available resources.

Purpose: To investigate if Altman´s Z´-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt. Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured. Theoretical perspectives: Altman´s Z´-score model, designed to predict financial distress in private firms. Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK. The years examined will be 2005 to 2009. Conclusion: As this study is carried out, the conclusion is that Altman´s Z´-score model cannot be applied on companies established in Sweden.

I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter. Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också. Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen. Ansvarsfrihetsgrunderna skall i princip läsas in i alla brottsbeskrivningar och kan ses som ett negativt element i brottsbegreppet. Det finns objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. Huvudregeln är att de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna friar från ansvar även då gärningsmannen inte visste att någon av dessa var tillämplig. Härefter kommer ett kapitel där en grundläggande beskrivning av social adekvans ges. Här fastslås bland annat att social adekvans är en så kallad oskriven ansvarsfrihetsgrund som i doktrinen kallats för en ”dogmatisk slasktratt”, eller en ”säkerhetsventil” för det straffrättsliga systemet. Social adekvans kan ses som ett samlingsnamn för ett antal icke kodifierade undantagsregler som på objektiv grund friar från ansvar. Domstolarna har alltså en viss möjlighet att anse en straffbelagd gärning vara laglig, trots att lagstöd för detta saknas. Exempel på hur social adekvans har använts i praxis ges, och likaså synen på begreppet i den något äldre doktrinen. Social adekvans viktigaste tillämpningsområden gås sedan igenom och förklaras. Idrott och lek, medicinska ingrepp och åtgärder, angrepp på egen rättssfär, rättslig nöd, handlande i annans intresse och lärares rätt till visst våld är de områden som behandlas. Institutet social adekvans analyseras sedan ur ett antal aspekter. Först diskuteras några begreppsliga frågor. En uppfattning som presenteras och undersöks är den att beteckningen social adekvans står för en juridisk slutsats och inte för ett argument eller skäl för att inte anse brott föreligga. En av övriga frågor som är föremål för diskussion är vilken syn HD tycks ha på begreppet. I det följande avsnittet analyseras institutets vaga och uttunnade relation till det rättsliga systemet och institutet jämförs också med det liknande institutet nåd. Social adekvans karaktär som objektiv ansvarsfrihetsgrund undersöks härnäst. Bland annat presenteras argument för att ett subjektivt moment, likt det som i vissa situationer kan finnas i samtycke, kan läsas in i social adekvans. Slutligen undersöks huruvida det är lämpligt och möjligt att kodifiera social adekvans. Detta synes vara mycket svårt då man på straffrättens område vill undvika generalklausuler.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt. Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa. I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd. Vad undersökningen kommer fram till är en negativ men icke dramatisk befolkningsutveckling som skiljer sig åt mellan de två socknarna, framförallt vad gäller emigrationerna. / This essay focuses on two swedish parishes before, during and after the famine in Sweden 1867. The purpose is to see the direct and varying impacts by crop failures. The parishes are Vilhelmina in northern Sweden and Döderhult in southern Sweden. The delimited period is 1865-1870. The study was made based on the parishes' church archives and statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB). Previous research shows various impacts by the crop failures 1867-1869 and a clear relationship with the following mass emigrations to North America. But there is no previous comparison on a micro level and between these two different geographical areas which this essay has done. The essay gives an overview about the crop failures, Sweden in the 1860's and facts about Vilhelmina and Döderhult. Statistic bars display the number of deceased, born, expatriates, emigrants and total population. The conclusion of the study is a  negative but not dramatic evolvement of the populations, and with differences between the parishes, particularly regarding the emigrations

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.